
Kö till buffébordet på lunchen.
Förskolekocken Johan Engman med Olivia Durbas och Leah Appelgren, som är veckans minikockar på Pärlans förskola. Foto: Gustav Gräll.
Reportage Barnen turas om i köket när Pärlans förskola i Vårby gård arbetar för att öka intresset för både matlagning och det som äts. Allt hör ihop. Maten, måltiden, hälsan, kamraterna och miljön.
Leah Appelgren och Olivia Durbas kommer in i köket. De, som snart ska börja i förskoleklass, tvättar händerna. Noggrant. Innan de kan börja arbeta hjälper förskolekocken Johan Engman dem med de egentligen för stora gröna förklädena. Stående på pallen som gör att de kan nå upp ordentligt till arbetsbänken får de, med svarta kockhattar på huvudena, hacka gurka samt skala och skära svarta, orangea och lila morötter.
Just den här dagen är de kanske lite mer tysta och återhållsamma än vanligt, när tidningen Förskolan är på besök.
Johan berättar för Leah och Olivia att de lila morötterna kan vara just lila eller gula på insidan. ”Det blir en överraskning.”
Olivia skär sig i fingret och får ett plåster men hennes jobbkoncentration är densamma ändå. Som när de båda ska trycka ut bondbönor ur deras skal. De arbetar snabbt och då och då säger de till, när de är färdiga med sina uppgifter. ”Klar, Johan!”
Subarna Rahman är förskollärare och måltidspedagog på Pärlans förskola i Vårby.
Hon har tidigare bland annat arbetat som kock och medan Leah Appelgren och Olivia Durbas jobbar i köket berättar hon om hur projektet med minikockar började och vad det har inneburit.
Subarna Rahman. Foto: Gustav Gräll.
– När vi tog promenader i naturen plockade vi äpplen. Sedan kom barnen tillbaka hit och ville göra äppelpaj. De tyckte att det var roligt att baka och därefter bakade vi bröd och sedan kom kanelbullens dag. Även de barn som är lite försiktiga med maten visar intresse för mat när de får vara med och fixa i köket. När de väl började baka ville de komma in i köket på riktigt, säger Subarna Rahman.
Efter många år i restaurangbranschen ledsnade Johan Engman på de sena kvällarna och sökte sig till Pärlans förskola i Vårby gård i Huddinge kommun, söder om Stockholm.
Ju mer intresserade barnen blev desto lättare blev det för Johan och Subarna och de andra i personalen att, som han uttrycker det, sätta en rutin. Kanske kunde de äldsta barnen komma in en dag i veckan? Och så blev det.
De blir mer intresserade av mat och man kan få in mycket lärande i stunden här.
– De blir mer intresserade av mat och man kan få in mycket lärande i stunden här. Som naturkunskap. De utvecklas mycket, inte minst verbalt, säger Johan Engman.
På torsdagseftermiddagarna kommer två minikockar till Johans kök och efter en halvtimmes arbete äter de mellanmål tillsammans med sina kamrater, det mellanmål de precis har varit med och förberett.
Johan Engman.
Men vilka barn är det som får bli minikockar?
– Vi kom fram till att de barn som vill får vara med i ett lotteri där två namnlappar dras ur en låda. Det har blivit en succé. De längtar efter att vi varje torsdag ska skaka lådan. Vi började med ett barn åt gången och nu går de två och två, säger Subarna Rahman.
Hon, Johan och köksbiträdet Sabah Saboo är stolta över är finalplatsen i tävlingen Arla Guldko. Det är en tävling som handlar om matglädje i förskolan och måltidskonceptet Mat med smak, som Norlandia Förskolor använder sig av, går hand i hand med tanken att barnen ska lära sig förstå sambandet mellan människa och natur, och att maten är viktig för vår hälsa och vårt välmående.
