Rutschkanan byggdes förra våren, så här såg när barnen kommit en bit på vägen. Foto: Kristina Schultz.
Till startsidan
Förskolan Kristallen i Helsingborg fortsätter med andra byggprojekt efter att rutschkanan blivit klar, berättar förskolläraren Sven Stedt och ateljeristan Kristina Schultz
Pedagogiska tips Hur kan barn få vara delaktiga samtidigt som man tillvaratar deras intresse för byggande? Förskolan Kristallen i Helsingborg har svaret, där byggde femåringarna en egen rutschkana på gården – och konstruerandet fortsätter.
I samband med ett nytt hållbarhetsprojekt ville pedagogerna på förskolan Kristallen i Helsingborg göra barnens lek på förskolegården mer meningsfull. En viktig del var att barnens egna röster skulle bli hörda: vilka önskemål fanns, var gillade de bäst att vara? För att ta reda på det fick barnen fotografera sina favoritplatser på gården och därefter utvidgades sökandet efter inspiration med utflykter. Bland annat fångade ett trasigt insektshotell deras uppmärksamhet.
– Vi byggde sedan ett insektshotell tillsammans på förskolan. Senare blev barnen även intresserade av kojor så vi samlade lastpallar och byggde en vid skogsdungen, berättar förskolläraren Sven Stedt.
Nu väcktes också barnens intresse för olika sorters byggnader; var och hur människor och djur kan bo. Förskolans ateljerista Kristina Schultz tog med sig flera hundra bilder på olika sorters byggnader som barnen fick ta del av.
– De fick sedan göra varsin bok med de bilder de valt ut. Det var så roligt, deras individuella smak och intresse kom verkligen fram. När de sedan fick rita och måla hus märktes tydligt att deras vyer hade vidgats, husen var alls inte lika stereotypa som tidigare, säger hon.
Rutschkanan byggdes förra våren, så här såg när barnen kommit en bit på vägen. Foto: Kristina Schultz.
Därefter var det dags att ta itu med förskolegården och barnen bestämde att de allra helst ville bygga en rutschkana. Med hjälp av papp, fanér, glasspinnar och annat material fick barnen först bygga egna små rutschkanemodeller – så som de ville att den riktiga skulle se ut.
– Vi ville få alla att känna sig delaktiga och det gick över förväntan. När alla var överens om hur rutschkanan skulle se ut tog Kristina fram en gemensam ritning och vi kunde börja bygga, berättar Sven Stedt.
De använde riktiga verktyg och barnen hittade snabbt sina favoritsysslor. Någon gillade bäst att såga, andra att skruva, limma, mäta och gjuta. Alla var delaktiga på sitt sätt, och bit för bit under våren växte rutschkanan fram. I slutet av maj var det dags för invigning.
Kristina Schultz och Sven Stedt på den färdiga rutschkanan med barnen på förskolan.
– Barnen var oerhört stolta över sitt projekt, och de växte i den tillit de fick. Många av dem som var med och byggde slutade strax därefter för att börja skolan, men bygget var identitetsskapande för vår avdelning och de andra barnen sa att de också ville börja på Tilliten och bygga. Vårt arbete inspirerade även andra förskolor, till och med i Albanien, säger Sven Stedt.
Intresset för bygg och konstruktion lever vidare på avdelningen. Just nu i mindre skala i form av modellbyggande av robotar, med tekniska lösningar som dioder och elmotorer.
– Här krävs det lite mer kunskap, och vissa delar är mer resultatstyrda för att få det att fungera. Men även här får barnen testa och experimentera mycket, säger Sven Stedt.
Och några praktiska tips:
Använd snabbtvingar för att hålla fast materialen i olika byggmoment, som när ni sågar eller skruvar.
Använd japansåg som sågar på draget i stället för fogsvans.
Ha två skruvdragare i bruk, en att förborra med och en för att dra skruven.
LÄS OCKSÅ:
Mataffären fick fantasin att flöda
”Barn har rätt till skrubbsår”
Podcast: Riskfylld lek – utmanar alla
Forskning En ny studie pekar på att vårdnadshavarna är nöjda med förskolan – men de vill få mer tid att prata med personalen vid lämning och hämtning.
