Dramatikern: ”Pyssel är en hel filosofi”

Nyligen avslutade Anna Nygren sex veckor vid ”dramatikerresidenset”, ett samarbete mellan Riksteatern Barn & Unga och Centrum för barnkulturforskning vid Stockholms universitet. Målet är att utveckla nya former av dramatik för barn och unga och att utbyta erfarenhet och kunskap mellan dramatiker, forskare och studenter. 

Det är andra året som residenset genomförs, den här gången gällde utlysningen målgruppen förskoleålder.

Anna Nygren sålde framgångsrikt in sitt pysseltema. 

– Jag har pysslat hela livet! Det har varit ihopsydda kaffepaket, broderade självporträtt, virkade porträtt av kända personer. Med mera. 

Skrev brandtal om pysslet

De gångna veckornas samtal med olika människor på universitetet och teatern fick Anna Nygren att till sist sätta ihop ett ”Pysslets brandtal”. Där skriver hon bland annat att ”pysslet är helt onyttigt, och alldeles livsviktigt” och att pyssel ”är konst, och inte konst”.

Det finns många sätt att se på pyssel, verkar det som?

– Ja, för mig kan pyssel vara allt, och det är också väldigt komplext.

 Brandtalet har Anna Nygren bland annat framfört på en workshop med lärare i förskolan och forskare. 

– Det var mycket uppskattat. Och det gjorde mig så glad.

Vad var det de gillade?

– Att det uttryckte hoppfullhet, tror jag. Att vi behöver det i vår konfliktfyllda värld. Pyssel kan vara en tröst, något inåtvänt, för att orka fortsätta framåt. Men det kan också vara något aktivistiskt, ett sätt att ta ställning för något, säger Anna Nygren.

Pyssel kan vara kontroversiellt

Ordet pyssel kan också vara kontroversiellt. Vi på Sveriges Lärares tidningar kan få reaktioner när vi använder ordet i våra texter. I en debattartikel i fjol ansåg två konstpedagoger att ”pyssel som begrepp är exkluderande dagisretorik som inte hör hemma inom förskolans ram, utan hör till en tid då förskolan ännu inte reglerarades av skollagen”.

Knappast förvånande är Anna Nygren av en annan åsikt.

– Jag vill omfamna det barnsliga! Pyssel är radikalt antiprofessionellt och antiintellektuellt. Just därför behöver vi det. 

Vad lägger du in i definitionen av pyssel?

– Allt! Det är något att ta på, något sinnligt. Det är byggkartonger, piprensare och plastförpackningen kring piprensarna. Det kan vara något dyrt och lyxigt från Panduro-katalogen, men det kan också vara det man hittar i återvinningen. Och det kan vara all gammal folie i köket!

Vad kommer din pjäs om pyssel att handla om?

– Jag har nu tre olika utkast, om tre månader ska det finnas ett råmanus. Pjäsen ska handla om att väcka något som är dött, jag vill få med orden ”liv” och ”levande”... Jag är mycket inne på fiskar nu, så det kan vara en död akvariefisk eller en trasig gosedjursfisk eller en fiskpinne. Vi får se. 

Stor inspiration från förskolebarnen

Den kanske största inspirationen fick hon från de tre studiebesök som hon och studenterna gjorde på en förskola.

– Där fanns så mycket kreativitet. Vi besökte en jättefin förskola och pysslade med barn och vuxna där, jag blev så glad och upprymd av att få komma dit och dela intresset för pyssel.

PYSSLETS BRANDTAL
Av Anna Nygren

om nån frågar:
varför pyssel i denna värld?

då vill jag låna min röst till pysslet, så att dom som inte hör pysslet prata, också ska fatta.
och så ska jag säga:

i den här världen behövs pysslet för i pysslet kan man bygga en egen ny och annan värld, eftersom denna världen suger.
nån kanske tycker det är eskapism.
och det är sant.
men ibland behöver man också fly.
man behöver kanske fly för att kunna flyga.
och ibland behöver man vila.
vila för att kunna vilja.
och ibland behöver man en låtsasvärld som bara är lite så som man
önskar, för att fatta att verkligheten är inte absolut verklig, att den
skulle kunna vara annorlunda. 

pysslet behöver inte vara perfekt och pysslet behöver inte bli färdigt.
pysslet blir faktiskt aldrig färdigt.
för pysslet är massa saker och material och sakerna och materialet är ens vänner i pysslet.
men pysslet är också görandet.
att bara göra.
bara göra bara göra bara göra.

detta betyder inte att pysslet är lätt eller snällt eller ofarligt.
pysslet kan verkligen vara dumt dåligt destruktivt.
tror tex att många har känt sig som dåliga pysslare.
tror tex att många dumma saker kan kallas pyssel.
och pysslet är så, det är komplext.
för pysslet är också ett sätt att tänka och förstå världen.
att förstå det som är svårt och det som är lätt och att det kanske inte alltid är nån skillnad.

men innerst inne tror jag att pysslet är 
en välgrundad och alldeles obegränsad utopi
en revolution med alldeles särskilda behov  
att pysslet är
helt onyttigt och alldeles livsviktigt
att det är hämnd ibland och tröst ibland
och hjälp som kanske kommer från oväntade håll
att pysslet är
aktivism som tar över kapitalism
och det är
att tro att det går, och att det inte är slut

jag tänker mig att
pyssel är konst, och inte konst.
jag väljer ordet pyssel för att undvika elitism.
för pyssel är för allt och alla.
i pysslet får man vara själv och man får va med andra, man får välja och vilja. 

pysslet skriver sin egen kanon. 
eller pysslet stavar fel och råkar skriva kanin.
pysslet allierar sig med kaniner och inte med kanoner. 

och pyssel är kamp. 
pyssel är inte krig.

pyssel är för folket.
pyssel är inte folkmord. 

pyssel är en grej, som
krossar döden och tröstar livet.
det är en dörr liksom, och en öppning till något som kan vara helt orimligt underbart. 

till sist vill pysslet och jag säga tack till alla pysslare
särskilt dom på förskolan vallmon
som jag och alica och bea besökte för några veckor sedan
det är en plats där i alla fall jag kände, det är inte kört för världen.
det är en fantastisk och sällsynt känsla.

tack.