Nu blir det mer npf i utbildningen

Den här artikeln publicerades ursprungligen på specialpedagogik.se

Blivande specialpedagoger och speciallärare ska bli vassare i sina kunskaper om npf. – Studenterna har skrikit efter det här, säger Lili-Ann Kling Sackerud vid Umeå universitet.

Lili-Ann Kling Sackerud är programrådsordförande på Umeå universitet. Foto: Henke Olofsson

Regeringen har beslutat att blivande specialpedagoger och speciallärare ska lära sig mer om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar under utbildningarna. Därför har det införts nya examensmål kring npf, som började gälla i höstas.

När Specialpedagogik skrev om regeringens förslag (nr 3/17) var det flera ansvariga på lärosätena som tyckte att det lät svårt att förverkliga. 15 nya högskolepoäng om npf är en rekommendation, men samtidigt ska inget annat tas bort.

– För mig är det konstig matematik. Vi pustade från början men vi såg det också som en möjlighet att utveckla kurserna, säger Lili-Ann Kling Sackerud, programrådsordförande på Umeå universitet.

De gjorde om den första terminen som blivande specialpedagoger och special­lärare läser tillsammans. En ny kurs på 7,5 poäng skapades: Neuropsykiatriska svårigheter i olika lärmiljöer.

– Vi har försökt hitta bred kompetens inom universitetet och samarbetat med psykologiska institutionen.

Lärarna på den nya kursen kommer från olika di­scipliner. Studenterna ska dels få förståelse för npf och hur diagnoserna utreds medicinskt, dels få didaktiska verktyg för att kunna stödja eleverna. Senare i utbildningen kommer fler moment om hur npf kan påverka elevers svårigheter i relation till det område lärarna ska fördjupa sig i. Studenterna läser antingen specialpedagogprogrammet eller speciallärarprogrammet, som har tre inriktningar: utvecklingsstörning, språk och matematik.

Mikaela Nyroos är kursansvarig lärare på den nya npf-kursen. Studenterna får till exempel kunskap om utredningar och diagnostik av autismspektrum och adhd. På kurslitteraturlistan finns författare som Christopher Gillberg, Fredrika Mårtensson och Linda Jensen.

– Vi ger studenterna olika förklaringsmodeller och en praktisk verktygslåda att använda i alla lärmiljöer – på raster, i matkön och på skolbussen, säger Mikaela Nyroos.

För mig är det konstig matematik. Vi pustade från början men vi såg det också som en möjlighet att utveckla kurserna.

Flera lärosäten har valt ett liknande upplägg. På Mälardalens högskola lade man in en ny 7,5-poängskurs första året som heter Funktionsnedsättningar inbegripet neuropsykiatriska svårigheter. Till det kommer förändringar av litteratur och nya föreläsningar inom specialiseringarna.

På Göteborgs universitet har de infogat nya moment om npf motsvarande 7,5 högskolepoäng som alla special­pedagogikstudenter läser gemensamt under första året. Under tredje och fjärde terminen finns neuropsykiatriska svårigheter med i kurs­innehållet inom de olika fördjupningarna. Hannah B Åhman är programledare för specialpedagog- och speciallärarutbildningarna:

– Vi betraktar det inte som att vi minskat på specialiseringarna. Att förstå läs- och skrivsvårigheter i relation till neuropsykiatriska svårigheter är ju i allra högsta grad relevant för specialiseringen mot språk-, skriv- och läsutveckling, för att ta ett exempel.

Även på Malmö universitet har man lagt in nya moment om npf under det första läsåret och inom specialiseringarna. Studenterna ska bland annat undersöka hur förskolor eller skolor jobbar med insatser riktade till barn och elever med npf.

– Alla undersökande uppgifter som finns i utbildningen inkluderar det här området. Vi rekryterar också medarbetare med didaktisk erfarenhet, säger Roger Åkerman, programansvarig.

I framtiden hoppas han att universitetet även kan erbjuda en ny påbyggnadskurs om npf för yrkesverksamma.