Krönika Är du verkligen exakt samma strukturerade pedagog när du snörvlar 70-talsmögel och har alldeles för många barn i en, visserligen fräsch, men alldeles för liten barack? skriver Erik Stenkula.
Lön Lönen för förskollärare beror, åtminstone delvis, på var i landet du arbetar.
Lärarpriser Maria Widestrand, Ninni Schuldt Lindqvist och Lise-Lotte Rådbjer är årets vinnare av Ulla-Britta Bruuns stipendium.
Arbetsmiljö – Låt detta bli en blåslampa för beslutsfattarna, säger Pia Rizell på Sveriges Lärare.
Podcast Måste vi uppmärksamma högtider i förskolan och hur ska vi förhålla oss till vårdandshavares önskemål? I senaste avsnittet av podden pratar vi om högtider och traditioner.
Krönika Lika säkert som att det blir kaos i trafiken när den första snön faller, lika säkert behöver vi varje år läsa om dessa stackars föräldrar som inte får se sina barn leka luciatåg på förskolorna, skriver Eva Lindström.
Debatt Att skära ner på digitala läromedel gör att barnen i förskolan går miste om viktiga och spännande utbildningsmöjligheter. Det som den digitala världen kan erbjuda kommer den analoga aldrig att uppnå, skriver läraren i förskolan Nina Juréen.
Reportage Lärarna Åsa Lernberg och Louise Messer har lett ett utvecklingsarbete om leken i förskolan och vad det innebär att vara en lekkompetent lärare. På kuppen har de blivit ”lekens väktare” i verksamheten.
Forskning Forskaren: Därför har det större effekt på flickor än pojkar.
Krönika Är vi uppfinningsrika i saker som val av material, musik och i vår roll som förebilder så kan vi hitta vad som är nyckeln till rörelseglädje för varje barn, skriver Marie Eriksson.
Dilemmat Så svarar facket om att driva frågan om slopat karensavdrag.
Panelen Vi frågar tre lärare hur de förhåller sig till luciafirande, tomtenissar och religion.
Vår metod ”Barn påverkas tidigt av normer som säger att vit hudfärg är mer värd än brun”
Pedagogiska tips Lärarna Agneta Sandh och Carina Löwenberg väver in matematik och teknik in i barnens julpyssel.
Podcast Har fokuset på det digitala blivit för stort, är det verkligen i förskolan som skärmar är ett problem och hur använder vi digitala verktyg på ett kul och kreativt sätt? Det pratar vi om i det senaste avsnittet av Förskolan.
Skolpolitik Mindre barngrupper är inte oviktigt, men andra delar behöver vara på plats, säger forskaren Christian Eidevald som skrivit en rapport om hur kvaliteten i förskolan ska höjas.
Fokus Förskolans stora enkät visar att de flesta lärare i förskolan är positiva till läroplanens nya riktning med färre digitala inslag – men det finns även kritiska röster.
Fokus ”Positivt att jag får använda mig själv mer i undervisningen”
Fokus Skilda tolkningar av de nya skrivelserna hotar likvärdigheten, menar organisationen.
Fokus Då är det motiverat att använda digitala lärverktyg – två rektorer svarar på lärarnas frågor.
Fokus Skärmstopp kan försena barnens lärande, menar Guldäpplet-nominerade läraren.
Fokus Förskolläraren: Värdefullt verktyg för barn med annat modersmål går förlorat.
Fokus Lärarnas egna röster om den uppdaterade läroplanen för förskolan.
Fokus Danscertifierade förskolor rimmar väl med nyheterna i läroplanen.
Krönika Varför verkar det helt omöjligt att förmedla vad arbetet på förskolan innebär för utomstående? Hur extremt intensivt och krävande det är att vara ständigt påkopplad och ha hundra olika slags mänskliga processer i gång samtidigt, skriver läraren i förskolan Sara Agné.
Kultur Pyssel är något som ofta ses som lite oseriöst, på ett nedvärderande sätt. Men för mig är pyssel som en hel filosofi, säger dramatikern Anna Nygren, som skriver en pjäs om fenomenet.
