SCB:s prognos för antalet i barn i åldern 1–5 år i Falkenberg.
Till startsidan
Anette Kling Jensen, verksamhetschef i Falkenberg, berättar att kommunen satsat 13 miljoner extra årligen på förskolorna. Förskolläraren Katarina Karlsson tycker dock att det fortfarande behövs mer personal.
Barnraset I Falkenberg har politikerna lagt mycket krut på att få ner barngruppernas storlek och följer numera Skolverkets riktlinjer. En uppskattad satsning, men både förskollärare och det lokala facket påpekar att det fortfarande finns utmaningar.
Under flera år har Falkenbergs styrande majoritet, bestående av S, MP, L och KD, använt både statsbidrag och egna medel för att minska förskolegruppernas storlek. Enligt Anette Kling Jensen, verksamhetschef för kommunens förskolor, rör det sig om cirka 13 miljoner kronor årligen som politikerna har skjutit till.
– I dag följer vi Skolverkets riktlinjer, men utan statsbidrag och kommunens tillskott hade det varit svårt att få till. Dessutom är det här både en resurs- och en organisationsfråga, tillägger hon.
Sedan två år tillbaka arbetar alla kommunala förskolor i Falkenberg utifrån förvaltningens anvisningar som bland annat innebär att personal fördelas på fler, mindre undervisningsgrupper.
Katarina Karlsson är förskollärare på Slöinge förskola och har arbetat i Falkenberg i snart 25 år. Genom åren har hon upplevt en stor variation, både när det gäller gruppstorleken och hur lång tid barnen tillbringar på förskolan varje vecka. Hon minns när hon praktiserade och de hade 12–13 barn fördelat på fyra kollegor varav nästan alla arbetade heltid.
– När det sedan började talas om att öka till 18 barn blev det nästan uppror. På den tiden gick många barn dessutom bara deltid på förskolan, men det har ändrat sig. I dag är vi tre personal, varav en jobbar 75 procent, på 15 barn, varav många är hos oss på heltid, säger hon.
När politikerna i Falkenberg bestämde att satsa på mindre barngrupper var det många som reagerade med ”heja, äntligen”, och även om grupperna på Slöinge förskola och på andra håll i kommunen nu håller sig till Skolverkets riktlinjer blev det inte riktigt så positivt som många hade förväntat sig.
– I början hade jag och en kollega nio barn och det kändes lyxigt, i synnerhet som vi kom från en grupp med 19 barn. Men sedan fylldes det på med ytterligare ett barn efter någon månad, och sedan ytterligare två. Nu sedan vi har blivit en äldregrupp har vi fått ytterligare fyra barn, det fylls på hela tiden.
SCB:s prognos för antalet i barn i åldern 1–5 år i Falkenberg.
Katarina Karlsson är medveten om att Falkenbergs kommun satsar mer pengar på förskolan än många andra kommuner och att personalen har det bra i jämförelse med många andra.
– Att ha mindre grupper är bra, men det krävs mer personal. Är man bara två vill det till att man är samspelta och på plats. Visst kan man fråga om hjälp, men de andra på förskolan sitter ju i samma sits, säger hon.
Även Sveriges Lärares lokalförening i Falkenberg ser brister med den nya organisationen i kommunens förskolor.
– Visst har det blivit bättre än det var 2018, barngrupperna är mindre. Men samtidigt har arbetslagen blivit mindre, vilket gör verksamheten mer sårbar och det blir svårt med raster, planering och att öppna och stänga. Det blir mycket ensamarbete, och vad gör man då om någonting händer eller om någon behöver gå på toaletten? säger föreningens ordförande Fredric Hillertz.
Han påpekar också att alla förskolor har olika förutsättningar och olika stora lokaler, och att det inte alltid lämpar sig att skapa ytterligare en barngrupp.
– Var ska de vara? Ska man använda ateljén eller personalrummet? Vad händer med arbetsmiljön?
Fredric Hillertz poängterar därför vikten av att förbundet inte kan driva frågan om mindre barngrupper utan att samtidigt få till regleringar när det gäller lokaler och personal.
– I strävan efter mindre barngrupper får man inte glömma sådant som arbetsmiljö, lokalerna och personaltäthet per gruppenhet. Det gäller att göra kloka val från början, säger han.
