
Kö till buffébordet på lunchen.
Förskolekocken Johan Engman med Olivia Durbas och Leah Appelgren, som är veckans minikockar på Pärlans förskola. Foto: Gustav Gräll.
Reportage Barnen turas om i köket när Pärlans förskola i Vårby gård arbetar för att öka intresset för både matlagning och det som äts. Allt hör ihop. Maten, måltiden, hälsan, kamraterna och miljön.
Leah Appelgren och Olivia Durbas kommer in i köket. De, som snart ska börja i förskoleklass, tvättar händerna. Noggrant. Innan de kan börja arbeta hjälper förskolekocken Johan Engman dem med de egentligen för stora gröna förklädena. Stående på pallen som gör att de kan nå upp ordentligt till arbetsbänken får de, med svarta kockhattar på huvudena, hacka gurka samt skala och skära svarta, orangea och lila morötter.
Just den här dagen är de kanske lite mer tysta och återhållsamma än vanligt, när tidningen Förskolan är på besök.
Johan berättar för Leah och Olivia att de lila morötterna kan vara just lila eller gula på insidan. ”Det blir en överraskning.”
Olivia skär sig i fingret och får ett plåster men hennes jobbkoncentration är densamma ändå. Som när de båda ska trycka ut bondbönor ur deras skal. De arbetar snabbt och då och då säger de till, när de är färdiga med sina uppgifter. ”Klar, Johan!”
Subarna Rahman är förskollärare och måltidspedagog på Pärlans förskola i Vårby.
Hon har tidigare bland annat arbetat som kock och medan Leah Appelgren och Olivia Durbas jobbar i köket berättar hon om hur projektet med minikockar började och vad det har inneburit.
Subarna Rahman. Foto: Gustav Gräll.
– När vi tog promenader i naturen plockade vi äpplen. Sedan kom barnen tillbaka hit och ville göra äppelpaj. De tyckte att det var roligt att baka och därefter bakade vi bröd och sedan kom kanelbullens dag. Även de barn som är lite försiktiga med maten visar intresse för mat när de får vara med och fixa i köket. När de väl började baka ville de komma in i köket på riktigt, säger Subarna Rahman.
Efter många år i restaurangbranschen ledsnade Johan Engman på de sena kvällarna och sökte sig till Pärlans förskola i Vårby gård i Huddinge kommun, söder om Stockholm.
Ju mer intresserade barnen blev desto lättare blev det för Johan och Subarna och de andra i personalen att, som han uttrycker det, sätta en rutin. Kanske kunde de äldsta barnen komma in en dag i veckan? Och så blev det.
De blir mer intresserade av mat och man kan få in mycket lärande i stunden här.
– De blir mer intresserade av mat och man kan få in mycket lärande i stunden här. Som naturkunskap. De utvecklas mycket, inte minst verbalt, säger Johan Engman.
På torsdagseftermiddagarna kommer två minikockar till Johans kök och efter en halvtimmes arbete äter de mellanmål tillsammans med sina kamrater, det mellanmål de precis har varit med och förberett.
Johan Engman.
Men vilka barn är det som får bli minikockar?
– Vi kom fram till att de barn som vill får vara med i ett lotteri där två namnlappar dras ur en låda. Det har blivit en succé. De längtar efter att vi varje torsdag ska skaka lådan. Vi började med ett barn åt gången och nu går de två och två, säger Subarna Rahman.
Hon, Johan och köksbiträdet Sabah Saboo är stolta över är finalplatsen i tävlingen Arla Guldko. Det är en tävling som handlar om matglädje i förskolan och måltidskonceptet Mat med smak, som Norlandia Förskolor använder sig av, går hand i hand med tanken att barnen ska lära sig förstå sambandet mellan människa och natur, och att maten är viktig för vår hälsa och vårt välmående.