Podcast Hur kan barnen vara med och forma sin vardag på förskolan, vad är ens möjligt utifrån rådande förutsättningar och vad säger barnen själva? Det pratar vi om i senaste avsnittet.
Arbetsmiljö Lärarna på förskolorna i Luleå larmar om att allt fler arbetsuppgifter läggs på dem.– Det här ingår inte i vår läroplan och vi skulle behöva en tydlig arbetsbeskrivning, säger Anneli Lifbom, lärare i förskolan och huvudskyddsombud Sveriges Lärare.
Krönika Christian Eidevald har sagt att det är större skillnad mellan en ettåring och en femåring i utveckling, än det är mellan en sexåring och en som går i trean på gymnasiet. Varför har inte det budskapet fått större genomslag? undrar läraren i förskolan Erik Stenkula.
Debatt Hela tiden hörs denna uppmaning till barnen i förskolan. Som positiv feedback, något som visar tilltro till barnets förmåga, är det självklart en föredömlig sak att säga, skriver Nina Linnaeus, lärare i förskolan.
Podcast I senaste avsnittet pratar vi med författaren Elin Larsson om barnens konflikter.
Fackböcker Väl hanterade kan barnens konflikter faktiskt bidra till både lärande och bättre relationer, menar Elin Larsson, lärare i förskolan, aktuell med en ny bok.
Krönika Barnskötare är viktiga i förskolan, inte för att ni gör samma jobb som förskollärare, utan för att ni gör ett annat. Att hävda att barnskötare behövs för att de gör samma jobb som lärare är bara dumt, skriver Eva Lindström.
Arbetsmiljö Arbetsmiljön i förskolan är dålig. Det problemet måste man lösa innan man går vidare med att låta barn få stanna längre, säger Andrea Meiling, ordförande för Sveriges Lärare i Göteborg.
Pedagogiska tips Lärarna i förskolan berättar om sina knep för att skapa en trygg barngrupp.
Arbetsmiljö ”Det är en arbetsmiljöfråga. Ett par bra skor kan kosta upp till 2 000 kronor”
Podcast Hur anpassar vi vilan efter ålder, hur möter vi föräldrars önskemål och krav och måste vi göra som vi alltid har gjort?
Debatt Konflikten mellan hemmet och förskolan kring arbetsscheman har växt till orimliga proportioner, skriver Tindra Skarin, lärare i förskolan.
Krönika Nu när det är fastslaget att även förskollärare är lärare är det dags att vi också får förutsättningar att utföra vårt undervisningsuppdrag, skriver Eva Lindström.
Vi lärare Nu ändrar vi titeln – i tidningar och digitala kanaler.
Fackligt En ny titel kan bidra till ökad status, säger förbundsordförande Anna Olskog.
Förskolefabriken Förskolans granskning visar att andelen storförskolor ökar, inte minst i storstadsområdena. Nu vill styret i Stockholms stad införa riktmärken.
Podcast I senaste avsnittet pratar förskollärarna Eva Lindström, Sandra Hollstedt och Johan Bispo om de estetiska ämnena.
Reportage Enbart språkundervisning räcker inte för att få en bra grund i förskolan, den behöver också kombineras med kulturförståelse, menar forskaren och förskolläraren Mirella Forsberg Ahlcrona.
Fackligt Vi har alltid drivit att yrkesgrupperna ska ha den utrustning som yrket kräver, säger Johanna Österljung, ordförande i Sveriges Lärare Sundbyberg.
Debatt Jag ser ofta små förskolor med dåligt placerade entréer, ologiska flöden och utemiljöer som varken stödjer barns behov eller pedagogiken, skriver Emma Crawley, miljöpsykolog och utvecklare av barns utemiljöer.
Forskning Forskaren och förskolläraren Magdalena Hulth vill få i gång en diskussion om hur de små barnens sexualitet ska bemötas i förskolan.
Pedagogiska tips Ett lugnare tempo utan stress står på mångas önskelista. Men för förskollärarna Åsa Ahlqvist Johansson och Anna Viberg i Stallarholmen är det redan en verklighet.
Podcast I senaste avsnittet pratar vi storförskolor. För vems skull byggs de stora förskolorna, är kritiken rättvis och hur är det att jobba i stora förskolor?