Kö till buffébordet på lunchen.
Till startsidan
Förskolekocken Johan Engman med Olivia Durbas och Leah Appelgren, som är veckans minikockar på Pärlans förskola. Foto: Gustav Gräll.
Reportage Barnen turas om i köket när Pärlans förskola i Vårby gård arbetar för att öka intresset för både matlagning och det som äts. Allt hör ihop. Maten, måltiden, hälsan, kamraterna och miljön.
Leah Appelgren och Olivia Durbas kommer in i köket. De, som snart ska börja i förskoleklass, tvättar händerna. Noggrant. Innan de kan börja arbeta hjälper förskolekocken Johan Engman dem med de egentligen för stora gröna förklädena. Stående på pallen som gör att de kan nå upp ordentligt till arbetsbänken får de, med svarta kockhattar på huvudena, hacka gurka samt skala och skära svarta, orangea och lila morötter.
Just den här dagen är de kanske lite mer tysta och återhållsamma än vanligt, när tidningen Förskolan är på besök.
Johan berättar för Leah och Olivia att de lila morötterna kan vara just lila eller gula på insidan. ”Det blir en överraskning.”
Olivia skär sig i fingret och får ett plåster men hennes jobbkoncentration är densamma ändå. Som när de båda ska trycka ut bondbönor ur deras skal. De arbetar snabbt och då och då säger de till, när de är färdiga med sina uppgifter. ”Klar, Johan!”
Subarna Rahman är förskollärare och måltidspedagog på Pärlans förskola i Vårby.
Hon har tidigare bland annat arbetat som kock och medan Leah Appelgren och Olivia Durbas jobbar i köket berättar hon om hur projektet med minikockar började och vad det har inneburit.
Subarna Rahman. Foto: Gustav Gräll.
– När vi tog promenader i naturen plockade vi äpplen. Sedan kom barnen tillbaka hit och ville göra äppelpaj. De tyckte att det var roligt att baka och därefter bakade vi bröd och sedan kom kanelbullens dag. Även de barn som är lite försiktiga med maten visar intresse för mat när de får vara med och fixa i köket. När de väl började baka ville de komma in i köket på riktigt, säger Subarna Rahman.
Efter många år i restaurangbranschen ledsnade Johan Engman på de sena kvällarna och sökte sig till Pärlans förskola i Vårby gård i Huddinge kommun, söder om Stockholm.
Ju mer intresserade barnen blev desto lättare blev det för Johan och Subarna och de andra i personalen att, som han uttrycker det, sätta en rutin. Kanske kunde de äldsta barnen komma in en dag i veckan? Och så blev det.
De blir mer intresserade av mat och man kan få in mycket lärande i stunden här.
– De blir mer intresserade av mat och man kan få in mycket lärande i stunden här. Som naturkunskap. De utvecklas mycket, inte minst verbalt, säger Johan Engman.
På torsdagseftermiddagarna kommer två minikockar till Johans kök och efter en halvtimmes arbete äter de mellanmål tillsammans med sina kamrater, det mellanmål de precis har varit med och förberett.
Johan Engman.
Men vilka barn är det som får bli minikockar?
– Vi kom fram till att de barn som vill får vara med i ett lotteri där två namnlappar dras ur en låda. Det har blivit en succé. De längtar efter att vi varje torsdag ska skaka lådan. Vi började med ett barn åt gången och nu går de två och två, säger Subarna Rahman.
Hon, Johan och köksbiträdet Sabah Saboo är stolta över är finalplatsen i tävlingen Arla Guldko. Det är en tävling som handlar om matglädje i förskolan och måltidskonceptet Mat med smak, som Norlandia Förskolor använder sig av, går hand i hand med tanken att barnen ska lära sig förstå sambandet mellan människa och natur, och att maten är viktig för vår hälsa och vårt välmående.
