Så blir undervisningen i grammatik mer levande

En bra roman bjuder inte bara på läslust och spänning utan även på en mängd grammatiska exempel, färdiga för läraren att använda i klassrummet.

 – Undervisningen blir mer meningsfull när grammatiken får ett sammanhang och används aktivt, säger Agnes Strandberg, biträdande universitetslektor och forskare vid Luleå tekniska universitet, LTU.

I sin doktorsavhandling visar hon att lärare kan kombinera traditionell grammatikundervisning med ett mer utforskande angreppssätt.

– Grammatiken behöver inte hanteras som ett separat moment, isolerat från faktisk språkanvändning. Ett autentiskt språkmaterial, från till exempel skönlitteratur, kan väcka elevernas intresse och förståelse för grammatik, säger Agnes Strandberg.

Skapade frustration

Som examensarbete under sin lärarutbildning valde hon att analysera de avsnitt i läromedlen som behandlar grammatik. Hon mötte en traditionell begreppsapparat och ett traditionellt sätt att behandla grammatikinnehållet, trots att forskningen betonar en mer funktionell och kontextualiserad inriktning, det vill säga att grammatiken behandlas i ett sammanhang.

– När jag sedan började arbeta som lärare skapade det en viss frustration. Hur gör man det som forskningen säger att vi borde göra?

Frågan ledde till att Agnes Strandberg själv började forska. Hon anslöt sig till forskarskolan Praktiknära skolforskning vid LTU och blev en del av en grupp doktorander som ville samarbeta med yrkesverksamma lärare och utveckla kunskap med relevans för praktiken.

Tillsammans med sex gymnasielärare i svenska har Agnes Strandberg designat, testat och utvärderat så kallad kontextualiserad grammatikundervisning. En del i den var att lärarna växlade mellan lektioner där de läste och diskuterade en roman, och lektioner där de tillsammans med eleverna undersökte språket i romanen närmare.

– Målet var att eleverna skulle kunna identifiera grammatiska strukturer och koppla samman dem med funktion och retorisk effekt i texten.

Svårare att paketera undervisningen

Utgångspunkten att jobba med autentiska texter och meningar i stället för tillrättalagda engagerade eleverna, men för lärarna visade sig även ha vissa nackdelar.

– De såg att det ibland blev svårt att paketera grammatiken på det sätt de ville, säger Agnes Strandberg.

Viss hjälp fick lärarna av att använda färgkoder och spalta upp grammatiska strukturer grafiskt. Visualiseringen gjorde grammatiken mer konkret och hjälpte eleverna att känna igen språkets struktur.

– Vad händer med betydelse och effekt om ett ord hamnar först eller på någon annan plats i en mening? För elever kan det dessutom vara svårt att upptäcka grammatiska strukturer eftersom de tenderar att fokusera på betydelsen och innehållet i en text. 

Både lärare och elever kunde bli nervösa av att det inte finns facit när de grammatiska exemplen hämtas från skönlitteratur eller andra autentiska texter. Agnes Strandberg menar att det speglar synen att grammatik är en deterministisk kunskap med tydliga rätt och fel.

– Undervisningen kan behöva stramas åt och vara mer traditionell när man till exempel ska identifiera en fras. Men därefter kan man övergå till ett mer utforskande arbetssätt. Min avhandling visar att båda delarna behöver finnas, säger hon.

Här hittar du Agnes Strandbergs avhandling.

LÄS ÄVEN

Så får skönlitteraturen större plats i undervisningen

Han stärker yrkeselevernas självbild – med skönlitteratur

Skolans bokcirklar skapar läsglädje hos både elever och lärare

Debatt: Så har en direkt bildningsfientlig skola växt fram