– Vi märker att många barn är försiktiga när det gäller grönsaker så därför får de jobba med grönsaker, rent fysiskt, det gör skillnad. Ett tag hade vi, i stället för fruktstund, att de skulle knapra på grönsaker. Vi kallade det för knaperstund. En grupp skalade och skar för att sedan servera sina kompisar. Då åt de mycket mer grönsaker än de gjorde till sin lunchbuffé. Så att involvera barnen är viktigt, säger Subarna Rahman.
Hon uppskattar Johan Engmans tankar om att hela förskolan, även avdelningarna med de yngsta barnen, ska arbeta med måltidspedagogik. Numera äter alla avdelningar i matsalen eller torget, som det också kallas. Tidigare kördes maten ut till de olika avdelningarna. Alla barn tar sin egen mat från buffébordet, som har sänkts så att alla kan nå. Närheten till själva köket är också viktig, att matlagning inte blir något abstrakt utan att alla vet att det är i Johans kök maten tillagas.
Kö till buffébordet på lunchen.
– Matsalen blir verkligen en mötesplats. Maten är inte bara mat utan också en upplevelse och måltiden är en stund för möten och samtal, konstaterar Subarna Rahman.
Hon flikar in att Johan Engman utser månadens grönsak. Just den här månaden är det tomaten. Hon berättar om hur de tänker och resonerar kring de olika grönsakerna. Som till exempel moroten. Då kanske man får riva i stället för att skära i stavar, för att de minsta barnen ska kunna äta.
– Den lila moroten är en favorit för då blir tungan lila. Då hämtar barnen mer bara därför. Och vi får in många andra ämnen, som matematik, språk och skapande, med hjälp av maten och måltiden, säger Subarna Rahman.
På Pärlans förskola, där de även odlar själva, arbetar de också för att minska matsvinnet. De som slänger minst mat får diplom och det gör att barnen tänker på att inte slänga så mycket mat.
Att det kan bli stökigt i köket, det är inget som stör Johan Engman. I början var han mest orolig över den pedagogiska biten. Skulle de stå kvar och arbeta med honom eller skulle barnen springa i väg? Men intresset har hållit dem kvar där i köket.
– Sedan är det olika. För vissa kan det ta nästan en halvtimme att hacka en gurka. Andra hinner jättemycket på den tiden. Man märker ganska snabbt vilka man ska ge mer jobb och när man ska hålla igen lite, förklarar Johan Engman.
De första veckorna var barnen lite nervösa, men sedan pratade de engagerat med sina kompisar och sålde in stunden i köket så nu går alla och väntar på att få sin halvtimme med Johan.
– Det märks tydligt vilka som hjälper till hemma och vilka som äter hemlagad mat respektive snabbmat, säger Johan Engman.
Låt barnen själva duka fram maten.
Och av.
Prata med barnen i samband med måltiden. Om maten och om annat.
Det är också viktigt att barnen får en relation till personalen i köket, att det blir tydligt vad de jobbar med.
Låt barnen vara med och hämta frukt till sin fruktstund. De kan skära upp frukten själva och kanske räkna hur många grönsaker de har tagit till sin lunch.
Om man har till exempel morötter i olika färger, låt barnen fundera på om moroten har en annan färg på insidan eller ej.
Förskolans tema speglar också av sig på maten. Nu senast har de arbetat med kroppen och har återskapat hela matpyramiden på ett bord. I höstas, efter att de sett och pratat om svampar i naturen, köpte Johan in svamp, champinjoner, skogschampin-joner och trattkantareller som barnen själva fick steka.
– Då fick de hela sammanhanget, från skogen till magen. Helheten är viktig, konstaterar Johan Engman.
LÄS OCKSÅ
Förskollärarna som får utflykterna att fungera för alla
Förskolan som säger ja till riskabla lekar
Lindström: Snälla förälder, hämta ditt barn när ditt jobb är slut
Podcast I senaste avsnittet pratar vi storförskolor. För vems skull byggs de stora förskolorna, är kritiken rättvis och hur är det att jobba i stora förskolor?
