Föräldrar vill få mer tid vid hämtning och lämning

Läroplanen betonar vikten av att ge vårdnadshavarna insyn i verksamheten och få dem att känna sig delaktiga.

– Tyvärr vet vi inte hur bra förskolorna är på det här området, säger Tina Yngvesson, doktorand i pedagogik och i sluttampen med sin avhandling som kommer att läggas fram vid högskolan i Jönköping. 

Hon jobbade tidigare som lärare på förskollärarprogrammet på Högskolan i Borås och slogs av hur lite de blivande lärarna i förskolan får lära sig om samarbetet med vårdnadshavarna.

– När de sedan ska arbeta på förskolan möter de inte bara barn, de möter hela familjer. Och det kräver kunskaper. Studenterna får för lite utbildning om det psykologiska mötet med vårdnadshavarna.

Få studier om vårdnadshavare i förskolan

I andra länder, Finland till exempel, har man i högre grad studerat vårdnadshavarens perspektiv kring samspelet mellan förskolan och vårdnadshavarna. Tina Yngvesson är en av få som gjort detsamma i Sverige genom sina 25 intervjuer med vårdnadshavare i sex kommuner i tre olika län.

– Intervjupersonerna var rätt olika inbördes, det var föräldrar i kärnfamiljer och det var singlar. Någon hade fyra barn, en annan bara ett. I utbildningsnivå låg de över snittet i landet.

Vad tyckte de själva om samarbetet med förskolan?

– Majoriteten av dem var osäkra på sin roll, de var osäkra på vad de kunde förvänta sig av kontakten med personalen. ”När och på vilket sätt kan jag prata om mitt barn?”

Mer tid i tamburen efterfrågas

Enligt de vårdnadshavare som deltog i studien finns tre olika typer av kanaler där föräldrar kan få en djupare förståelse av hur det fungerar på förskolan: I utvecklingssamtalen, genom digitala plattformar för kommunikation och när man träffar personalen vid lämning och hämtning.

Tina Yngvesson fick ett tydligt svar på vad föräldrarna föredrar:

– De vill få mer tid i tamburen! Jag förstår att det är stressigt för personalen vid lämning och hämtning, men det kan vara värt att prioritera den tiden för kontakt. Det är då en fråga eller en undran är aktuell, man fångar tillfället i flykten och löser ett problem. 

Några av hennes intervjupersoner betonade att de får mycket information om själva barngruppen, men för lite information om sitt eget barn. Andra lyfte vikten av att hinna berätta för personalen om vad som hänt på morgonen därhemma.

Viktigt för båda sidor att få information

Det som sker i hemmet påverkar barnets mående i förskolan, och vice versa. Det kan vara viktigt för både sidor att få information. 

– Det kan vara så ”enkelt” som att morgonens brödskiva skurits på fel sätt eller att strumpan satts på fel fot, sånt kan vara viktigt för personalen att veta när barnets dåliga humör håller i sig. 

Det som överraskade henne mest var föräldrarnas ointresse för läroplanen och för vilken utbildning personalen har.

– Den formella utbildningen kom i andra rummet för allihop! Det viktiga för dem är att barnen tas om hand av trygga vuxna och att vårdnadshavaren känner sig trygg när den lämnar sitt barn.

Förvånade över långa dagar

Vårdnadshavarna kände stark tilltro till sina förskolor, men blev närmast chockade när Tina Yngvesson påpekade för dem att de bara träffar sina barn i vaket tillstånd cirka tre till fyra timmar per dygn.

– De hade inte insett vilken stor del av den vakna tiden som barnen är på förskolan. När jag frågade vilken roll personalen har i deras barns liv var det många som svarade ”Jag vet inte”.

Det går inte att dra några generella slutsatser från hennes studie, med tanke på underlaget, men hon vill tro att resultaten kan ligga till grund för diskussioner i personalgrupperna:

– Det gäller att tänka igenom hur man bäst kan planera sin samverkan med vårdnadshavarna för att säkerställa att barnets bästa alltid kommer i första rummet. 

LÄS OCKSÅ:

Forskaren: ”Förskolan ska inte jaga vårdnadshavare”

Föräldrarnas orimliga krav pressar förskollärarna

Lindström: Det är inte synd om föräldrar som portas från luciafirandet

Lyssna på Förskolan här: