Experten: Barnperspektiv saknas i storförskolorna

Redan för fem år sedan skrev Boverket om trenden att förskolor och skolor blir allt större, med fler barn och elever. Kommuner som tidigare planerat för förskolor med två eller fyra avdelningar siktade i stället på åtta eller tio. Allt tyder på att trenden håller i sig.

Maria Teder, arkitekt på Boverket, påpekar att det saknas forskning om vad storförskolorna innebär för barnen och att argumenten för storförskolor ofta handlar om vuxenvärlden, vilka fördelar det ger personalen.

– Exempelvis att man kan stänga vissa avdelningar på sommaren i stället för att slås ihop med andra förskolor, att det blir en mer stimulerande arbetsmiljö och lättare att få vikarier. Men barnperspektivet saknas. Personligen tycker jag att det behövs mer forskning om barnens miljö, även inomhus. Nu sker förändringar utan att man vet vilka konsekvenser det får, säger hon.   

Viktigt med tillräckligt stor yta per barn

Boverket har inga officiella uppdrag att titta närmare på skolors och förskolors miljö. Däremot har man tidigare haft ett regeringsuppdrag vilket resulterade i ”Vägledning om skolor och förskolors fysiska miljö” som presenterades 2022. Där betonas vikten av att barn och elever ska ha tillräckligt stora gårdar och att det ska finnas utrymme att skapa olika zoner för olika sorters aktiviteter – allt för att barnen ska ha möjlighet att röra sig, växa, bli starka och utvecklas mentalt.

– Vid 25 kvadratmeter per barn går en tydlig gräns, och vi rekommenderar 30 kvadratmeter för att det ska finnas tillräckligt med plats för barnen och samtidigt ge vegetationen en chans att återhämta sig. Är det mindre utrymme än så blir det för stort slitage, säger Maria Teder och tillägger att byggnation av stora förskolor och skolor dock inte alltid innebär att det samtidigt blir större tomter.

– Då löser man ofta det med att barnen eller eleverna får vara ute växelvis, men ur grönskans perspektiv är det nästan ännu värre eftersom den då aldrig får återhämta sig, säger hon.

Saknas lagstiftning – kommuner kan ignorera expertråd

Att större förskolor inte per automatik medför större gårdar är något även Annika Manni, forskare och lärare på Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap vid Umeå universitet, sett i sin studie av storförskolor som vi tidigare berättat om i tidningen Förskolan.

– Ofta har man haft en befintlig förskoletomt och byggt nytt i två våningar, vilket gör att det blir en fördubbling av antalet barn. Förutom att själva gårdsytan halveras är utemiljön också mer steril jämfört med äldre förskolors gårdar, säger hon.

Maria Teder påpekar att 30 kvadratmeter per barn visserligen är en stark rekommendation men inget krav.

– Nej, det är inte lagstiftat. Det är fortfarande kommunerna som bestämmer om de ska följa rekommendationen eller inte. 

”Det är ingen raketforskning”

En annan konsekvens med storförskolor som Maria Teder lyfter fram är att ju större enheter som byggs, desto större blir upptagningsområdet.

– Då kan det bli för långt att gå eller cykla. De mer aktiva transporterna minskar och barnen skjutsas i stället med bil, säger hon och efterlyser återigen studier om storförskolornas konsekvenser.

– Vi vet att den fysiska miljön är viktig för oss, det är ingen raketforskning. Men det finns inga studier på hur förskolebarn påverkas. Det borde det bli ändring på tycker jag, säger hon.

Lyssna på Förskolan: