Första terminen med Gy25 – hur har det gått?

LÄS MER Vägledaren: ”Ni är ju inte redo, Skolverket!”

Ett halvår har passerat sedan Gy25 infördes och många är positiva till förändringarna som gör ämnena mer sammanhållna och lägger fokus på elevens lärande framför bedömning; nivåer ersätter kurser och eleverna får längre tid för att utvecklas innan det slutliga betyget sätts. Men övergångar är aldrig lätta, och många frågor uppstår. De kan handla om studie­planering, byten mellan program, studieuppehåll, omstarter och hur tidigare kursbetyg ska omvandlas i övergången till nivåer. Många frågor rör också prövning och dokumentation, särskilt inom komvux.

– Vi ser att de flesta frågor just nu handlar om hur man ska hantera övergången mellan systemen och hur olika betyg ska dokumenteras, säger Eva Ekstedt Salzmann, undervisningsråd på Skolverket och uppdragsledare för Gy25. 

Hon ser reformen som ett sätt att flytta fokus från punktinsatser till helhet. Som studie- och yrkesvägledare behöver man samtidigt vänja sig vid ett nytt språk. Begreppen ”kurs” och ”nivå” måste hållas isär om eleverna ska förstå vad de faktiskt väljer.

Kritiken mot kursbetygen har funnits länge. Enstaka prov, korta kurser och tidiga misslyckanden har haft stor betydelse för elevernas fortsatta val. Skolverkets Anna Jägberg, även hon uppdragsledare för Gy25, beskriver hur det gamla systemet pressade fram täta bedömningstillfällen och en känsla av att varje moment kunde bli avgörande.

– Fragmentiseringen blev både pedagogisk och känslomässig, många bar med sig en tidig miss hela vägen.

Gy25 är tänkt som en korrigering. Progressionen ska vara tydligare, betygskriterierna mer avskalade och undervisningen mer sammanhållen. Eva Ekstedt Salzmann betonar att den gemensamma strukturen mellan nivåerna är central:

– Klarar du en högre nivå ska det synas i hela ämnet, inte bara i den sista modulen. Betyget ska spegla vad eleven kan i slutet av studierna i ett ämne, inte vad som råkade hända första terminen.

För vägledare innebär det att förklara en helt annan logik än tidigare. Anna Jägberg ser det som en möjlighet:

– Det här är en chans att skapa mer långsiktigt lärande och mindre stress. Men då måste vi prata om progression, inte kurser.

⬛ Nivåer i stället för kurser

I det nya systemet ligger hela ämnet till grund för betyget. Nivåerna är tänkta att hänga ihop och bygga vidare på varandra, oavsett om ett ämne består av en nivå eller fem. Anna Jägberg beskriver det som ett skifte som både lärare och vägledare behöver ta in på djupet:

– Man känner igen mycket från Gy11 och det är både en styrka och en risk. Känner man sig för hemma i det gamla är det lätt att blanda system.

Att hålla isär begreppen är avgörande i mötet med elever och vårdnadshavare. Progressionen innebär att eleven förutsätts ha en viss kunskapsgrund när hen går vidare, och att innehållet inte längre ligger utspritt i parallella kurser.

– I Gy11 låg många kurser bredvid varandra. Nu ska nivåerna bygga på och fördjupa det som redan finns, det är en mer logisk konstruktion, säger Eva Ekstedt Salzmann.

Av stor relevans för studie- och yrkesvägledare är att den individuella studieplanen får en annan tyngd. Eleven ska förstå hur ämnet utvecklas över tid och vad som faktiskt krävs för att behålla progressionen. Det är också skälet till att betygskriterierna är gemensamma för alla nivåer inom ett ämne.

– Tanken är att bedömningen ska spegla helheten. Det detaljerade stoffet hör hemma i undervisningen, inte i betygskriterierna, säger Anna Jägberg.

Vi försöker möta elevernas faktiska studievägar.

⬛ Hur betygen sätts – vad elever kommer att märka

I Gy25 sätts betyget på varje nivå när undervisningen på just den nivån är avslutad. När eleven sedan går vidare ersätter det nya betyget det tidigare. Eva Ekstedt Salzmann beskriver principen som enkel, men att studie- och yrkesvägledare ändå kommer att behöva lägga stor vikt vid att under övergångsperioden förklara hur ett högre betyg ersätter ett lägre, så att det är elevens bästa prestation inom ämnet som ska synas i slutet.

Många elever undrar om det går att få höga betyg redan på nivå 1.

– Det finns ingenting som hindrar ett A på första nivån. Betyget sätts utifrån undervisningen på just den nivån, säger Anna Jägberg.

Det finns också ett undantag. Om eleven når nivå 3 men får F eller streck där syns ändå betyget från nivå 2 i examensbeviset. Det är en medveten konstruktion för att undvika att elever förlorar hela sin prestation på grund av den sista nivån.