– Vi märker att många barn är försiktiga när det gäller grönsaker så därför får de jobba med grönsaker, rent fysiskt, det gör skillnad. Ett tag hade vi, i stället för fruktstund, att de skulle knapra på grönsaker. Vi kallade det för knaperstund. En grupp skalade och skar för att sedan servera sina kompisar. Då åt de mycket mer grönsaker än de gjorde till sin lunchbuffé. Så att involvera barnen är viktigt, säger Subarna Rahman.
Hon uppskattar Johan Engmans tankar om att hela förskolan, även avdelningarna med de yngsta barnen, ska arbeta med måltidspedagogik. Numera äter alla avdelningar i matsalen eller torget, som det också kallas. Tidigare kördes maten ut till de olika avdelningarna. Alla barn tar sin egen mat från buffébordet, som har sänkts så att alla kan nå. Närheten till själva köket är också viktig, att matlagning inte blir något abstrakt utan att alla vet att det är i Johans kök maten tillagas.
Kö till buffébordet på lunchen.
– Matsalen blir verkligen en mötesplats. Maten är inte bara mat utan också en upplevelse och måltiden är en stund för möten och samtal, konstaterar Subarna Rahman.
Hon flikar in att Johan Engman utser månadens grönsak. Just den här månaden är det tomaten. Hon berättar om hur de tänker och resonerar kring de olika grönsakerna. Som till exempel moroten. Då kanske man får riva i stället för att skära i stavar, för att de minsta barnen ska kunna äta.
– Den lila moroten är en favorit för då blir tungan lila. Då hämtar barnen mer bara därför. Och vi får in många andra ämnen, som matematik, språk och skapande, med hjälp av maten och måltiden, säger Subarna Rahman.
På Pärlans förskola, där de även odlar själva, arbetar de också för att minska matsvinnet. De som slänger minst mat får diplom och det gör att barnen tänker på att inte slänga så mycket mat.
Att det kan bli stökigt i köket, det är inget som stör Johan Engman. I början var han mest orolig över den pedagogiska biten. Skulle de stå kvar och arbeta med honom eller skulle barnen springa i väg? Men intresset har hållit dem kvar där i köket.
– Sedan är det olika. För vissa kan det ta nästan en halvtimme att hacka en gurka. Andra hinner jättemycket på den tiden. Man märker ganska snabbt vilka man ska ge mer jobb och när man ska hålla igen lite, förklarar Johan Engman.
De första veckorna var barnen lite nervösa, men sedan pratade de engagerat med sina kompisar och sålde in stunden i köket så nu går alla och väntar på att få sin halvtimme med Johan.
– Det märks tydligt vilka som hjälper till hemma och vilka som äter hemlagad mat respektive snabbmat, säger Johan Engman.
Låt barnen själva duka fram maten.
Och av.
Prata med barnen i samband med måltiden. Om maten och om annat.
Det är också viktigt att barnen får en relation till personalen i köket, att det blir tydligt vad de jobbar med.
Låt barnen vara med och hämta frukt till sin fruktstund. De kan skära upp frukten själva och kanske räkna hur många grönsaker de har tagit till sin lunch.
Om man har till exempel morötter i olika färger, låt barnen fundera på om moroten har en annan färg på insidan eller ej.
Förskolans tema speglar också av sig på maten. Nu senast har de arbetat med kroppen och har återskapat hela matpyramiden på ett bord. I höstas, efter att de sett och pratat om svampar i naturen, köpte Johan in svamp, champinjoner, skogschampin-joner och trattkantareller som barnen själva fick steka.
– Då fick de hela sammanhanget, från skogen till magen. Helheten är viktig, konstaterar Johan Engman.
LÄS OCKSÅ
Förskollärarna som får utflykterna att fungera för alla
Förskolan som säger ja till riskabla lekar
Lindström: Snälla förälder, hämta ditt barn när ditt jobb är slut
Krönika Det är så otroligt bakvänt att föräldrar ska bedöma hur ”bra” en förskola är. Varför ska de göra det? undrar Eva Lindström efter att ha läst ännu en artikel om ”förskolorna med bäst betyg”.