Läs alla artiklar i vår granskning om barnraset i förskolan:
”Jättetungt för våra medlemmar”
Färre barn i förskolan – 6 000 lärarjobb kan försvinna
Ta chansen – minska barngrupperna nu!
Förskollärarna: Vi får inga jobb
Barnraset: Störst nedgång i norr
Djurberg: Med färre barn borde förskolan bli bättre
Fokus Ökad kunskap och högre krav är några av orsakerna, enligt forskaren Sven Bölte.
Fokus ”Förskoleåldern är ett gyllene tillfälle” säger Petra Linnsand, psykolog och tidigare lärare i förskola.
Fokus På Grillby förskola i Enköping ses en ökning av antalet barn i behov av särskilt stöd, och att få extra resurser är en utmaning. Men till skillnad från hos många andra fungerar vardagen bra, och barn i behov av stöd får just det.
Krönika Redaktören: ”De flesta pekar på strukturella orsaker.”
Skolpolitik – Det här är den bästa nyheten på länge och gör det mer hållbart att arbeta som lärare, säger Anna Olskog, förbundsordförande för Sveriges Lärare.
Krönika Förskolan behöver inte lösryckta satsningar inom det område som är i ropet för tillfället, skriver läraren i förskolan Sara Agné, som ser kopplingar mellan vår syn på skogen och förskolan.
Podcast Varför är personalkonflikter så vanliga i förskolan, hur kan vi förhindra att osämja uppstår och vad gör vi när konflikten väl blossat upp? Det pratar Förskolan om i senaste avsnittet.
Krönika Personligen tycker jag att det hela är ganska dumt. Varför ska ett friskt barn vara hemma från förskolan? skriver Eva Lindström.
Krönika I ett riktigt framgångsrikt arbetslag vågar alla medlemmar ta risker. Det är alltså inte genom att alltid klappa varandra medhårs ni svetsas samman, skriver Erik Stenkula.
Lärarpriser Fyra blivande lärare i förskolan tog på tisdagen emot stipendium på totalt 50 000 kronor av Stockholms stad.
Boktips Mie Josefson om sin nya bok.
Podcast I senaste avsnittet pratar vi om NPF-diagnoser. Varför blir diagnoserna fler, hur identifierar vi dem och hur kommunicerar vi med vårdnadshavare till barn som utmanar?
Krönika Det var i pulkabacken det slog mig, hur fort vi glömmer sådant som hänt förr om åren. Många verkar till exempel ha glömt hjälmolyckan på en förskola för några år sedan, skriver Eva Lindström.
Fråga facket Är det ok att skippa rasten och i gengäld gå hem tidigare? Vår fackliga expert svarar.
Pedagogiska tips Michaela Åman Svensson och hennes kollegor i förskolan har fått utbildning i en dansmetod som tränar barnen i att lyssna på kroppens signaler och att sätta ord på känslor.
Podcast Podden Förskolan skickar en inbjudan till utbildningsministern Simona Mohamsson.
Debatt Jag ber er med makt att tänka en gång till, hjälp oss pedagoger att få bättre förutsättningar – det är allt jag vill, skriver läraren Linnéa Carlström.
Podcast I senaste avsnittet pratar vi om att komma ut i arbetslivet som nyexaminerad lärare i förskolan. Vad är viktigt att fokusera på när man är ny på jobbet, hur skiljer sig arbetet på förskolan mot utbildningen och hur handskas man med sin osäkerhet i mötet med nya kollegor, barn och vårdnadshavare?
Krönika Förväntningarna på oss i förskolan är så låga att kommunpolitiker kan gå ut och säga vad vi borde göra. För de vet minsann, för ”när jag var liten då var det sååååååå mysigt med luciatåg”, skriver Eva Lindström.
Krönika Jag hoppas innerligt att det är det vi, både pedagoger och föräldrar, fokuserar på framöver när vi uppmärksammar traditionen, oavsett hur vi väljer att organisera den, skriver läraren i förskolan Sara Agné.
Förskola ”Fantastiskt om föräldrar engagerade sig på samma sätt kring barngrupperna som de gör för lucia.”
Forskning En ny studie pekar på att vårdnadshavarna är nöjda med förskolan – men de vill få mer tid att prata med personalen vid lämning och hämtning.
Krönika Är du verkligen exakt samma strukturerade pedagog när du snörvlar 70-talsmögel och har alldeles för många barn i en, visserligen fräsch, men alldeles för liten barack? skriver Erik Stenkula.
