Rutschkanan byggdes förra våren, så här såg när barnen kommit en bit på vägen. Foto: Kristina Schultz.
Till startsidan
Förskolan Kristallen i Helsingborg fortsätter med andra byggprojekt efter att rutschkanan blivit klar, berättar förskolläraren Sven Stedt och ateljeristan Kristina Schultz
Pedagogiska tips Hur kan barn få vara delaktiga samtidigt som man tillvaratar deras intresse för byggande? Förskolan Kristallen i Helsingborg har svaret, där byggde femåringarna en egen rutschkana på gården – och konstruerandet fortsätter.
I samband med ett nytt hållbarhetsprojekt ville pedagogerna på förskolan Kristallen i Helsingborg göra barnens lek på förskolegården mer meningsfull. En viktig del var att barnens egna röster skulle bli hörda: vilka önskemål fanns, var gillade de bäst att vara? För att ta reda på det fick barnen fotografera sina favoritplatser på gården och därefter utvidgades sökandet efter inspiration med utflykter. Bland annat fångade ett trasigt insektshotell deras uppmärksamhet.
– Vi byggde sedan ett insektshotell tillsammans på förskolan. Senare blev barnen även intresserade av kojor så vi samlade lastpallar och byggde en vid skogsdungen, berättar förskolläraren Sven Stedt.
Nu väcktes också barnens intresse för olika sorters byggnader; var och hur människor och djur kan bo. Förskolans ateljerista Kristina Schultz tog med sig flera hundra bilder på olika sorters byggnader som barnen fick ta del av.
– De fick sedan göra varsin bok med de bilder de valt ut. Det var så roligt, deras individuella smak och intresse kom verkligen fram. När de sedan fick rita och måla hus märktes tydligt att deras vyer hade vidgats, husen var alls inte lika stereotypa som tidigare, säger hon.
Rutschkanan byggdes förra våren, så här såg när barnen kommit en bit på vägen. Foto: Kristina Schultz.
Därefter var det dags att ta itu med förskolegården och barnen bestämde att de allra helst ville bygga en rutschkana. Med hjälp av papp, fanér, glasspinnar och annat material fick barnen först bygga egna små rutschkanemodeller – så som de ville att den riktiga skulle se ut.
– Vi ville få alla att känna sig delaktiga och det gick över förväntan. När alla var överens om hur rutschkanan skulle se ut tog Kristina fram en gemensam ritning och vi kunde börja bygga, berättar Sven Stedt.
De använde riktiga verktyg och barnen hittade snabbt sina favoritsysslor. Någon gillade bäst att såga, andra att skruva, limma, mäta och gjuta. Alla var delaktiga på sitt sätt, och bit för bit under våren växte rutschkanan fram. I slutet av maj var det dags för invigning.
Kristina Schultz och Sven Stedt på den färdiga rutschkanan med barnen på förskolan.
– Barnen var oerhört stolta över sitt projekt, och de växte i den tillit de fick. Många av dem som var med och byggde slutade strax därefter för att börja skolan, men bygget var identitetsskapande för vår avdelning och de andra barnen sa att de också ville börja på Tilliten och bygga. Vårt arbete inspirerade även andra förskolor, till och med i Albanien, säger Sven Stedt.
Intresset för bygg och konstruktion lever vidare på avdelningen. Just nu i mindre skala i form av modellbyggande av robotar, med tekniska lösningar som dioder och elmotorer.
– Här krävs det lite mer kunskap, och vissa delar är mer resultatstyrda för att få det att fungera. Men även här får barnen testa och experimentera mycket, säger Sven Stedt.
Och några praktiska tips:
Använd snabbtvingar för att hålla fast materialen i olika byggmoment, som när ni sågar eller skruvar.
Använd japansåg som sågar på draget i stället för fogsvans.
Ha två skruvdragare i bruk, en att förborra med och en för att dra skruven.
LÄS OCKSÅ:
Mataffären fick fantasin att flöda
”Barn har rätt till skrubbsår”
Podcast: Riskfylld lek – utmanar alla
Podcast I senaste avsnittet pratar vi med specialpedagogen Tomas Henriksson om barnen som behöver extra stöd. När är det dags att ta hjälp av en specialpedagog och hur får vi samarbetet att fungera?