– Man ska inte stå med 300 poäng och ett enda F om man faktiskt visat kunskaper på vägen, säger Eva Ekstedt Salzmann.

I praktiken innebär det att elever som vågar läsa vidare inte riskerar att tappa allt om den sista nivån blir för svår. Det gör också betygsprocessen mer begriplig.

– Vi vill att progression ska löna sig, säger Anna Jägberg. Det är först då vi får en skola där elever vågar sikta högre.

 

⬛ Övergångsperioden – fem år med två system samtidigt

Fram till 2030 kommer kursbetyg och ämnesbetyg att leva sida vid sida. För vägledare innebär det en period där reglerna för studie­uppehåll, studieavbrott och byte av studieväg måste förklaras med stor precision. Eva Ekstedt Salzmann beskriver det som den mest praktiska utmaningen i Gy25:

– Har man börjat i ett system ska man fullfölja det systemet. Det är regeringens beslut, inte vårt.

Skillnaden mellan studieuppehåll och studieavbrott blir viktig. Vid studieuppehåll behåller eleven sin plats och återvänder till samma system, även om den nya klassen har gått över till Gy25. Ett studieavbrott däremot innebär att eleven börjar om, och därmed går in i Gy25.

– Det låter enkelt i teorin men i verkligheten blir det snabbt rörigt om man inte gör en noggrann individuell bedömning, säger Anna Jägberg.

Blandbetyg kommer att bli ­vanligare, särskilt i komvux. Elever kan bära med sig kursbetyg ­samtidigt som de kompletterar med nivåer. Här blir relationslistan och planeringsstödet centrala verktyg.

– Det viktiga är att hålla isär kurs och nivå. Blandar man begreppen blir det omöjligt att ge rätt svar, säger Anna Jägberg.

Byte av studieväg är ett område som skapat mycket osäkerhet. Den senaste tolkningen är att bytet räknas först när eleven faktiskt börjar om i årskurs ett.

– Byter man bara inriktning inom samma program ska man inte kastas in i ett nytt system. Det måste vara rimligt för eleven, säger Eva Ekstedt Salzmann.

 

⬛ Matematik, engelska och språk – där förändringarna märks mest

Matematiken är det ämne där reformen fått störst praktisk betydelse. Ämnet delas nu i flera parallella ämnen och spår, som vart och ett innehåller nivå 1 och 2. Eva Ekstedt Salzmann förklarar skälet:

– Statistiken visade att ju fler matematikkurser elever läste, desto lägre blev betygen. Det fanns en risk att elever skulle välja bort de högre nivåerna av rädsla för att sänka sitt snitt.

Genom att dela upp matematiken och behålla nivå 1 och 2 som gymnasiegemensamma vill man minska den tröskeln. För vägledare innebär det att man måste vara extra tydlig när elever jämför gamla kursnamn med de nya ämnena.

– Här hjälper inte magkänsla. Man måste veta vad nivåerna faktiskt motsvarar, säger Anna Jägberg.

Engelskan är däremot oförändrad som ämne, trots att många förväntat sig samma modell som matematiken. Här är orsaken enkel, enligt Eva Ekstedt Salzmann:

– Engelska sju, som nu motsvaras av nivå 3, är inte ett behörighetskrav för någon utbildning. Meritpoängen gör att elever kan sänka sig två steg och ändå gå plus. Det förändrar hela kalkylen.

De moderna språken är också omarbetade. Nya ämnen har skapats för att bättre spegla elevernas olika startpunkter från grundskolan. Här ligger GERS-skalan till grund för indelningen.

– Språkämnena är svåra att samla under samma kriterier. Därför behövdes en uppdelning som tar hänsyn till progressionen, säger Anna Jägberg.

Specialiseringsämnena finns kvar, men bara som enstaka läsningar. Det går inte längre att läsa samma specialisering flera gånger med olika innehåll.

– Skolor kan erbjuda många varianter, men eleven får bara använda ämnet en gång. Det är viktigt att hålla koll på i planeringen, säger Eva Ekstedt Salzmann.

Egna program synliggör även de mindre hantverksyrkena.

⬛ Programförändringar och yrkesinriktningar

Flera program har justerats för att bättre spegla elevernas val och arbetsmarknadens behov. Hantverksprogrammet har upphört och ersatts av Frisör och stylistprogrammet, en förändring som enligt Eva Ekstedt Salzmann handlade om tydlighet.

– 85 procent av eleverna valde ändå frisör eller stylist. Genom att göra det till ett eget program synliggör vi också de mindre hantverksyrkena, säger hon.

Även estetiska programmet har fått en ny inriktning i form av modedesign. Den är tänkt för elever som vill vidare mot högskolestudier och har haft svårt att hitta rätt i den tidigare strukturen.

– Här har vi försökt möta ele­vernas faktiska studievägar. Många som läser modedesign vill fortsätta akademiskt, säger Anna Jägberg.