– Vi märker att många barn är försiktiga när det gäller grönsaker så därför får de jobba med grönsaker, rent fysiskt, det gör skillnad. Ett tag hade vi, i stället för fruktstund, att de skulle knapra på grönsaker. Vi kallade det för knaperstund. En grupp skalade och skar för att sedan servera sina kompisar. Då åt de mycket mer grönsaker än de gjorde till sin lunchbuffé. Så att involvera barnen är viktigt, säger Subarna Rahman.
Hon uppskattar Johan Engmans tankar om att hela förskolan, även avdelningarna med de yngsta barnen, ska arbeta med måltidspedagogik. Numera äter alla avdelningar i matsalen eller torget, som det också kallas. Tidigare kördes maten ut till de olika avdelningarna. Alla barn tar sin egen mat från buffébordet, som har sänkts så att alla kan nå. Närheten till själva köket är också viktig, att matlagning inte blir något abstrakt utan att alla vet att det är i Johans kök maten tillagas.
Kö till buffébordet på lunchen.
– Matsalen blir verkligen en mötesplats. Maten är inte bara mat utan också en upplevelse och måltiden är en stund för möten och samtal, konstaterar Subarna Rahman.
Hon flikar in att Johan Engman utser månadens grönsak. Just den här månaden är det tomaten. Hon berättar om hur de tänker och resonerar kring de olika grönsakerna. Som till exempel moroten. Då kanske man får riva i stället för att skära i stavar, för att de minsta barnen ska kunna äta.
– Den lila moroten är en favorit för då blir tungan lila. Då hämtar barnen mer bara därför. Och vi får in många andra ämnen, som matematik, språk och skapande, med hjälp av maten och måltiden, säger Subarna Rahman.
På Pärlans förskola, där de även odlar själva, arbetar de också för att minska matsvinnet. De som slänger minst mat får diplom och det gör att barnen tänker på att inte slänga så mycket mat.
Att det kan bli stökigt i köket, det är inget som stör Johan Engman. I början var han mest orolig över den pedagogiska biten. Skulle de stå kvar och arbeta med honom eller skulle barnen springa i väg? Men intresset har hållit dem kvar där i köket.
– Sedan är det olika. För vissa kan det ta nästan en halvtimme att hacka en gurka. Andra hinner jättemycket på den tiden. Man märker ganska snabbt vilka man ska ge mer jobb och när man ska hålla igen lite, förklarar Johan Engman.
De första veckorna var barnen lite nervösa, men sedan pratade de engagerat med sina kompisar och sålde in stunden i köket så nu går alla och väntar på att få sin halvtimme med Johan.
– Det märks tydligt vilka som hjälper till hemma och vilka som äter hemlagad mat respektive snabbmat, säger Johan Engman.
Låt barnen själva duka fram maten.
Och av.
Prata med barnen i samband med måltiden. Om maten och om annat.
Det är också viktigt att barnen får en relation till personalen i köket, att det blir tydligt vad de jobbar med.
Låt barnen vara med och hämta frukt till sin fruktstund. De kan skära upp frukten själva och kanske räkna hur många grönsaker de har tagit till sin lunch.
Om man har till exempel morötter i olika färger, låt barnen fundera på om moroten har en annan färg på insidan eller ej.
Förskolans tema speglar också av sig på maten. Nu senast har de arbetat med kroppen och har återskapat hela matpyramiden på ett bord. I höstas, efter att de sett och pratat om svampar i naturen, köpte Johan in svamp, champinjoner, skogschampin-joner och trattkantareller som barnen själva fick steka.
– Då fick de hela sammanhanget, från skogen till magen. Helheten är viktig, konstaterar Johan Engman.
LÄS OCKSÅ
Förskollärarna som får utflykterna att fungera för alla
Förskolan som säger ja till riskabla lekar
Lindström: Snälla förälder, hämta ditt barn när ditt jobb är slut
Krönika Är du verkligen exakt samma strukturerade pedagog när du snörvlar 70-talsmögel och har alldeles för många barn i en, visserligen fräsch, men alldeles för liten barack? skriver Erik Stenkula.
