
Rutschkanan byggdes förra våren, så här såg när barnen kommit en bit på vägen. Foto: Kristina Schultz.
Förskolan Kristallen i Helsingborg fortsätter med andra byggprojekt efter att rutschkanan blivit klar, berättar förskolläraren Sven Stedt och ateljeristan Kristina Schultz
Pedagogiska tips Hur kan barn få vara delaktiga samtidigt som man tillvaratar deras intresse för byggande? Förskolan Kristallen i Helsingborg har svaret, där byggde femåringarna en egen rutschkana på gården – och konstruerandet fortsätter.
I samband med ett nytt hållbarhetsprojekt ville pedagogerna på förskolan Kristallen i Helsingborg göra barnens lek på förskolegården mer meningsfull. En viktig del var att barnens egna röster skulle bli hörda: vilka önskemål fanns, var gillade de bäst att vara? För att ta reda på det fick barnen fotografera sina favoritplatser på gården och därefter utvidgades sökandet efter inspiration med utflykter. Bland annat fångade ett trasigt insektshotell deras uppmärksamhet.
– Vi byggde sedan ett insektshotell tillsammans på förskolan. Senare blev barnen även intresserade av kojor så vi samlade lastpallar och byggde en vid skogsdungen, berättar förskolläraren Sven Stedt.
Nu väcktes också barnens intresse för olika sorters byggnader; var och hur människor och djur kan bo. Förskolans ateljerista Kristina Schultz tog med sig flera hundra bilder på olika sorters byggnader som barnen fick ta del av.
– De fick sedan göra varsin bok med de bilder de valt ut. Det var så roligt, deras individuella smak och intresse kom verkligen fram. När de sedan fick rita och måla hus märktes tydligt att deras vyer hade vidgats, husen var alls inte lika stereotypa som tidigare, säger hon.
Rutschkanan byggdes förra våren, så här såg när barnen kommit en bit på vägen. Foto: Kristina Schultz.
Därefter var det dags att ta itu med förskolegården och barnen bestämde att de allra helst ville bygga en rutschkana. Med hjälp av papp, fanér, glasspinnar och annat material fick barnen först bygga egna små rutschkanemodeller – så som de ville att den riktiga skulle se ut.
– Vi ville få alla att känna sig delaktiga och det gick över förväntan. När alla var överens om hur rutschkanan skulle se ut tog Kristina fram en gemensam ritning och vi kunde börja bygga, berättar Sven Stedt.
De använde riktiga verktyg och barnen hittade snabbt sina favoritsysslor. Någon gillade bäst att såga, andra att skruva, limma, mäta och gjuta. Alla var delaktiga på sitt sätt, och bit för bit under våren växte rutschkanan fram. I slutet av maj var det dags för invigning.
Kristina Schultz och Sven Stedt på den färdiga rutschkanan med barnen på förskolan.
– Barnen var oerhört stolta över sitt projekt, och de växte i den tillit de fick. Många av dem som var med och byggde slutade strax därefter för att börja skolan, men bygget var identitetsskapande för vår avdelning och de andra barnen sa att de också ville börja på Tilliten och bygga. Vårt arbete inspirerade även andra förskolor, till och med i Albanien, säger Sven Stedt.
Sven Stedt
Ålder: 63 år.
Bor: I Mölle.
Gör: Arbetar som förstelärare vilket innebär att jag arbetar 80 procent på en av våra avdelningar. Övrig tid handleder jag kollegor och deltar i ledningsgruppen för våra förskolor.
Det bästa med yrket: Att kunna vara delaktig i långa projekt som utmanar barnen och mig som pedagog. Att ha frihet att tillsammans med barnen äga tiden för att låta projekt och idéer ta olika riktningar.
Kristina Schultz
Ålder: 40 år.
Bor: I Marieholm utanför Eslöv.
Gör: 50 procent ateljerista, 50 procent egen verksamhet som formgivare.
Det bästa med yrket: Att få förmedla min yrkeskunskap till nya kommande förmågor.
Intresset för bygg och konstruktion lever vidare på avdelningen. Just nu i mindre skala i form av modellbyggande av robotar, med tekniska lösningar som dioder och elmotorer.
– Här krävs det lite mer kunskap, och vissa delar är mer resultatstyrda för att få det att fungera. Men även här får barnen testa och experimentera mycket, säger Sven Stedt.
1. Våga spänna bågen. Ofta tenderar man att se det som inte går, men hinder är sällan hinder.
2. Skapa en målbild, det behöver inte bli exakt – men då finns en riktning. Sedan blir det sällan som man har planerat, därför gäller det att vara flexibel.
