Läsningen som fördjupar historiekunskaperna
Karen Stormats är adjunkt i pedagogiskt arbete vid Högskolan Dalarna där hon undervisar på ämneslärarprogrammet. I november försvarade hon sin avhandling ”Mening med att läsa historia”.
Forskning Historieämnet bygger i hög grad på skriftliga källor – men elever läser allt mindre när de lär sig historia. Gymnasieläraren och forskaren Karen Stormats vill fördjupa förståelsen av skriven text i historieundervisningen.
1. Eleverna efterfrågar läroböcker
Karen Stormats, som själv undervisade i historia på gymnasiet i många år, har för sin avhandling vid återkommande tillfällen intervjuat tre gymnasielärare och 14 elever. De berättar att de i undervisningen har använt sig av både bilder och filmer och de har sökt information på nätet. Eleverna i studien betonar emellertid hur viktigt det har varit att de också fått ha läroböcker att läsa.
– Visst läser elever mindre numera, men här får jag bilden av att de verkligen uppskattar sina böcker. ”Vill jag lära mig detta på riktigt vill jag ha en bok i handen”, sa en elev.
2. Läs både analogt – och digitalt
De två sätten att läsa fyller olika syften, det går inte att välja bort något av dem. Det analoga läs-andet hjälper en att förstå komplexa skeenden, man minns bättre det man läst, det blir enklare att dra slutsatser. Det digitala läsandet, å andra sidan, ger snabb information och det kan på ett utvecklande sätt kombineras med stillbilder och filmer.
– Du kan sitta i klass-rummet i Vansbro och ta dig igenom British Museum, se samlingarna, känna att du är på plats. Men viktigt att påpeka: det du lär dig digitalt har du oftare svårare att minnas ett halvår senare.
3. Krävs mycket för att förstå
Skolan tenderar att tro att elever kan läsa när de väl lärt sig läsa – men läsning på gymnasiet är något helt annat än läsning på mellanstadiet. Och i synnerhet i ämnet historia. Där handlar det om att både begripa kronologiska tidslinjer och analysera utvecklingstrender, förstå orsak och verkan. Eleverna måste kunna läsa relativt komplicerade texter.
– Det krävs både egen läsning och högläsning för att förstå innehållet. Och man behöver gå igenom centrala begrepp, något som blir svårt om inte eleverna tränat upp sin läsförmåga sedan mellanstadiet.
4. Förklara varför vi läser historia
”Vad är poängen med att läsa historia?”, frågar en av eleverna i studien. Det finns olika svar och det är viktigt att diskutera dem med eleverna. En lärare säger att det är viktigt att få kunskaper om det förflutna, en annan att det som hänt kan lära oss något om hur vi bör agera nu, en tredje menar att det hjälper eleverna att bedöma olika källor.
– Jag kallar det för ”läsämnesförståelse”. För att eleverna ska uppleva läsningen som meningsfull behöver läraren hjälpa dem att förstå att det finns flera olika poänger med läsningen. Lyfter man bara en av dem blir det för snävt.
LÄS ÄVEN
Så blir ämnesspråket i historia begripligt för alla
Forskaren: Så försöker historieämnet fostra eleverna