Lön Lönen för förskollärare beror, åtminstone delvis, på var i landet du arbetar.
Lärarpriser Maria Widestrand, Ninni Schuldt Lindqvist och Lise-Lotte Rådbjer är årets vinnare av Ulla-Britta Bruuns stipendium.
Arbetsmiljö – Låt detta bli en blåslampa för beslutsfattarna, säger Pia Rizell på Sveriges Lärare.
Podcast Måste vi uppmärksamma högtider i förskolan och hur ska vi förhålla oss till vårdandshavares önskemål? I senaste avsnittet av podden pratar vi om högtider och traditioner.
Krönika Lika säkert som att det blir kaos i trafiken när den första snön faller, lika säkert behöver vi varje år läsa om dessa stackars föräldrar som inte får se sina barn leka luciatåg på förskolorna, skriver Eva Lindström.
Debatt Att skära ner på digitala läromedel gör att barnen i förskolan går miste om viktiga och spännande utbildningsmöjligheter. Det som den digitala världen kan erbjuda kommer den analoga aldrig att uppnå, skriver läraren i förskolan Nina Juréen.
Reportage Lärarna Åsa Lernberg och Louise Messer har lett ett utvecklingsarbete om leken i förskolan och vad det innebär att vara en lekkompetent lärare. På kuppen har de blivit ”lekens väktare” i verksamheten.
Forskning Forskaren: Därför har det större effekt på flickor än pojkar.
Krönika Är vi uppfinningsrika i saker som val av material, musik och i vår roll som förebilder så kan vi hitta vad som är nyckeln till rörelseglädje för varje barn, skriver Marie Eriksson.
Dilemmat Så svarar facket om att driva frågan om slopat karensavdrag.
Panelen Vi frågar tre lärare hur de förhåller sig till luciafirande, tomtenissar och religion.
Vår metod ”Barn påverkas tidigt av normer som säger att vit hudfärg är mer värd än brun”
Pedagogiska tips Lärarna Agneta Sandh och Carina Löwenberg väver in matematik och teknik in i barnens julpyssel.
Podcast Har fokuset på det digitala blivit för stort, är det verkligen i förskolan som skärmar är ett problem och hur använder vi digitala verktyg på ett kul och kreativt sätt? Det pratar vi om i det senaste avsnittet av Förskolan.
Skolpolitik Mindre barngrupper är inte oviktigt, men andra delar behöver vara på plats, säger forskaren Christian Eidevald som skrivit en rapport om hur kvaliteten i förskolan ska höjas.
Fokus Förskolans stora enkät visar att de flesta lärare i förskolan är positiva till läroplanens nya riktning med färre digitala inslag – men det finns även kritiska röster.
Fokus ”Positivt att jag får använda mig själv mer i undervisningen”
Fokus Skilda tolkningar av de nya skrivelserna hotar likvärdigheten, menar organisationen.
Fokus Då är det motiverat att använda digitala lärverktyg – två rektorer svarar på lärarnas frågor.
Fokus Skärmstopp kan försena barnens lärande, menar Guldäpplet-nominerade läraren.
Fokus Förskolläraren: Värdefullt verktyg för barn med annat modersmål går förlorat.
Fokus Lärarnas egna röster om den uppdaterade läroplanen för förskolan.
Fokus Danscertifierade förskolor rimmar väl med nyheterna i läroplanen.
Krönika Varför verkar det helt omöjligt att förmedla vad arbetet på förskolan innebär för utomstående? Hur extremt intensivt och krävande det är att vara ständigt påkopplad och ha hundra olika slags mänskliga processer i gång samtidigt, skriver läraren i förskolan Sara Agné.
Kultur Pyssel är något som ofta ses som lite oseriöst, på ett nedvärderande sätt. Men för mig är pyssel som en hel filosofi, säger dramatikern Anna Nygren, som skriver en pjäs om fenomenet.
Podcast Hur kan barnen vara med och forma sin vardag på förskolan, vad är ens möjligt utifrån rådande förutsättningar och vad säger barnen själva? Det pratar vi om i senaste avsnittet.
Arbetsmiljö Lärarna på förskolorna i Luleå larmar om att allt fler arbetsuppgifter läggs på dem.– Det här ingår inte i vår läroplan och vi skulle behöva en tydlig arbetsbeskrivning, säger Anneli Lifbom, lärare i förskolan och huvudskyddsombud Sveriges Lärare.