Larmet: Så rasar elevernas uthållighet i skolan

Eleverna är närvarande rent fysiskt – men inte mentalt. Så upplever högstadieläraren Urban Carlsson på Sjöängsskolan i Askersund stämningen i sitt klassrum.

– De är stressade när de kommer till lektionen och har svårt att ta till sig instruktioner. Dessutom är uthålligheten illavarslande låg, säger han.

Kommentaren ”jag orkar inte” är betydligt vanligare i skolan nu än förr.
I Ämneslärarens enkätundersökning, med svar från 5 000 lärare, framgår det att 93 procent anser att elevernas uthållighet har försämrats på ett oroväckande sätt. 87 procent av lärarna menar att den starkast bidragande orsaken till det är alla snabba kickar eleverna är vana att få i den digitala världen.

”I dag konkurrerar svensk skola med sociala medier. Vi förlorar kampen”, skriver en lärare. En annan konstaterar att ”alla snabba stimuli från sociala medier gör att eleverna måste få ’belöning’ direkt”.

Läraren: Bedriver Tiktok-pedagogik

Det är inte sällan Stefan Nilsson, lärare i samhällskunskap och idrott och hälsa på Ystad gymnasium, känner att han måste bedriva ett slags Tiktok-pedagogik, som han kallar det. Han tvingas växla mellan olika aktiviteter på ett annat sätt än tidigare.

– Det är ett sätt att bibehålla elevernas fulla fokus en längre period. Men det gäller att inte gå i fällan här, det kan vara livsfarligt. Jag försöker även se till att eleverna får öva på att verkligen koncentrera sig och jobba med mer hårdsmält kunskap. Men då måste jag vara vaksam för att ha koll på att jag inte tappar eleverna, säger Stefan Nilsson.

En annan gymnasielärare berättar att ”majoriteten av eleverna har ett koncentrationsspann på 2–3 minuter”.

Uthållighetsraset riskerar inte bara att påverka elevernas resultat negativt – utan även utvecklingen av deras hjärnor. Det säger Torkel Klingberg, professor i kognitiv neurovetenskap, som delar lärarnas oro. Kämparanda, eller grit, är en viktig faktor som förklarar en del av skillnaderna i hur barn lyckas i sin träning, visar hans och andras forskning.

– Både prestation och inlärning är beroende av uppmärksamhet och arbetsminne. Gör man inte tillräckligt med koncentrationskrävande övningar så får man inte någon träning av de förmågorna. Och då uppstår en negativ spiral, säger Torkel Klingberg.

Uthålligheten blir lidande

61 procent av de lärare som har deltagit i vår undersökning menar att dåliga vanor är en annan faktor som har negativ inverkan på elevernas uthållighet: ”De sover för lite, många är trötta, har sämre tålamod och orkar sällan vänta”, skriver en lärare.

Svenskläraren Sabina Vinter på Kvarnbergsskolan i Stockholm är bekymrad för hur den bristande uthålligheten påverkar läsförmågan.

– Jag känner mig extremt otillräcklig. Jag kan knappt få dem att läsa. Jag kan be eleverna utföra uppgifterna, men jag kan inte tvinga dem, säger hon och tillägger att eleverna även har väldigt svårt att vänta på sin tur.

Den negativa utvecklingen är också en bidragande orsak till att 66 procent av lärarna i Ämneslärarens enkät uppger att eleverna inte får den mängdträning som är nödvändig för att befästa kunskaper.

”Har de gjort en övning en gång så vill de inte göra den igen även om de inte klarar uppgiften”, skriver en gymnasielärare.

Sabina Vinter försöker få eleverna att inte ge upp – utan framgång.

– Orken saknas. Jag kan variera min undervisning till världs ände, men oviljan att läsa, skriva och tala gör att det spelar mindre roll.

Högstadieläraren Urban Carlsson har arbetat som lärare i 40 år och är mån om sina elevers framtid.

– Skolan är en spegel av samhället och jag känner att man tar det här med lättja. Man inser inte hur stora konsekvenser det här kan få för våra unga.