Lärarpriser Maria Widestrand, Ninni Schuldt Lindqvist och Lise-Lotte Rådbjer är årets vinnare av Ulla-Britta Bruuns stipendium.
Arbetsmiljö – Låt detta bli en blåslampa för beslutsfattarna, säger Pia Rizell på Sveriges Lärare.
Podcast Måste vi uppmärksamma högtider i förskolan och hur ska vi förhålla oss till vårdandshavares önskemål? I senaste avsnittet av podden pratar vi om högtider och traditioner.
Debatt Att skära ner på digitala läromedel gör att barnen i förskolan går miste om viktiga och spännande utbildningsmöjligheter. Det som den digitala världen kan erbjuda kommer den analoga aldrig att uppnå, skriver läraren i förskolan Nina Juréen.
Reportage Lärarna Åsa Lernberg och Louise Messer har lett ett utvecklingsarbete om leken i förskolan och vad det innebär att vara en lekkompetent lärare. På kuppen har de blivit ”lekens väktare” i verksamheten.
Forskning Forskaren: Därför har det större effekt på flickor än pojkar.
Krönika Är vi uppfinningsrika i saker som val av material, musik och i vår roll som förebilder så kan vi hitta vad som är nyckeln till rörelseglädje för varje barn, skriver Marie Eriksson.
Dilemmat Så svarar facket om att driva frågan om slopat karensavdrag.
Panelen Vi frågar tre lärare hur de förhåller sig till luciafirande, tomtenissar och religion.
Vår metod ”Barn påverkas tidigt av normer som säger att vit hudfärg är mer värd än brun”
Pedagogiska tips Lärarna Agneta Sandh och Carina Löwenberg väver in matematik och teknik in i barnens julpyssel.
Podcast Har fokuset på det digitala blivit för stort, är det verkligen i förskolan som skärmar är ett problem och hur använder vi digitala verktyg på ett kul och kreativt sätt? Det pratar vi om i det senaste avsnittet av Förskolan.
Skolpolitik Mindre barngrupper är inte oviktigt, men andra delar behöver vara på plats, säger forskaren Christian Eidevald som skrivit en rapport om hur kvaliteten i förskolan ska höjas.
Fokus Förskolans stora enkät visar att de flesta lärare i förskolan är positiva till läroplanens nya riktning med färre digitala inslag – men det finns även kritiska röster.
Fokus ”Positivt att jag får använda mig själv mer i undervisningen”
Fokus Skilda tolkningar av de nya skrivelserna hotar likvärdigheten, menar organisationen.
Fokus Då är det motiverat att använda digitala lärverktyg – två rektorer svarar på lärarnas frågor.
Fokus Skärmstopp kan försena barnens lärande, menar Guldäpplet-nominerade läraren.
Fokus Förskolläraren: Värdefullt verktyg för barn med annat modersmål går förlorat.
Fokus Lärarnas egna röster om den uppdaterade läroplanen för förskolan.
Fokus Danscertifierade förskolor rimmar väl med nyheterna i läroplanen.
Krönika Varför verkar det helt omöjligt att förmedla vad arbetet på förskolan innebär för utomstående? Hur extremt intensivt och krävande det är att vara ständigt påkopplad och ha hundra olika slags mänskliga processer i gång samtidigt, skriver läraren i förskolan Sara Agné.
Kultur Pyssel är något som ofta ses som lite oseriöst, på ett nedvärderande sätt. Men för mig är pyssel som en hel filosofi, säger dramatikern Anna Nygren, som skriver en pjäs om fenomenet.
Podcast Hur kan barnen vara med och forma sin vardag på förskolan, vad är ens möjligt utifrån rådande förutsättningar och vad säger barnen själva? Det pratar vi om i senaste avsnittet.
Arbetsmiljö Lärarna på förskolorna i Luleå larmar om att allt fler arbetsuppgifter läggs på dem.– Det här ingår inte i vår läroplan och vi skulle behöva en tydlig arbetsbeskrivning, säger Anneli Lifbom, lärare i förskolan och huvudskyddsombud Sveriges Lärare.