3. Testa många olika material så att barnen har chans att hitta hem i sitt eget handlag.
4. Ha tillit till barnen – och till er själva som pedagoger.
5. Låt barnen använda riktiga verktyg, men tänk på säkerheten.
6. En egen byggbod på gården underlättar, det står på vår önskelista.
7. Kom ihåg att man inte behöver kunna allt. Lita på att din erfarenhet och det du kan räcker.
8. Ett bra arbetslag med god samsyn är också en fördel, liksom en modig chef.
9. Det är lätt att göra samma sak som man alltid gjort, men det blir trist i längden. Det är roligt att testa något nytt.
Och några praktiska tips:
Använd snabbtvingar för att hålla fast materialen i olika byggmoment, som när ni sågar eller skruvar.
Använd japansåg som sågar på draget i stället för fogsvans.
Ha två skruvdragare i bruk, en att förborra med och en för att dra skruven.
LÄS OCKSÅ:
Mataffären fick fantasin att flöda
”Barn har rätt till skrubbsår”
Podcast: Riskfylld lek – utmanar alla
Podcast I senaste avsnittet pratar vi storförskolor. För vems skull byggs de stora förskolorna, är kritiken rättvis och hur är det att jobba i stora förskolor?
Förskolefabriken Det saknas forskning om vad storförskolorna innebär för barnen, berättar Maria Teder, arkitekt på Boverket.
Förskolefabriken Här är fem anledningar som ofta ges för att bygga storförskolor.
Förskolefabriken ”Ett enormt misslyckande.”
Krönika Dina arbetskamrater är grunden till hur du når ut till din barngrupp oavsett hur stillsam eller stimmig den är, skriver Erik Stenkula.
Arbetsmiljö Vi kan smidigt flytta undervisningen till andra platser och det blir en mer hållbar arbetsmiljö, säger förskolläraren Lovisa Hellqvist.
Arbetsmiljö Vi tittar särskilt på förebyggande insatser, de kan ha stor betydelse, säger Eric Storbjörk, projektledare på Arbetsmiljöverket.
Arbetsmiljö Vaccin är ett bra erbjudande och frågan om skobidrag har vi drivit kraftfullt, säger Andrea Meiling.
Podcast Förskollärarna Johan Bispo, Sandra Hollstedt, Ellinor Lange och Eva Lindström pratar om att ta emot nya barn i förskolan.
Debatt Innan de grundläggande förutsättningarna säkerställs finns det ingen möjlighet att utvidga förskolans uppdrag med vare sig mer omsorg eller utbildning, skriver förskolläraren My Midenius.
Krönika Eftersom mänsklig interaktion är omöjlig att mäta i siffror behöver väl vår lön inte vara särskilt rik? skriver förskolläraren Erik Stenkula.
Podcast I senaste avsnittet pratar vi föräldramöten. Vad är viktig information när vi samlar vårdnadshavare, hur tänker vi nytt, får barnen vara med och är det ok att skippa föräldramötena helt?
Dilemmat Vad gör jag när jag saknar kollegor att bolla vissa frågor med? undrar förskolläraren.
Fråga facket Jag tvingas delge kollegan min planering på barnens rast. Är det okej?
Forskning Hur väl personalen förstår en förälders tankar och känslor kring att barnet ska börja på förskolan kan spela en viktig roll för inskolningen, visar Martina Andersson Søe i sin avhandling.
Fråga facket Ska man säga upp sig när man går i pension – och kan man ångra sig?
Dilemmat Hur gör man om vårdnadshavares önskemål om sovtid inte fungerar för barnet?
Krönika De som av någon outgrundlig anledning kämpar som tusan för att barn ska få ha skärmar i förskolan är upprörda nu, skriver Eva Lindström.
Debatt Vill samhället minska passiv skärmanvändning för barn så är det inte förskolan man i första hand ska fokusera på utan hemmen, skriver förskolläraren My Midenius.
Dilemmat Ny som förskollärare och arbetslagsledare – hur hittar man rätt i ledarskapet?
Skolpolitik Förslaget om obligatorisk förskola från tre års ålder avvisas av arbetsmarknads- och integrationsminister Mats Person (L).
Podcast Får rektorn vara med, bör alkohol vara tillåtet och är det ok med fest i våra lärmiljöer?
Krönika Förr var vi inte helt olika pingvinerna i filmen ”Madagaskar”. Det var bara att le och vinka så var jobbet vårt, skriver förskolläraren Erik Stenkula.
