Fritidspedagogen Johanna Rydén och specialpedagogen Mariah Harnesk.
Till startsidan
Klassrumsinredning När Tidaholms kommun behövde bygga en ny skola fanns den pedagogiska idén med redan från planeringsstadiet. Utvecklingsgrupper med ansvar för olika områden tillsattes.
– Som specialpedagog var jag med i den utvecklingsgrupp på skolan som svarade för hur vi skulle tänka kring inredning. Vi besökte Kinnarps och hade fokus på att få till en bra helhet, berättar specialpedagogen Mariah Harnesk, som tillsammans med Johanna Rydén, fritidspedagog, och Sara Landestedt, klasslärare, tar emot oss på nybyggda Rosenbergsskolan.
Framför allt handlade det mycket om material- och färgval.
– Vi ville ha ljuddämpande material i så stor utsträckning som möjligt. Det ihop med färgtänket skapar ett visuellt och auditivt lugn som präglar hela skolan.
För att dämpa de visuella intrycken har man även frostat glas på fönster och sidoglas bredvid dörrar.
– Det ger bra ljusinsläpp men begränsar störande utsikt och intryck.
Det råder skoförbud inomhus på i stort sett hela Rosenbergsskolan, och alla korridorer och hallar har heltäckningsmattor som gör att ljudet blir dovt och utan höga toppar.
– Eleverna utsätts för så mycket intryck under en dag att vi vill minimera de intryck som själva lokalen bidrar med, säger Mariah Harnesk.
Fritidspedagogen Johanna Rydén och specialpedagogen Mariah Harnesk.
Klassläraren Sara Landestedt uttrycker det som att de gjort en pedagogisk resa i och med flytten till en ny skola.
– När vi lämnade den gamla fick vi ju bestämma oss för vad vi ville ha kvar och vad vi ville lämna – både när det handlade om pedagogik och inredning.
Elevernas teckningar och andra alster sätts upp antingen längst bak i klassrummet eller i korridorerna.
– Vi har gjort aktiva val kring vad vi vill ha i klassrummet. Vi sätter inte upp allt och alla saker behöver ju verkligen inte stå framme hela tiden.
Klasslärarna ansvarar för möblering men i grunden ska alla elever ha whiteboarden rakt fram för att kunna se så bra som möjligt.
– Oftast sitter eleverna två och två och på mattan längst fram i klassrummet har vi genomgångar och samlingar, säger Sara Landestedt.
Alla klassrum har också bildstöd tillgängligt, likaså bänkskärmar och kåpor för alla elever – inte bara som en extra anpassning.
– Skärmarna finns alltid framme, och eleverna själva hämtar och hänger tillbaka dem.
Skärmtid innebär en chans att hitta fokus och få studiero.
Den pedagogiska tanken fortsätter även på fritids.
– Det börjar direkt med den dagliga genomgången – vi har alltid bildstöd till våra aktiviteter, säger fritidspedagogen Johanna Rydén, som tycker att lokalerna ger barnen förutsättningar att skapa och utvecklas:
– Man behöver inte säga till eleverna att dämpa sig, det sker automatiskt.
Specialpedagog Mariah Harnesk fortsätter:
– Barn är barn och de pratar och socialiserar, då måste vi erbjuda miljöer där de kan både arbeta och leka. Och de måste ges utrymme för att samspela.
På den gamla skolan var det svårt att hitta utrymmen där man kunde jobba i mindre sammanhang. Därför har man på den nya från början sett till att det finns gott om grupprum och små sittrum.
– Det blir mycket tystare och lugnare och vi kan under dagen erbjuda olika lärmiljöer, där höga sittpallar eller fåtöljer ger en varierad arbetsmiljö, säger Sara Landerstedt.
– Lugn föder lugn, säger Johanna Rydén. I en dämpad miljö behöver inte eleverna överrösta varandra för att höras.
LÄS ÄVEN
Special I Gävlestadsdelen Sätra, ett område med hög andel flerspråkiga barn, utbildas pedagoger i skola, förskola och fritidshem i Dialogic Reading. Resultaten ger mersmak.
Special Tidiga insatser i svensk skola och förskola har länge släpat efter i ett internationellt perspektiv, men nu stärks forskningsläget och nya metoder utvecklas.
Krönika När vi säger att tillgänglighet inte fungerar behöver vi också fråga oss vilken elev skolan egentligen är byggd för, menar specialläraren Davor Delic.
