”Det jag vill ha är full bemanning under hela förskolans öppettid, även då pedagogerna har planeringstid”, säger förskolläraren Jon Morten Lauvik.
Till startsidan
Den norska bemanningsnormen innebär att det ska finnas en anställd per tre barn i de yngre åldrarna (under tre år), och en anställd per sex barn i de äldre åldrarna.
Fokus
Den norska förskolan ses av många som en förebild. Där finns normer om både förskollärartäthet och om hur många barn per anställd det ska vara.
– Undersökningar visar att den pedagogiska standarden bidrar till bättre kvalitet, säger förskolläraren Jon Morten Lauvik som arbetar i Bergen.
Leaparkens förskola i Årstad i Bergens kommun är inhyst i den kulturminnesmärkta villan Lea Hall som byggdes i slutet av 1800-talet. Under många år var här en skola, men efter en renovering för att återskapa byggnadens forna glans flyttade förskolan in 2018.
Just på Leaparkens förskola förändrades inte så mycket när reglerna om förskollärartätheten skärptes 2018. De arbetade redan tidigare efter ett liknande koncept som gällt sedan 1980-talet. I och med den skärpta lagstiftningen gäller numera en förskollärare per sju barn under tre års ålder, och en per fjorton barn i grupper med äldre barn.
– För oss var ändringen egentligen bara en kodifiering av en befintlig praxis snarare än en förbättring, förklarar Mette Sæle Westrheim som är förskolans rektor.
Sett till Norge i stort gav skärpningen av lagen ett större resultat. Enligt Turi Pålerud på norska Utdanningsförbundet var det cirka 58 procent av landets förskolor som följde normen tidigare.
– Sedan skärpningen gick det sedan stadigt uppåt och nu följer nästan 100 procent normen, både de kommunala och de privata förskolorna, säger hon.
2018 kom även en lagstiftning om bemanningen i stort på förskolan, nämligen att det ska finnas en anställd per tre barn under tre år, och en anställd per grupp om sex äldre barn.
”Det jag vill ha är full bemanning under hela förskolans öppettid, även då pedagogerna har planeringstid”, säger förskolläraren Jon Morten Lauvik.
Förskolläraren Jon Morten Lauvik tycker att både bemanningsnormen och den om lärartäthet har haft en tydlig effekt i Norge, men att planeringstiden – fyra timmar per vecka – ställer till det.
– När det blir fler pedagoger och därmed mer planeringstid upplever många att det går ut över tätheten av vuxna då det är fler som är borta från avdelningen under veckan för att planera. Samtidigt visar undersökningar att den nya pedagogiska standarden bidrar till bättre kvalitet i form av högre yrkeskompetens och bättre innehåll i förskolan, säger han.
Jon Morten Lauvik berättar att det nu finns fler förskollärare på Leaparken som samverkar kring genomförandet av arbetet och att både kvalificerade och okvalificerade medarbetare involveras.
– Det finns även en ökad satsning på kompetensutveckling i alla personalgrupper på förskolan, vilket tillsammans med skärpningen av pedagognormen bidrar till en starkare yrkesmiljö, säger han.
I Sverige diskuteras nu ett maxtak för barngruppernas storlek, något som väcker avund i Norge.
– Ja, något maxtak har inte vi. I stället finns här många stora förskolor med många barn, och forskning visar att storleken är ett kvalitetskriterium, att det är viktigt att barn slipper förhålla sig till så många andra barn och vuxna på förskolan, säger Turi Pålerud på norska Utdanningsförbundet.
På Leaparkens förskola i Bergen huserar 72 barn och 19 anställda, fördelade i tre olika team. Även rektorn Mette Sæle Westrheim nämner att förskolans storlek kan vara en utmaning för barnen, men att det samtidigt finns fördelar för personalen. Exempelvis att de har många kompetenta medarbetare att dela arbetet med, och att det finns en högre grad av flexibilitet om det blir frånvaro i gruppen.
Men om hon själv fick bestämma skulle hon satsa på ännu fler anställda, bland annat för att fler vuxna då kan vara närmare barnen och underlätta för mindre grupper under hela dagen.
Mette Sæle Westrheim
– Fler anställda skulle också ge oss möjlighet att planera vår verksamhet ännu bättre. Som det är nu har förskolan fem planeringsdagar, 37,5 timmar, per år där vi kan samla alla medarbetare för gemensam kompetensutveckling, reflektion och planering. När förskolan har öppet mer än 2 000 timmar per år säger det sig självt att det vi kan lära oss om, planera för och utvärdera är ett minimum.
– Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv är jag övertygad om att de pengar vi investerar i små barn skulle ge avkastning i form av bättre fysisk och psykisk hälsa för barn och anställda, ökad motståndskraft och att barnen klarar livet bra på längre sikt, säger hon.
Förskolläraren Jon Morten Lauvik har också en del på önskelistan.