Förskolefabriken Det saknas forskning om vad storförskolorna innebär för barnen, berättar Maria Teder, arkitekt på Boverket.
Förskolefabriken Här är fem anledningar som ofta ges för att bygga storförskolor.
Krönika Dina arbetskamrater är grunden till hur du når ut till din barngrupp oavsett hur stillsam eller stimmig den är, skriver Erik Stenkula.
Arbetsmiljö Vi kan smidigt flytta undervisningen till andra platser och det blir en mer hållbar arbetsmiljö, säger förskolläraren Lovisa Hellqvist.
Arbetsmiljö Vi tittar särskilt på förebyggande insatser, de kan ha stor betydelse, säger Eric Storbjörk, projektledare på Arbetsmiljöverket.
Arbetsmiljö Vaccin är ett bra erbjudande och frågan om skobidrag har vi drivit kraftfullt, säger Andrea Meiling.
Podcast Förskollärarna Johan Bispo, Sandra Hollstedt, Ellinor Lange och Eva Lindström pratar om att ta emot nya barn i förskolan.
Debatt Innan de grundläggande förutsättningarna säkerställs finns det ingen möjlighet att utvidga förskolans uppdrag med vare sig mer omsorg eller utbildning, skriver förskolläraren My Midenius.
Krönika Eftersom mänsklig interaktion är omöjlig att mäta i siffror behöver väl vår lön inte vara särskilt rik? skriver förskolläraren Erik Stenkula.
Podcast I senaste avsnittet pratar vi föräldramöten. Vad är viktig information när vi samlar vårdnadshavare, hur tänker vi nytt, får barnen vara med och är det ok att skippa föräldramötena helt?
Dilemmat Vad gör jag när jag saknar kollegor att bolla vissa frågor med? undrar förskolläraren.
Fråga facket Jag tvingas delge kollegan min planering på barnens rast. Är det okej?
Forskning Hur väl personalen förstår en förälders tankar och känslor kring att barnet ska börja på förskolan kan spela en viktig roll för inskolningen, visar Martina Andersson Søe i sin avhandling.
Fråga facket Ska man säga upp sig när man går i pension – och kan man ångra sig?
Dilemmat Hur gör man om vårdnadshavares önskemål om sovtid inte fungerar för barnet?
Krönika De som av någon outgrundlig anledning kämpar som tusan för att barn ska få ha skärmar i förskolan är upprörda nu, skriver Eva Lindström.
Debatt Vill samhället minska passiv skärmanvändning för barn så är det inte förskolan man i första hand ska fokusera på utan hemmen, skriver förskolläraren My Midenius.
Dilemmat Ny som förskollärare och arbetslagsledare – hur hittar man rätt i ledarskapet?
Skolpolitik Förslaget om obligatorisk förskola från tre års ålder avvisas av arbetsmarknads- och integrationsminister Mats Person (L).
Podcast Får rektorn vara med, bör alkohol vara tillåtet och är det ok med fest i våra lärmiljöer?
Krönika Förr var vi inte helt olika pingvinerna i filmen ”Madagaskar”. Det var bara att le och vinka så var jobbet vårt, skriver förskolläraren Erik Stenkula.
Boktips Fokus på de pedagogiska relationerna mellan pedagog och barn i ny bok om förskolan.
Pedagogiska tips Förskolan skapar barnkammare för bin och gör fågelmat.
Krönika I några månader har jag känt mig helt redo att släppa i väg er, det är dags nu, men ju närmare vi kommer desto svårare känns det, alltid, skriver förskolläraren Sara Agné.
Arbetsmiljö – Skulle vi vara sjätte bästa kommunen i landet? Nej, verkligheten är en annan, säger Stefan Kruse, förskollärare och ordförande för Sveriges Lärare i Kävlinge.
Kultur Julius Pierstorff är förskolläraren vars musik nu når ut till allt fler. I sommar spelar han, som Jjulius, på festivalen Way Out Wests klubbversion, inte långt från hemmet i Göteborg.