Fokus Ökad kunskap och högre krav är några av orsakerna, enligt forskaren Sven Bölte.
Krönika Redaktören: ”De flesta pekar på strukturella orsaker.”
Skolpolitik – Det här är den bästa nyheten på länge och gör det mer hållbart att arbeta som lärare, säger Anna Olskog, förbundsordförande för Sveriges Lärare.
Krönika Förskolan behöver inte lösryckta satsningar inom det område som är i ropet för tillfället, skriver läraren i förskolan Sara Agné, som ser kopplingar mellan vår syn på skogen och förskolan.
Podcast Varför är personalkonflikter så vanliga i förskolan, hur kan vi förhindra att osämja uppstår och vad gör vi när konflikten väl blossat upp? Det pratar Förskolan om i senaste avsnittet.
Krönika Personligen tycker jag att det hela är ganska dumt. Varför ska ett friskt barn vara hemma från förskolan? skriver Eva Lindström.
Krönika I ett riktigt framgångsrikt arbetslag vågar alla medlemmar ta risker. Det är alltså inte genom att alltid klappa varandra medhårs ni svetsas samman, skriver Erik Stenkula.
Lärarpriser Fyra blivande lärare i förskolan tog på tisdagen emot stipendium på totalt 50 000 kronor av Stockholms stad.
Boktips Mie Josefson om sin nya bok.
Podcast I senaste avsnittet pratar vi om NPF-diagnoser. Varför blir diagnoserna fler, hur identifierar vi dem och hur kommunicerar vi med vårdnadshavare till barn som utmanar?
Krönika Det var i pulkabacken det slog mig, hur fort vi glömmer sådant som hänt förr om åren. Många verkar till exempel ha glömt hjälmolyckan på en förskola för några år sedan, skriver Eva Lindström.
Fråga facket Är det ok att skippa rasten och i gengäld gå hem tidigare? Vår fackliga expert svarar.
Pedagogiska tips Michaela Åman Svensson och hennes kollegor i förskolan har fått utbildning i en dansmetod som tränar barnen i att lyssna på kroppens signaler och att sätta ord på känslor.
Podcast Podden Förskolan skickar en inbjudan till utbildningsministern Simona Mohamsson.
Debatt Jag ber er med makt att tänka en gång till, hjälp oss pedagoger att få bättre förutsättningar – det är allt jag vill, skriver läraren Linnéa Carlström.
Podcast I senaste avsnittet pratar vi om att komma ut i arbetslivet som nyexaminerad lärare i förskolan. Vad är viktigt att fokusera på när man är ny på jobbet, hur skiljer sig arbetet på förskolan mot utbildningen och hur handskas man med sin osäkerhet i mötet med nya kollegor, barn och vårdnadshavare?
Krönika Förväntningarna på oss i förskolan är så låga att kommunpolitiker kan gå ut och säga vad vi borde göra. För de vet minsann, för ”när jag var liten då var det sååååååå mysigt med luciatåg”, skriver Eva Lindström.
Krönika Jag hoppas innerligt att det är det vi, både pedagoger och föräldrar, fokuserar på framöver när vi uppmärksammar traditionen, oavsett hur vi väljer att organisera den, skriver läraren i förskolan Sara Agné.
Förskola ”Fantastiskt om föräldrar engagerade sig på samma sätt kring barngrupperna som de gör för lucia.”
Forskning En ny studie pekar på att vårdnadshavarna är nöjda med förskolan – men de vill få mer tid att prata med personalen vid lämning och hämtning.
Krönika Är du verkligen exakt samma strukturerade pedagog när du snörvlar 70-talsmögel och har alldeles för många barn i en, visserligen fräsch, men alldeles för liten barack? skriver Erik Stenkula.
Lön Lönen för förskollärare beror, åtminstone delvis, på var i landet du arbetar.
Lärarpriser Maria Widestrand, Ninni Schuldt Lindqvist och Lise-Lotte Rådbjer är årets vinnare av Ulla-Britta Bruuns stipendium.
Arbetsmiljö – Låt detta bli en blåslampa för beslutsfattarna, säger Pia Rizell på Sveriges Lärare.