– De flesta förskolor som byggs nu är stora med många barn. Jag önskar att utvecklingen gick i motsatt riktning. Vi ser också att bemanningsstandarden är för låg, och vi vill ha mer personal. Vår planeringstid på fyra timmar i veckan har också stått still sedan 1970-talet samtidigt som kraven som ställs bara ökar. Det jag vill ha är full bemanning under hela förskolans öppettid, även då pedagogerna har planeringstid, säger han.
Men även om man skulle vilja anställa fler är det inte säkert att det är genomförbart. Enligt Turi Pålerud på Utdanningsförbundet är det svårt att hitta personal i Norge i dag. Andelen som utbildar sig till förskollärare har drastiskt sjunkit de senaste åren.
– Det finns lediga platser nästan överallt, även i grundskolan. Mellan 2022 och 2023 sjönk andelen som utbildar sig till förskollärare med 25 procent. Vi har dessutom en tajt arbetsmarknad och det är svårt att hitta vikarier, säger hon.
Många ser den norska bemanningsnormen som otillräcklig, berättar Turi Pålerud på Utdanningsförbundet.
Hon påpekar också att bemanningsnormen må se väldigt fin ut på papperet men i verkligheten visar mätningar att förskolorna bara har full bemanning 4–5 timmar per dag.
– Bemanningen kan alltså verka bättre än den egentligen är, tillägger hon och skickar samtidigt med en uppmaning till oss i Sverige nu när diskussionerna om en lagstiftning om maxtak och bemanning är aktuell.
– Se till att bemanningen ska gälla under för hela förskolans öppettid, tänk på allt som kan hända som planeringstid med mera då pedagogerna inte kan vara i barngruppen, säger hon.
Hon berättar att många ser den norska bemanningsnormen som otillräcklig, och Jon Morten Lauvik instämmer.
– Vid mycket frånvaro letar barnen ofta efter bekanta vuxna och sådana dagar kan det sluta med att du har sju eller åtta barn som vill hålla i dig i handen. Vi delar givetvis in oss i mindre grupper inom våra team när vi har så många barn, men det kan också vara utmanande vid frånvaro, då alla våra vardagliga rutiner ändå ska skötas. En klassisk småbarnsavdelning där det finns nio barn och tre vuxna, och en äldrebarnsavdelning med 18 barn och tre vuxna, vore att föredra, säger han.
Lyssna på Förskolan här:
Debatt För små barn är musik inte bara mys. Därför blir jag orolig när musik och rytmik får allt mindre plats i förskollärarutbildningen och i förskolans vardag, skriver Karin Hassle, specialpedagog och musiklärare.
Krönika Ska vi kunna ge barnen tid, rum och ro att hitta på lekar, experimentera och uppleva, i linje med läroplanen, så måste vi ibland fånga stunden när den kommer och våga vika av från det planerade spåret, skriver förskolläraren Marie Eriksson.
Fokus ”Tillsammans är nyckeln. Det behöver vi öva mer på”
Krönika Har du hört talas om barnpengen? Med den krossar man effektivt varje förskollärares dröm om barngrupper med färre antal barn, även när barnkullarna minskar, skriver Erik Stenkula.
Podcast Vad kan vi göra när en kollega beter sig illa, hur förebygger vi otrevligheter och var går gränsen mellan en konflikt och att vara allmänt otrevlig?
Forskning ”Ökar förutsättningarna för att de engagerar sig i verksamheten”
Podcast Det finns så många aspekter av förskolan som engagerar. Det är podden ett bevis på, säger producenten Elias Krantz.
Lärarutbildning Närapå halvering av antalet studenter: ”Mycket oroväckande”, säger Pia Rizell, andra vice ordförande i Sveriges Lärare.
Fråga facket Kan man få löneavdrag för missat jobb på grund av väderkaos? Vår fackliga expert svarar.
Dilemmat Läraren: Vad gör vi när barnen inte får med sig ordentliga kläder?
Debatt Att anställa fler pedagoger löser inte problemen med 30 timmar förskola, skriver Jennie Wiberg Prckova, lärare i förskolan.
Krönika När vi berättar att vi inte hinner med vårt uppdrag, då finns de där, de som direkt bara måste berätta att de minsann hinner med alla barn, att de minsann kan prata med alla barn varje dag, i lugn och ro, skriver Eva Lindström.
Reportage Läraren: ”Barnen ska känna att förskolan är deras”.
Podcast I senaste avsnittet av Förskolan pratar vi om barnens förändrade och i många fall försämrade språk.
Panelen ”Därför är det viktigt att bygga goda relationer med vårdnadshavarna.”
Debatt Det är orättvist och missriktat att skylla på lärarna när förskolans undervisning inte håller måttet – de verkliga orsakerna försvinner ur sikte, skriver läraren i förskolan Annamaria Lindau.
Krönika Det har varit ett par dagar nu då alla fyra pedagoger i arbetslaget fått vara kvar på avdelningen, trots det låga barnantalet. En helt surrealistisk situation för oss, skriver Sara Agné.