Podcast I senaste avsnittet pratar vi om barnen som har hög frånvaro i förskolan. Hur kan vi möta barnen som bara vill vara hemma, hur teamar vi upp med vårdnadshavarna och hur kan digitala verktyg förhindra framtida problematisk skolfrånvaro?
Förskola Hur lång semester får du på sommaren – och går det att vara ledig andra tider på året? Vi bad tre förskollärare svara.
Läsning Ett läsfrämjande arbete som involverar alla förskolor i Stenungsund har tilldelats Stora läspriset. Bakom projektet står en hängiven kvartett bestående av två förskollärare och två bibliotekarier.
Likvärdighet Förskolan har i praktiken inte granskats alls av Skolinspektionen under de senaste fem åren, konstaterar Riksrevisionen i sin rapport.
Krönika Under det gångna året har jag snuddat vid tanken att samhället kanske börjar få upp ögonen för det vi sett och kämpat för att nå ut med i decennier nu – ni vet det här att framtiden börjar i förskolan och att utan den stannar Sverige, skriver Sara Agné.
Arbetsmiljö Hundratals demonstrerade: ”Vi vet vad barnen behöver, men samhället lyssnar inte på oss.”
Pedagogiska tips Fasta stationer på gården stärker relationerna.
Krönika Erfarenhet och tron att vi själva vet bäst kan leda till en bekräftelsebias där vi inte ser vad barnen vi möter verkligen behöver, skriver Eva Lindström.
Podcast I senaste avsnittet av Förskolan pratar vi om samlingarna.
Skolpolitik Drygt 10 000 namnunderskrifter – det har protesten ”Nej tack till skolplikt från tre års ålder” samlat.
Fokus Nio av tio vill se krav på arbetsintyg från vårdnadshavare.
Fokus I Eslövs kommun infördes kravet om sysselsättningsintyg hösten 2023, och vistelsetiden har minskat med flera timmar per barn och vecka. Lärarna Glenn Rydgren och Sofia Sandqvist på Vitsippans förskola tycker att kravet är bra.
Krönika I allt fler kommuner kräver man arbetsintyg från föräldrar för att minska personalens börda i förskolan. Och förskollärarna står bakom skärpta kontroller, visar vår undersökning, skriver Sara Djurberg.
Fokus Hellre för långa dagar än för korta, menar Ingrid Pramling Samuelsson vid Göteborgs universitet.
Fokus Barn till arbetslösa och föräldralediga får oftast bara gå på förskolan 15 timmar i veckan, och det är något Gulan Avci (L), regeringens samordnare mot utanförskap, vill ändra på. Hon vill se minst 30 timmar – för alla barn.
Arbetsmiljö Det är oacceptabelt att skillnaderna över landet är så stora, säger Anna Olskog, ordförande i Sveriges Lärare som presenterar ny statistik om barngruppsstorlekar.
Krönika Nyligen lyssnade jag på en pedagogikprofessor som talade om vikten av pedagogiska relationer i förskolan. Efter föreläsningen funderade jag över om det verkligen är vi på golvet i förskolan som behöver höra det här, skriver förskolläraren Sara Agné.
Pedagogiska tips I Borgholm möttes förskolebarn och högstadieelever i ett roligt samarbete kring textilslöjd och matematik.
Podcast I senaste avsnittet av Förskolan pratar vi om barnens vistelsetider.
Stora barngrupper Åtta av tio förskollärare arbetar i för stora barngrupper. Nu reagerar skolminister Lotta Edholm på Förskolans granskning.
Krönika Det kommer att behövas grundläggande förändringar innan en obligatorisk förskola kan genomföras, skriver Eva Lindström.
Förskola Vill införa förskoleplikt: ”Vi har kommit till vägs ände med frivilligheten”
Krönika Så här i utvecklingssamtalstider skriver vi ibland i våra dokument att han eller hon är ”bra på att ta instruktioner”, skriver Erik Stenkula.