Boktips Fokus på de pedagogiska relationerna mellan pedagog och barn i ny bok om förskolan.
Pedagogiska tips Förskolan skapar barnkammare för bin och gör fågelmat.
Krönika I några månader har jag känt mig helt redo att släppa i väg er, det är dags nu, men ju närmare vi kommer desto svårare känns det, alltid, skriver förskolläraren Sara Agné.
Arbetsmiljö – Skulle vi vara sjätte bästa kommunen i landet? Nej, verkligheten är en annan, säger Stefan Kruse, förskollärare och ordförande för Sveriges Lärare i Kävlinge.
Kultur Julius Pierstorff är förskolläraren vars musik nu når ut till allt fler. I sommar spelar han, som Jjulius, på festivalen Way Out Wests klubbversion, inte långt från hemmet i Göteborg.
Podcast I senaste avsnittet pratar vi om barnen som har hög frånvaro i förskolan. Hur kan vi möta barnen som bara vill vara hemma, hur teamar vi upp med vårdnadshavarna och hur kan digitala verktyg förhindra framtida problematisk skolfrånvaro?
Förskola Hur lång semester får du på sommaren – och går det att vara ledig andra tider på året? Vi bad tre förskollärare svara.
Läsning Ett läsfrämjande arbete som involverar alla förskolor i Stenungsund har tilldelats Stora läspriset. Bakom projektet står en hängiven kvartett bestående av två förskollärare och två bibliotekarier.
Likvärdighet Förskolan har i praktiken inte granskats alls av Skolinspektionen under de senaste fem åren, konstaterar Riksrevisionen i sin rapport.
Krönika Under det gångna året har jag snuddat vid tanken att samhället kanske börjar få upp ögonen för det vi sett och kämpat för att nå ut med i decennier nu – ni vet det här att framtiden börjar i förskolan och att utan den stannar Sverige, skriver Sara Agné.
Arbetsmiljö Hundratals demonstrerade: ”Vi vet vad barnen behöver, men samhället lyssnar inte på oss.”
Pedagogiska tips Fasta stationer på gården stärker relationerna.
Krönika Erfarenhet och tron att vi själva vet bäst kan leda till en bekräftelsebias där vi inte ser vad barnen vi möter verkligen behöver, skriver Eva Lindström.
Podcast I senaste avsnittet av Förskolan pratar vi om samlingarna.
Skolpolitik Drygt 10 000 namnunderskrifter – det har protesten ”Nej tack till skolplikt från tre års ålder” samlat.
Fokus Nio av tio vill se krav på arbetsintyg från vårdnadshavare.
Fokus I Eslövs kommun infördes kravet om sysselsättningsintyg hösten 2023, och vistelsetiden har minskat med flera timmar per barn och vecka. Lärarna Glenn Rydgren och Sofia Sandqvist på Vitsippans förskola tycker att kravet är bra.
Krönika I allt fler kommuner kräver man arbetsintyg från föräldrar för att minska personalens börda i förskolan. Och förskollärarna står bakom skärpta kontroller, visar vår undersökning, skriver Sara Djurberg.
Fokus Hellre för långa dagar än för korta, menar Ingrid Pramling Samuelsson vid Göteborgs universitet.
Fokus Barn till arbetslösa och föräldralediga får oftast bara gå på förskolan 15 timmar i veckan, och det är något Gulan Avci (L), regeringens samordnare mot utanförskap, vill ändra på. Hon vill se minst 30 timmar – för alla barn.
Arbetsmiljö Det är oacceptabelt att skillnaderna över landet är så stora, säger Anna Olskog, ordförande i Sveriges Lärare som presenterar ny statistik om barngruppsstorlekar.
Krönika Nyligen lyssnade jag på en pedagogikprofessor som talade om vikten av pedagogiska relationer i förskolan. Efter föreläsningen funderade jag över om det verkligen är vi på golvet i förskolan som behöver höra det här, skriver förskolläraren Sara Agné.
Pedagogiska tips I Borgholm möttes förskolebarn och högstadieelever i ett roligt samarbete kring textilslöjd och matematik.
Podcast I senaste avsnittet av Förskolan pratar vi om barnens vistelsetider.
Stora barngrupper Åtta av tio förskollärare arbetar i för stora barngrupper. Nu reagerar skolminister Lotta Edholm på Förskolans granskning.
Krönika Det kommer att behövas grundläggande förändringar innan en obligatorisk förskola kan genomföras, skriver Eva Lindström.
Förskola Vill införa förskoleplikt: ”Vi har kommit till vägs ände med frivilligheten”