Min metod Susanne Andersson vill förmedla att alla kan påverka – i stort och smått. Till exempel genom att fixa vantar till hemlösa.
Krönika När satt du senast med ett barn i lugn och ro och pratade, bara ni två? Ändå vet vi att barns språk utvecklas bäst när man pratar med varandra, i lugn och ro, skriver Eva Lindström.
Fokus Två av tre lärare uppger att barnens språk har blivit sämre.
Fokus Stora barngrupper bidrar till språkraset, menar professor Linda Fälth.
Fokus Forskaren: ”Påverkar resultatmässigt, emotionellt, socialt och demokratiskt.”
Fokus ”Vissa barn kan bara säga kniv och gaffel på engelska”
Fokus Med leken i fokus har barnen på Ljunggårdens förskola i Kävlinge förbättrat sitt språk samtidigt som pedagogerna fått både mer arbetsglädje och vi-känsla.
Krönika En majoritet av lärarna i vår granskning vittnar om en försämring av ordförråd, berättande, grammatik och förståelse bland barnen. Vad betyder det för förskolans inriktning framöver?
Forskning Det fanns en otrolig tillit till barnens förmåga som vi kanske har tappat bort i dag, säger forskaren Linnéa Waldekranz som jämfört dagens förskola med barnträdgårdarna i mitten av 1900-talet.
Podcast I senaste avsnittet pratar vi om barnen som inte hörs och syns på förskolan. Vilka är barnen som inte tar plats, bör vi ge dem mer uppmärksamhet och hur gör vi det i sådana fall?
Debatt Barn och ungdomar i skolan från förskoleklass till gymnasiet omfattas av arbetsmiljölagen. Barnen i förskolan saknar detta lagstöd, skriver barn- och ungdomsläkaren Nils Lundin, som vill se ett bättre skydd förskolebarnens hälsa.
Krönika Hur tillåtande är dessa fina iordningställda miljöer i förskolan? Ni har alla sett dem, det finns massor av konton på sociala medier, det ena mer inspirerande än det andra, skriver Eva Lindström.
Krönika Det fortsätter att fascinera mig hur olika vi presterar beroende på vilka arbetskamrater vi har, skriver Erik Stenkula.
Fråga facket ”Vad är egentligen tillåtet att göra på arbetstid?”
Dilemmat ”Vi som arbetar med barn ska vara förebilder – men kan ofta vara otrevliga mot varandra”
Podcast I senaste avsnittet pratar vi om förskolans kompensatoriska uppdrag. Var går gränserna för vad förskolan bör och kan ta ansvar för? Och när är hemmiljön så pass utmanande att vi måste orosanmäla?
Så gör vi Förskolans bokstavsfredagar fick barnens intresse för ord att explodera.
Krönika ”Hur kan lagen få skydda förövare i förskolan?”
Forskning Genom lek kan barn närma sig komplexa fenomen, visar ny forskning.
Podcast Rörelse och fysisk aktivitet på förskolan – så gör vi
Arbetsmiljö Vi frågade tre lärare i förskolan hur väl rustade de är i vintervädret – och om jobbet står för skor och arbetskläder.
Krönika Barnen blir färre, de äldre blir fler, tänk om och tänk nytt. Lärare i förskolan blir lärare på äldreboende. Tänk att ge dessa gamlingar en meningsfull vardag, skriver Eva Lindström.
Krönika ”Det tillhör ju inte undantagen att mer än en av dina kollegor är borta.”
Svenska som andraspråk Genom att koppla hemmet och barnets egna erfarenheter till aktiviteter på förskolan stimulerar lärarna på förskolan Rubinen i Södertälje språkutvecklingen hos barn med annat modersmål än svenska.
Vår metod Vi ser att barnen blir glada och pigga, säger Sanna Petersson, lärare på Alsterbo förskola i Nybro.
Särskilt stöd Det är uppenbart att det gått ut över barn som inte fått det stöd de haft rätt till, säger utbildningsminister Simona Mohamsson (L).
Podcast I senaste avsnittet pratar vi med specialpedagogen Tomas Henriksson om barnen som behöver extra stöd. När är det dags att ta hjälp av en specialpedagog och hur får vi samarbetet att fungera?
Debatt Trots politiska löften om ”barnens bästa” och ”livslångt lärande” fortsätter förskolan att pressas till bristningsgränsen, skriver läraren i förskolan Anna Kovtun.
Fokus Lärarna vittnar om barn som lämnas utan stöd: ”Känner sådan vanmakt.”
Fokus Ökad kunskap och högre krav är några av orsakerna, enligt forskaren Sven Bölte.
Fokus Lärare lämnas ensamma med stora barngrupper och många olika svårigheter – skapar etisk stress.
Fokus Barn som rivs, bits, kastar saker och ger sig på inredningen. Många vittnar om ökat våld i förskolan.
Fokus Anna Olskog: ”Nio av tio lärare lyfter fram reglerade gruppstorlekar som det viktigaste för att barnens behov ska kunna tillgodoses.”