Podcast Vad har vi för rättigheter när personal måste sägas upp, sitter man säkert om man jobbat länge, vad gäller vid omplacering och hur ser framtidsutsikterna ut?
Krönika Hur kommer det sig att det fortfarande är så att vuxna som arbetar med att utbilda barn inte har förmågan att förstå att framgångsrikt ledarskap inte handlar om makt, utan om ömsesidig respekt? frågar sig Eva Lindström.
Pedagogiska tips Med förskollärarnas metod blir abstrakta begrepp begripliga för barnen.
Reportage Förskollärarnas planerade undervisning i matematik är för barnen en skojig lek.
Krönika Om man inte förstår vikten av att lärare behöver planera sin undervisning är man dåligt insatt i förskolans uppdrag, skriver Eva Lindström.
Podcast Hur lägger vi upp våra nyhetsbrev, vad är en bra längd för att så många som möjligt ska läsa och inte minst – vad ska vi skriva?
Forskning Barbro Westlund ser flera skäl att ge genren större utrymme vid högläsningen.
Krönika Ta leken på allvar, och vårda den, skriver Marie Eriksson.
Fokus Det här blir effekten av en budget baserad på skolpeng, alltså ett belopp per barn, säger LO-utredaren Johan Enfeldt.
Fokus Ingen förskola i Stockholm följer riktlinjerna för gruppstorlekar, menar förskolläraren.
Ledare Barnens reflexvästar hamnade i fokus efter den tragiska dödsolyckan i Umeå. Men problemen med säkerhet i förskolan är betydligt större än så visar vår granskning, skriver Sara Djurberg.
Fokus Sju av tio förskollärare uppger att de har svårt att klara tillsynen av barnen.
Fokus Här är fem sätt att påtala säkerhetsbrister på förskolan med stöd i lagar och förordningar.
Fokus Politikerna i Stockholm ska ta fram ett styrdokument för hur stora nya förskolor ska få vara och hur de ska utformas
Fokus Förskollärarna i forskaren Linda Pallas studie menar att resursbristen till och med skapar barn i behov av särskilt stöd.
Fokus Den norska förskolan ses av många som en förebild. Där finns normer om både förskollärartäthet och om hur många barn per anställd det ska vara.
Gästkrönika Mitt till synes enkla förslag för att råda bot på ensamheten och utanförskapet: Mer krut på det relationsskapande arbetet och därefter lite till! skriver förskolläraren Ingeborg Carlquist i en gästkrönika.
Podcast Hur prioriterar vi när arbetsbelastningen är hög, när tar vi hjälp och hur gör vi för att inte bränna ut oss? Det pratar vi om senaste avsnittet av podden Förskolan.
Krönika Plötsligt finns det, som Skolverket uttrycker det, inte längre ”några krav på att använda digitala lärverktyg” i förskolan. Och debatten som följer på detta blir som vanligt ganska enahanda, skriver förskolläraren Erik Stenkula.
Friskolor Vi saknar insyn i om där finns utländska ägare som inte delar våra demokratiska värderingar, säger Lars Thornberg, Skolverket.
Forskning När förskollärare ska berätta om verksamheten för ledningen känner de sig osäkra och vågar inte ta upp problem, visar en ny studie.
Pedagogiska tips Det är jätteviktigt att barnen lär sig att tolka inte bara text utan också bilder och filmer från början, säger förskolläraren Kerstin Nordenstam.
Fackböcker Blygsel är inte problematiskt i sig självt, säger Jenny Jakobsson Lundin.
Dilemmat Jag upplever att många ammande mammor är oroliga för hur inskolningen ska gå. Kan barnet somna och tröstas utan amning? Hur pratar vi om amning i förskolan? skriver förskolläraren.
Podcast I senaste avsnittet av Förskolan breddar vi diskussionen om hållbar utveckling. Hur blir förskolan mer hållbar, vad är ett hållbart sätt att förhålla sig till arbetet – och hur lär och pratar vi med barnen om hållbar utveckling?