Krönika Christian Eidevald har sagt att det är större skillnad mellan en ettåring och en femåring i utveckling, än det är mellan en sexåring och en som går i trean på gymnasiet. Varför har inte det budskapet fått större genomslag? undrar läraren i förskolan Erik Stenkula.
Debatt Hela tiden hörs denna uppmaning till barnen i förskolan. Som positiv feedback, något som visar tilltro till barnets förmåga, är det självklart en föredömlig sak att säga, skriver Nina Linnaeus, lärare i förskolan.
Podcast I senaste avsnittet pratar vi med författaren Elin Larsson om barnens konflikter.
Fackböcker Väl hanterade kan barnens konflikter faktiskt bidra till både lärande och bättre relationer, menar Elin Larsson, lärare i förskolan, aktuell med en ny bok.
Krönika Barnskötare är viktiga i förskolan, inte för att ni gör samma jobb som förskollärare, utan för att ni gör ett annat. Att hävda att barnskötare behövs för att de gör samma jobb som lärare är bara dumt, skriver Eva Lindström.
Arbetsmiljö Arbetsmiljön i förskolan är dålig. Det problemet måste man lösa innan man går vidare med att låta barn få stanna längre, säger Andrea Meiling, ordförande för Sveriges Lärare i Göteborg.
Pedagogiska tips Lärarna i förskolan berättar om sina knep för att skapa en trygg barngrupp.
Arbetsmiljö ”Det är en arbetsmiljöfråga. Ett par bra skor kan kosta upp till 2 000 kronor”
Podcast Hur anpassar vi vilan efter ålder, hur möter vi föräldrars önskemål och krav och måste vi göra som vi alltid har gjort?
Debatt Konflikten mellan hemmet och förskolan kring arbetsscheman har växt till orimliga proportioner, skriver Tindra Skarin, lärare i förskolan.
Krönika Nu när det är fastslaget att även förskollärare är lärare är det dags att vi också får förutsättningar att utföra vårt undervisningsuppdrag, skriver Eva Lindström.
Vi lärare Nu ändrar vi titeln – i tidningar och digitala kanaler.
Fackligt En ny titel kan bidra till ökad status, säger förbundsordförande Anna Olskog.
Förskolefabriken Förskolans granskning visar att andelen storförskolor ökar, inte minst i storstadsområdena. Nu vill styret i Stockholms stad införa riktmärken.
Podcast I senaste avsnittet pratar förskollärarna Eva Lindström, Sandra Hollstedt och Johan Bispo om de estetiska ämnena.
Reportage Enbart språkundervisning räcker inte för att få en bra grund i förskolan, den behöver också kombineras med kulturförståelse, menar forskaren och förskolläraren Mirella Forsberg Ahlcrona.
Fackligt Vi har alltid drivit att yrkesgrupperna ska ha den utrustning som yrket kräver, säger Johanna Österljung, ordförande i Sveriges Lärare Sundbyberg.
Debatt Jag ser ofta små förskolor med dåligt placerade entréer, ologiska flöden och utemiljöer som varken stödjer barns behov eller pedagogiken, skriver Emma Crawley, miljöpsykolog och utvecklare av barns utemiljöer.
Forskning Forskaren och förskolläraren Magdalena Hulth vill få i gång en diskussion om hur de små barnens sexualitet ska bemötas i förskolan.
Pedagogiska tips Ett lugnare tempo utan stress står på mångas önskelista. Men för förskollärarna Åsa Ahlqvist Johansson och Anna Viberg i Stallarholmen är det redan en verklighet.
Podcast I senaste avsnittet pratar vi storförskolor. För vems skull byggs de stora förskolorna, är kritiken rättvis och hur är det att jobba i stora förskolor?
Förskolefabriken ”Man har helt tappat fokus på barnen” berättar förskollärare.
Förskolefabriken ”Viktigt att barnen har egna pedagoger.”
Förskolefabriken Det saknas forskning om vad storförskolorna innebär för barnen, berättar Maria Teder, arkitekt på Boverket.