
Fritidspedagogen Johanna Rydén och specialpedagogen Mariah Harnesk.
Klassrumsinredning När Tidaholms kommun behövde bygga en ny skola fanns den pedagogiska idén med redan från planeringsstadiet. Utvecklingsgrupper med ansvar för olika områden tillsattes.
– Som specialpedagog var jag med i den utvecklingsgrupp på skolan som svarade för hur vi skulle tänka kring inredning. Vi besökte Kinnarps och hade fokus på att få till en bra helhet, berättar specialpedagogen Mariah Harnesk, som tillsammans med Johanna Rydén, fritidspedagog, och Sara Landestedt, klasslärare, tar emot oss på nybyggda Rosenbergsskolan.
Framför allt handlade det mycket om material- och färgval.
– Vi ville ha ljuddämpande material i så stor utsträckning som möjligt. Det ihop med färgtänket skapar ett visuellt och auditivt lugn som präglar hela skolan.
För att dämpa de visuella intrycken har man även frostat glas på fönster och sidoglas bredvid dörrar.
– Det ger bra ljusinsläpp men begränsar störande utsikt och intryck.
Det råder skoförbud inomhus på i stort sett hela Rosenbergsskolan, och alla korridorer och hallar har heltäckningsmattor som gör att ljudet blir dovt och utan höga toppar.
– Eleverna utsätts för så mycket intryck under en dag att vi vill minimera de intryck som själva lokalen bidrar med, säger Mariah Harnesk.
Fritidspedagogen Johanna Rydén och specialpedagogen Mariah Harnesk.
Klassläraren Sara Landestedt uttrycker det som att de gjort en pedagogisk resa i och med flytten till en ny skola.
– När vi lämnade den gamla fick vi ju bestämma oss för vad vi ville ha kvar och vad vi ville lämna – både när det handlade om pedagogik och inredning.
Elevernas teckningar och andra alster sätts upp antingen längst bak i klassrummet eller i korridorerna.
– Vi har gjort aktiva val kring vad vi vill ha i klassrummet. Vi sätter inte upp allt och alla saker behöver ju verkligen inte stå framme hela tiden.
Klasslärarna ansvarar för möblering men i grunden ska alla elever ha whiteboarden rakt fram för att kunna se så bra som möjligt.
– Oftast sitter eleverna två och två och på mattan längst fram i klassrummet har vi genomgångar och samlingar, säger Sara Landestedt.
Alla klassrum har också bildstöd tillgängligt, likaså bänkskärmar och kåpor för alla elever – inte bara som en extra anpassning.
– Skärmarna finns alltid framme, och eleverna själva hämtar och hänger tillbaka dem.
Skärmtid innebär en chans att hitta fokus och få studiero.
Den pedagogiska tanken fortsätter även på fritids.
– Det börjar direkt med den dagliga genomgången – vi har alltid bildstöd till våra aktiviteter, säger fritidspedagogen Johanna Rydén, som tycker att lokalerna ger barnen förutsättningar att skapa och utvecklas:
– Man behöver inte säga till eleverna att dämpa sig, det sker automatiskt.
Specialpedagog Mariah Harnesk fortsätter:
– Barn är barn och de pratar och socialiserar, då måste vi erbjuda miljöer där de kan både arbeta och leka. Och de måste ges utrymme för att samspela.
På den gamla skolan var det svårt att hitta utrymmen där man kunde jobba i mindre sammanhang. Därför har man på den nya från början sett till att det finns gott om grupprum och små sittrum.
– Det blir mycket tystare och lugnare och vi kan under dagen erbjuda olika lärmiljöer, där höga sittpallar eller fåtöljer ger en varierad arbetsmiljö, säger Sara Landerstedt.
– Lugn föder lugn, säger Johanna Rydén. I en dämpad miljö behöver inte eleverna överrösta varandra för att höras.
LÄS ÄVEN
Relationsbyggande Forskningen är entydig – lärande, motivation och skolframgång hänger ihop med relationer, tillit och förtroende, skriver specialläraren Davor Delic.
Npf Efter nya skolrapporten – Attention kräver kraftfulla reformer, fler vuxna i skolan och en Lex-lagstiftning som gör brister synliga och anmälningspliktiga.
Särskilt stöd Plötsligt blev det omöjliga möjligt och skolor fick fart på anpassningarna. En ny studie visar att många föräldrar till barn med funktionsnedsättningar upplevde en ljusning under pandemin.