Krönika Anpassningar i klassrummet är nödvändiga. Specialpedagogen och gymnasieläraren Elin Zlatanovski ger exempel från sitt eget.
Krönika ”Skrivande är inget som händer bara vi ställer tillräckligt många krav”, skriver specialläraren Denice Sverla, och varnar för att ta genvägar bortom utforskandet.
Krönika Specialpedagogiks redaktör inleder det nya numret av tidningen med tankar om den kommande elevhälsoreformen.
Debatt Gråzonseleverna är en realitet, skriver specialpedagogen Ljiljana Milic Pavlovic, och ger fyra punkterna som skulle kunna lösa problemet.
Fackböcker Styrkan i boken är den inte stannar på teoretisk nivå utan tydligt pekar mot hur man omsätter kunskap i handling.
Krönika ”De hållbara lösningarna finner vi bara om vi sträcker oss efter dem gemensamt, inte om vi sänker oss och varandra med fingerpekande”, skriver specialpedagogen och gymnasieläraren Elin Zlatanovski.
Porträtt I våras fyllde Eva Augustsson 70, och efter nästan två decennier som vår krönikör skriver hon snart sin sista text i tidningen. Men jobbar, det gör hon fortfarande – numera med vuxna.
Panelen I årets första spec-panel pratar vi om arbetet med elever som riskerar att hamna utanför den sociala gemenskapen i skolan.
Krönika ”Regeringen och SD vill inte lyssna till evidensen utan ’testa något nytt’ – varför inte ’testa nytt’ som i att satsa pengarna på skolan?” skriver specialpedagogen och gymnasieläraren Elin Zlatanovski.
Lön Den nya lönestatistiken visar hur mycket specialpedagoger och speciallärare tjänade förra året – och skillnaderna regionalt och mellan kommunal och privat sektor.
Elevhälsa Vårdförbundet kommenterar regeringens utredning om en förbättrad elevhälsa.
Debatt ”Utredningen understryker att elevhälsan är en tvärprofessionell skolfråga.”
Mitt jobb Specialläraren och forskaren Jonny Wåger viger sitt yrkesliv åt anpassad skola och elever med IF.
Debatt ”Det är rent parodiskt att tro att elever i svårigheter och med olikartad problematik skulle bli hjälpta av att enbart träna ABC”, skriver specialpedagogen och gymnasieläraren Elin Zlatanovski.
Debatt ”Liberalerna som en gång kämpade för individens frihet mot statens förmynderi vill nu tvinga våra barn att lyda och följa utan att bli lyssnade på, det är så ironiskt att det gör ont”, skriver specialläraren Niclas Fohlin.
Debatt ”Utan en vision om en bättre skola blir varje reform bara en reaktion. Rör vi oss framåt? Eller begår vi samma misstag igen?” Här är specialläraren Niclas Fohlins egen skolvision, i tio punkter.
Mitt jobb Ny på anpassad skola – då måste läraren lära om på nytt. Nu ska Kajsa Ottosson vidareutbilda sig till specialpedagog.
Krönika När lobbykampanjen om No Excuses drivs av Svenskt Näringsliv och skolkoncerner, vilket incitament är troligast – barnen eller pengarna? Det undrar specialpedagogen och gymnasieläraren Elin Zlatanovski.
Fackböcker Från skrivande och matematik till fysisk lärmiljö och relationsbyggande – här finns de praktiska exemplen som inspirerar till nytänk.
Krönika ”Något har gått snett när vi i skolan börjar se på varandra som motståndare i stället för samarbetspartners.” Specialläraren Niclas Fohlin varnar för en valrörelse som kommer att föra skolan allt längre ifrån verkliga lösningar.
Panelen ”Våra vägar korsas i klassrummet.” Så ser två speciallärare och en specialpedagog på deras inbördes rollfördelning – nu och i framtiden.
Krönika ”När vi romantiserar det förflutna riskerar vi att upprepa det som inte fungerade.” Dagens skoldebatt låter som South Parks små lila ”nostalgibär”, tycker specialläraren Niclas Fohlin.
Krönika ”Vi lärare förväntas klara oss själva, som om utbildning bara handlade om att förmedla fakta och inte om att möta hela människor i deras mest formbara år”, skriver Niclas Fohlin, och visar en annan väg.