De riksrekryterande utbildningarna är också uppdaterade. I stället för ett brett hantverksämne finns nu specifika ämnesplaner för varje hantverk. Det ger eleverna bättre möjlighet att utveckla yrkesskicklighet som motsvarar utbildningens nivå.

– Det är en stor förbättring att varje hantverk får sin egen ämnesplan. Det gör utbildningarna mer begripliga, både för elever och arbetsgivare, säger Eva Ekstedt Salzmann.

Bakom många av förändringarna finns långsiktiga behov. Både Anna Jägberg och Eva Ekstedt Salzmann pekar på vikten av att programmen förbereder elever för en arbetsmarknad i rörelse.

– De små förändringarna spelar roll, säger Anna Jägberg. När ämnen och program är tydligt formulerade blir det lättare att se vad eleven faktiskt utbildas mot.

 

⬛ Vad vägledare behöver kunna och förklara

För studie- och yrkesvägledare innebär Gy25 ett nytt samtal med elever och vårdnadshavare. Det handlar inte längre om att välja kurser utan om att förstå ämnenas utveckling över tid. Anna Jägberg lyfter vikten av att behärska konstruktionen för att kunna ge trygg vägledning:

– Man behöver kunna förklara progression. Det är inte tre fristående delar, det är en trappa som eleven klättrar på.

Det gäller också att hålla fast vid det nya språket. Begreppen kurs och nivå måste vara distinkta, annars riskerar både planering och kommunikation att bli otydlig. Eva Ekstedt Salzmann ser detta som en central del av implementeringen.

– När vi blandar begreppen blir det svårt att svara rätt. Det gäller i samtalet med elever och även när ni frågar oss.

Blandbetyg och övergångsregler kräver också god kännedom. Vägledaren behöver kunna se hur kursbetyg från Gy11 kan kombineras med nivåbetyg i Gy25, och i vilken ordning det är bäst att komplettera.

– Den individuella studieplanen är viktigare än någonsin, säger Eva Ekstedt Salzmann. Elever behöver få syn på helheten och veta att deras val håller ihop.

En annan fråga som ofta dyker upp är när det är klokt att rekommendera prövning. Eftersom en godkänd prövning på nivå 3 ger betyg i alla underliggande nivåer måste vägledaren väga elevens förkunskaper mot ämnets progression.

– Det ska inte vara för lätt att klara en högre nivå utan underliggande kunskaper. Men finns grunden går det absolut, säger Anna Jägberg.

 

⬛ Stödet som finns – program­kommentarer och verktyg för planeringen

När de nya ämnena och nivåerna införs får skolor samtidigt tillgång till mer sammanhållet stödmaterial från Skolverket. Programkommentarerna följer nu varje ämnesplan och ger en överblick över progressionen. Eva Ekstedt Salzmann beskriver dem som ett sätt att knyta ihop undervisning och planering:

– De ska hjälpa en att se hur ämnet är tänkt att utvecklas och vad som är centralt på respektive nivå.

I verktyget Examensplaneraren kan både lärare och vägledare se hur nivåer och poäng bygger upp examina enligt de nya reglerna. Allt material är utvecklat för att avlasta professionerna under en reform som annars lätt blir tung att bära.

– Vi vill bidra till en smidig övergång, säger Eva Ekstedt Salzmann. Det ska vara möjligt att lägga mer tid på undervisning och vägledning än på att dechiffrera systemet.

Relationslistan är ett annat verktyg som blivit avgörande under övergången. Den visar hur Gy11-kurser motsvarar nivåer i Gy25 och används både i gymnasieskolan och i komvux.

– I komvux är det här helt nödvändigt. Där rör man sig mellan systemen hela tiden och måste kunna se vad som motsvarar vad, säger Anna Jägberg.

⬛ Vad som står på spel för elevens valkompetens

Med Gy25 hoppas Skolverket alltså att eleverna får ett mer sammanhållet lärande och en tydligare bild av den egna utvecklingen. För vägledare innebär reformen en möjlighet att arbeta ännu mer med valkompetens, inte genom att välja åt eleverna utan genom att göra strukturen begriplig.

– När elever förstår progressionen ser de sin egen väg framåt, säger Anna Jägberg. Det är då motivationen växer.

Reformen ställer också krav på att vuxenvärlden talar samma språk. I ett system med nivåer, ersättande betyg och olika övergångsregler behövs både precision och lugn.

– Vi måste vara tydliga i hur vi pratar med eleverna. Skolan ska inte bli ett administrationsprojekt. Den ska vara en plats där man faktiskt lär sig något, säger Eva Ekstedt Salzmann.

När reformen sätter sig kommer också möjligheten att skapa en mer långsiktig och mindre stressdriven gymnasieskola. Och i den processen spelar vägledarna en avgörande roll.

LÄS ÄVEN

Gy25 ger huvudvärk – och förbättringar

Syv-guide i samtalsmetodik – nya fackböcker

Vägledare luckrar upp fördomar om yrkesprogram