Distansundervisning Stockholm startar distansundervisning för hemmasittare. I ett första steg kommer 50 platser att erbjudas men det kommer att trappas upp successivt till 200 elever.
Krönika Det blir allt vanligare att elever avstår från slutfirandet på grund av ekonomi. Hur ska skolan tackla det? frågar sig specialpedagogen och gymnasieläraren Elin Zlatanovski.
Mitt jobb Specialpedagogen John Oskarsson har hittat sitt kall – att stötta både lärare och elever i det läsutvecklande arbetet.
Krönika Skolan är mycket … men utan alla människorna i skolan är den ingenting. Specialpedagogen och ämnesläraren Elin Zlatanovski skriver en kärleksförklaring till skolfolket.
Tema Emma Åkrok och Olle Cleve har själva upplevt hur förväntningarna kan vara låga och dörrarna stängda för elever i anpassad skola. Nu reser de runt i Sverige för att förändra bilden.
Tema Murray Gadd, Nya Zeelands främsta expert på skrivutveckling, gästforskar vid Stockholms universitet och berättar om sitt arbete.
Tema För elever som har svårt att tolka muntlig information, förstå sammanhang eller hantera övergångar i vardagen kan visuellt stöd, rutiner och struktur tillgängliggöra undervisningen.
Tema Det unika med undervisningen i anpassad skola är att den hela tiden måste balanseras med exakt rätt nivå av omsorg.
Tema I anpassade skolformer är skolans kärnvärden extra viktiga. Här rustas eleverna för resten av sina liv som samhällsmedborgare. Häng med på studiebesök på Freja i Mölndal!
Specialpedagogik Anpassade skolformer ägnas extra fokus i det nya numret av Specialpedagogik.
Npf Att dyslexiutredningar remitteras till annan region innebär inte att vårdgarantin bryts, anser Region Norrbotten i ett genmäle till specialläraren Niclas Folhlin, som svarar direkt.
Panelen Vi bad specialpedagoger kommentera regeringens syn på elevhälsan, rollfördelningen speciallärare/specialpedagoger och en framtid med AI.
Mitt jobb På Östersunds kommuns nya resursskola erbjuds 18 elever flexibla lösningar för att klara av skolarbetet. Här har specialpedagogen Christer Jakobsson varit med och byggt upp verksamheten från grunden.
Slutreplik Alla professioner i elevhälsan ska samverka, men premissen måste vara att skolan bedriver undervisning, inte vård. Det skriver specialpedagogerna Helena Wallberg och Maja Lindqvist i en slutreplik i debatten med skolläkaren Josef Milerad.
Vi lärare debatt Det finns ingen anledning att vara rädd för ett ökat vårdfokus i skolan, anser skolläkaren Josef Milerad.
Krönika Lärare måste våga trotsa kontrollkraven och besjäla undervisningen, argumenterar specialläraren Niclas Fohlin.
Krönika ”Ska vi på allvar knäcka gängkriminaliteten måste politikerna inse att skolan inte bara är en kostnad, utan kanske den mest lönsamma investeringen för ett tryggare samhälle”, skriver Elin Zlatanovski, ämneslärare och specialpedagog.
Debatt ”Den stora förvirringen i svensk skola handlar om att den saknar fundamentalt stöd för vad som står i skollagen”, skriver Kristina Dahlström, en av många specialpedagoger och lärare som gett upp och lämnat skolan på grund av den omöjliga behov- och resurs-ekvationen.
Vi lärare debatt Gymnasielärarna och specialpedagogerna Maja Lindqvist och Helena Wallberg sällar sig till kritikerna av regeringens vilja att ge elevhälsan ett rent vårduppdrag.
Npf AI-analys av EEG-data är en metod för att diagnostisera adhd som i en tidig svensk studie träffar rätt nio gånger av tio.
Debatt Trygga elever lär sig mer. Men nu vill regeringen ta bort en av skolans viktigaste skyddsfaktorer. Specialläraren Davor Delic kritiserar utredningen som vill demontera sexualundervisningen.
Krönika ”Jag vill inte ha några kuvade, utantill-lärande tonåringar. Jag vill att de ska vara fria, tänkande, ifrågsättande.” Ämnesläraren och specialpedagogen Elin Zlatanovski om vikten av elevinflytande.
Särskilt stöd ”Vad som föreslås är att byta en byråkrati mot en annan.”
Anpassad grundskola Barnrättsorganisationen Treskablinoll har lanserat skolmaterialet Grundskolebrevet, ett omfattande stöd för att förebygga sexuella övergrepp mot barn.