Krönika ”I verkligheten fungerar kombinationen skärm och pärm ypperligt, det finns ingen motsättning mellan ett rofyllt klassrum och trygga relationer, och det fungerar utmärkt att både anpassa i och utanför klassrummet”, skriver Elin Zlatanovski.
Debatt Specialpedagogens roll måste lyftas, inte sänkas, skriver Antonia Nilsson, legitimerad yrkeslärare, i en debattartikel.
Krönika Nya numret av Specialpedagogik är ute! Här är redaktör Kjell Häglunds intro-krönika – om de politiska utspelen kontra en annan verklighet.
Krönika Om något borde vara experters område så är det skolan. I stället har den blivit en åsiktsmarknad, menar specialpedagogen och gymnasieläraren Elin Zlatanovski.
Relationsbyggande Forskningen är entydig – lärande, motivation och skolframgång hänger ihop med relationer, tillit och förtroende, skriver specialläraren Davor Delic.
Npf Efter nya skolrapporten – Attention kräver kraftfulla reformer, fler vuxna i skolan och en Lex-lagstiftning som gör brister synliga och anmälningspliktiga.
Särskilt stöd Plötsligt blev det omöjliga möjligt och skolor fick fart på anpassningarna. En ny studie visar att många föräldrar till barn med funktionsnedsättningar upplevde en ljusning under pandemin.
Distansundervisning Förra hösten började Göteborg med distansundervisning för elever med allvarlig skolfrånvaro – och i våras gick 75 procent av dem tillbaka mot vanlig undervisning. Nu välkomnar Göteborg elever från hela landet.
Distansundervisning Stockholm startar distansundervisning för hemmasittare. I ett första steg kommer 50 platser att erbjudas men det kommer att trappas upp successivt till 200 elever.
Krönika Det blir allt vanligare att elever avstår från slutfirandet på grund av ekonomi. Hur ska skolan tackla det? frågar sig specialpedagogen och gymnasieläraren Elin Zlatanovski.
Mitt jobb Specialpedagogen John Oskarsson har hittat sitt kall – att stötta både lärare och elever i det läsutvecklande arbetet.
Krönika Skolan är mycket … men utan alla människorna i skolan är den ingenting. Specialpedagogen och ämnesläraren Elin Zlatanovski skriver en kärleksförklaring till skolfolket.
Tema Emma Åkrok och Olle Cleve har själva upplevt hur förväntningarna kan vara låga och dörrarna stängda för elever i anpassad skola. Nu reser de runt i Sverige för att förändra bilden.
Tema Murray Gadd, Nya Zeelands främsta expert på skrivutveckling, gästforskar vid Stockholms universitet och berättar om sitt arbete.
Tema För elever som har svårt att tolka muntlig information, förstå sammanhang eller hantera övergångar i vardagen kan visuellt stöd, rutiner och struktur tillgängliggöra undervisningen.
Tema Det unika med undervisningen i anpassad skola är att den hela tiden måste balanseras med exakt rätt nivå av omsorg.
Tema I anpassade skolformer är skolans kärnvärden extra viktiga. Här rustas eleverna för resten av sina liv som samhällsmedborgare. Häng med på studiebesök på Freja i Mölndal!
Specialpedagogik Anpassade skolformer ägnas extra fokus i det nya numret av Specialpedagogik.
Npf Att dyslexiutredningar remitteras till annan region innebär inte att vårdgarantin bryts, anser Region Norrbotten i ett genmäle till specialläraren Niclas Folhlin, som svarar direkt.
Panelen Vi bad specialpedagoger kommentera regeringens syn på elevhälsan, rollfördelningen speciallärare/specialpedagoger och en framtid med AI.
Mitt jobb På Östersunds kommuns nya resursskola erbjuds 18 elever flexibla lösningar för att klara av skolarbetet. Här har specialpedagogen Christer Jakobsson varit med och byggt upp verksamheten från grunden.
Slutreplik Alla professioner i elevhälsan ska samverka, men premissen måste vara att skolan bedriver undervisning, inte vård. Det skriver specialpedagogerna Helena Wallberg och Maja Lindqvist i en slutreplik i debatten med skolläkaren Josef Milerad.
Vi lärare debatt Det finns ingen anledning att vara rädd för ett ökat vårdfokus i skolan, anser skolläkaren Josef Milerad.
Krönika Lärare måste våga trotsa kontrollkraven och besjäla undervisningen, argumenterar specialläraren Niclas Fohlin.