Fråga facket Kallt på förskolan – vår fackliga expert reder ut vad som gäller.
Pedagogiska tips Hela barngruppen målar en enorm tygmålning.
Reportage Förskollärarna på Morkullans förskola i Hjärnarp fick chansen att utveckla sin dansundervisning genom ett samarbete med forskare.
Yrkesroll Tre förskollärare om att jobba på sin fritid.
Planeringstid Regeringens utredare Bo Jansson vill att staten reglerar förskollärares och lärare i fritidshems planeringstid.
Arbetsmiljö – En megaförskola kan liknas vid en hönsgård och inte med en skolform, säger Farah Waly, vice ordförande Sveriges Lärare Stockholm.
Digitalisering ”Digitala lärverktyg ska användas med stor restriktivitet”, säger skolministern.
Krönika I ett så människointensivt arbete som vårt finns det dagar då man inte vill prata med en käft när man kommer hem. Då kommer sportlovet som en välsignelse, skriver Erik Stenkula.
Podcast Utbildar vi barn eller avlastar vi föräldrar, behöver vår status höjas och hur påverkar samhällets syn på förskolan vår relation till barn och vårdnadshavare?
Krönika Säg att jag haft ett år med en rörig barngrupp och inga vikarier, och att jag som ett svar på detta precis får nytt lönebesked: ”Du får ovanligt pyttigt påökt”, skriver Erik Stenkula.
Krönika De flesta förskollärare har långt mindre planeringstid än vad som är rimligt för att kunna skapa kvalitet i undervisningen.
Skolpolitik Skolverket: ”Huvudmännen behöver ta ett större ansvar för likvärdigheten.”
Pedagogiska tips Förskolläraren Kelly Mills Kallin lockar till lärande genom ”pedagogisk iscensättning”, ett begrepp som hon själv myntat.
Podcast I senaste avsnittet av Förskolan pratar vi om läroplanen och hur vi undervisar utifrån den.
Planeringstid De får varken tid eller mandat från rektor att ta sitt ansvar, säger Petra Hultqvist, ordförande i Skolformsföreningen förskolan, Sveriges Lärare.
Planeringstid Sveriges Lärare kräver en reglering av planeringstiden för förskollärarna i den pågående avtalsrörelsen. Hur mycket har inte preciserats, men 8–10 timmar per vecka har nämnts i diskussionerna.
Planeringstid När din planeringstid ryker är det viktigt att du frågar rektorn hur den ska tas igen, poängterar Elisabet Mossberg, arbetsmiljöexpert och tillförordnad förhandlingschef på Sveriges Lärare. Här är delar i avtal och styrdokument som du kan använda för att få den planeringstid som du har rätt till.
Planeringstid Nu har vi ett avtal och det ska följas, det är ingenting som går att välja bort, säger Johan Eckman, förskollärare och lokalt ombud i Sveriges Lärare.
Planeringstid Drygt en tredjedel av landets kommuner har avtal eller överenskommelser om förskollärarnas planeringstid, enligt Sveriges Lärares kartläggning. Men antalet timmar varierar stort: Mellan 2 och 8 timmar per vecka.
Planeringstid Ta eget ansvar och ta hjälp av facket om du inte når fram, säger förskolläraren Teresa Sundström.
Planeringstid Vi tar fram en miniminivå, en lägsta acceptabel nivå, säger utredaren Bo Jansson, som ska lämna sina förslag den 3 mars.
Arbetsmiljö Jag tror att det kan vara bra med en tuffare och vassare ton i debatten, säger förskolläraren och satirtecknaren Julia Sjöstedt.
Gästkrönika På enheten där jag jobbar har vi, innan större möten, börjat lyfta guldkorn från verksamheterna, skriver förskolläraren Ingeborg Carlquist.
Arbetsmiljö Ny rapport om stora barngrupper: 7 av 10 lärare har svårt att leva upp till tillsynsansvaret.