Vi lärare debatt Specialläraren Niclas Fohlin ber alla parter att sätta sig in i ämnet.
Debatt Speciallärarna Denice Sverla och Davor Delic reagerar starkt på skolministerns utspel om elevinflytande.
Tema elevhälsa Riksföreningen för Skolsköterskor ger regeringens elevhälsoutredning tummen ner. Ordförande Mia Göransdotter Hammar förklarar varför.
Tema elevhälsa Sveriges Skolledare ger regerings elevhälsoutredning tummen ner. Lena Linnerborg, utbildningspolitisk chef, förklarar varför.
Tema elevhälsa Svenska Skolläkarföreningen ger regeringens elevhälsoutredning tummen ner. Ordförande Pernilla Gudmundsson förklarar varför.
Tema elevhälsa Psykologer i Förskola och Skola ger regeringens elevhälsoutredning tummen ner. Ordförande Lena Svedjehed förklarar varför.
Tema elevhälsa Sveriges Skolkuratorers Förening ger regeringens elevhälsoutredning tummen ner. Ordförande Caroline Bergh förklarar varför.
Tema elevhälsa Skolministern vill att pedagogiken ska brytas ut så att elevhälsoteamen får ett rent vårduppdrag. Skarpa varningar om konsekvenserna har framförts till utredaren.
Krönika Mobilförbudet i skolan borde vara självklart, skriver specialpedagogen Elin Zlatanovski, ”men var det inte någon annan utredare som lovade färre arbetsuppgifter på våra redan överfulla skrivbord?”
Elevhälsa I det nya numret av Specialpedagogik pratar vi med alla professioner i elevhälsan – och alla säger skarpt nej till det regeringen vill att utredningen ska leda till: en elevhälsa helt utan pedagoger.
Npf Det är orimligt att Sverige skulle ha tre gånger så många elever med adhd som andra länder. Nu ger regeringen Ivo i uppdrag att granska privata aktörer som säljer adhd-utredningar.
Krönika Utredningarna är fulla av fraser alla kan skriva under på, men det är något som saknas, menar specialläraren Niclas Fohlin: klassrummets och elevernas verklighet.
Krönika För att förstå ett ”stökigt” barn behöver skolan lyssna på den som kommit barnet närmast och strössla med resurser. Elin Zlatanovski berättar en sedelärande sannsaga om att bunta ihop stökiga barn bara för att de är stökiga.
Mitt jobb Specialpedagogen Maria Lindgren leder elevhälsoteamet men sätter prestigelösheten och gruppkänslan främst.
Debatt Dyslexi har fått en oväntat framträdande roll i den nya läroplansutredningen. Men inte på något positivt sätt, konstaterar Susanna Cederquist, lärare, författare och vinnare av Dyslexipriset.
Debatt ”När vi separerar ut elever i parallella system tar vi in på en väg som leder bort från lärande, bort från möjligheter och bort från samhället”, skriver speciallärarna Davor Delic och Denice Sverla i debatten om ”nya obs-klasser”.
Debatt
Särskilt stöd Lärarutbildningsutredningen missar relationen mellan förskola och habilitering. Det är beklämmande, för detta är chansen att ge förskolebarn med autism rätt stöd på samma sätt som i andra länder. Det skriver Lise Roll-Pettersson, professor i specialpedagogik.
Debatt ”Elever ÄR inte stökiga, de BLIR stökiga”, skriver specialläraren Denice Sverla i en protest mot idén att återinföra OBS-klasserna under det nya begreppet ”hjälpklasser”.
Digitala nationella prov Forskning visar tydligt att elever med dyslexi presterar bättre när de får tillgång till rätt anpassningar, säger Idor Svensson, professor i psykologi, och dömer ut Skolverkets argumentation kring de digitala nationella proven.
Debatt ”All skolpersonal, från administratörer till vaktmästare, bidrar till en trygg skolmiljö”, skriver specialläraren Davor Delic i en kommentar till regeringens utredning om disciplinära åtgärder i skolan.
Krönika ”Klassrummen var en plats där sociala skillnader kunde utjämnas och där klassresor möjliggjordes”, skriver ämnesläraren och specialpedagogen Elin Zlatanovski om en 1990-talsskola som var bättre än många vill minnas.
Särskilt stöd Kritiken växer mot de digitala nationella proven. Inte minst för de försämrade möjligheterna till extra anpassningar.– Att elever med läs- och skrivsvårigheter inte får tillgång till stavningskontroll i engelska är obegripligt, säger specialpedagog Linda Sjögren.