Podcast Måste vi uppmärksamma högtider i förskolan och hur ska vi förhålla oss till vårdandshavares önskemål? I senaste avsnittet av podden pratar vi om högtider och traditioner.
Krönika Lika säkert som att det blir kaos i trafiken när den första snön faller, lika säkert behöver vi varje år läsa om dessa stackars föräldrar som inte får se sina barn leka luciatåg på förskolorna, skriver Eva Lindström.
Debatt Att skära ner på digitala läromedel gör att barnen i förskolan går miste om viktiga och spännande utbildningsmöjligheter. Det som den digitala världen kan erbjuda kommer den analoga aldrig att uppnå, skriver läraren i förskolan Nina Juréen.
Reportage Lärarna Åsa Lernberg och Louise Messer har lett ett utvecklingsarbete om leken i förskolan och vad det innebär att vara en lekkompetent lärare. På kuppen har de blivit ”lekens väktare” i verksamheten.
Forskning Forskaren: Därför har det större effekt på flickor än pojkar.
Krönika Är vi uppfinningsrika i saker som val av material, musik och i vår roll som förebilder så kan vi hitta vad som är nyckeln till rörelseglädje för varje barn, skriver Marie Eriksson.
Dilemmat Så svarar facket om att driva frågan om slopat karensavdrag.
Panelen Vi frågar tre lärare hur de förhåller sig till luciafirande, tomtenissar och religion.
Vår metod ”Barn påverkas tidigt av normer som säger att vit hudfärg är mer värd än brun”
Pedagogiska tips Lärarna Agneta Sandh och Carina Löwenberg väver in matematik och teknik in i barnens julpyssel.
Podcast Har fokuset på det digitala blivit för stort, är det verkligen i förskolan som skärmar är ett problem och hur använder vi digitala verktyg på ett kul och kreativt sätt? Det pratar vi om i det senaste avsnittet av Förskolan.
Skolpolitik Mindre barngrupper är inte oviktigt, men andra delar behöver vara på plats, säger forskaren Christian Eidevald som skrivit en rapport om hur kvaliteten i förskolan ska höjas.
Fokus Förskolans stora enkät visar att de flesta lärare i förskolan är positiva till läroplanens nya riktning med färre digitala inslag – men det finns även kritiska röster.
Fokus ”Positivt att jag får använda mig själv mer i undervisningen”
Fokus Skilda tolkningar av de nya skrivelserna hotar likvärdigheten, menar organisationen.
Fokus Då är det motiverat att använda digitala lärverktyg – två rektorer svarar på lärarnas frågor.
Fokus Skärmstopp kan försena barnens lärande, menar Guldäpplet-nominerade läraren.
Fokus Förskolläraren: Värdefullt verktyg för barn med annat modersmål går förlorat.
Fokus Lärarnas egna röster om den uppdaterade läroplanen för förskolan.
Fokus Danscertifierade förskolor rimmar väl med nyheterna i läroplanen.
Krönika Varför verkar det helt omöjligt att förmedla vad arbetet på förskolan innebär för utomstående? Hur extremt intensivt och krävande det är att vara ständigt påkopplad och ha hundra olika slags mänskliga processer i gång samtidigt, skriver läraren i förskolan Sara Agné.
Kultur Pyssel är något som ofta ses som lite oseriöst, på ett nedvärderande sätt. Men för mig är pyssel som en hel filosofi, säger dramatikern Anna Nygren, som skriver en pjäs om fenomenet.
Podcast Hur kan barnen vara med och forma sin vardag på förskolan, vad är ens möjligt utifrån rådande förutsättningar och vad säger barnen själva? Det pratar vi om i senaste avsnittet.
Arbetsmiljö Lärarna på förskolorna i Luleå larmar om att allt fler arbetsuppgifter läggs på dem.– Det här ingår inte i vår läroplan och vi skulle behöva en tydlig arbetsbeskrivning, säger Anneli Lifbom, lärare i förskolan och huvudskyddsombud Sveriges Lärare.
Krönika Christian Eidevald har sagt att det är större skillnad mellan en ettåring och en femåring i utveckling, än det är mellan en sexåring och en som går i trean på gymnasiet. Varför har inte det budskapet fått större genomslag? undrar läraren i förskolan Erik Stenkula.