Så krockar elevernas och lärarnas olika syn på hkk-ämnet
Gita Berg, doktor i kostvetenskap, menar att njutning och näringslära kan kombineras. Foto: Adobe Stock och Ludvig Berg
Forskning
Lärare fokuserar på långsiktig hälsa medan elever helst vill sockra och njuta, enligt en ny studie av hkk-undervisning. Men det går att hitta en balans, menar forskaren Gita Berg.
– Vill vi att eleverna ska göra hälsosamma val kan vi börja med att fråga dem vad de tycker om, säger hon.
En extra klick smör eller en rågad matsked socker i smeten – i smyg. Så ändrade högstadieelever recepten, när lärarna i hem- och konsumentkunskap (hkk) inte såg.
Trots att de visste att det ur näringssynpunkt var fel, så trumfade elevernas jakt på njutning deras teoretiska kunskaper när de klev in i köket. Det berättar Gita Berg, doktor i kostvetenskap och universitetsadjunkt vid Uppsala universitet, som i sin avhandling studerat undervisning i hem- och konsumentkunskap.
I sin fallstudie följde hon tolv elever i årskurs åtta och två hkk-lärare, som hon observerade och intervjuade under ett läsår. Hon slogs av att eleverna var så fokuserade på att maten skulle bli god.
– Njutningen var helt central för eleverna. Hur maten smakade, luktade, vilka minnen den väckte och om den upplevdes behaglig eller obehaglig var väldigt viktigt, säger Gita Berg.
Skilda fokus i klassrummet
För lärarna var däremot matlagningstekniker, näringsämnen och de långsiktiga hälsoaspekterna i fokus. Och även om Gita Berg håller med om att det här är centrala delar i undervisningen, så vill hon också slå ett slag för att låta elevernas smakpreferenser prägla undervisningen.
– Vill vi fostra hälsosamma elever behöver vi möta eleverna där de är. I stället för att enbart fokusera på fakta om näringsämnen och hälsa kan vi lyfta vad eleverna gillar och utgå ifrån det, säger hon.
Det betyder inte att det ska vara fritt fram att ösa på med fett och socker, understryker Gita Berg. Men genom att utgå från mat som eleverna tycker om kan hkk-undervisningen i bästa fall skapa en brygga mellan det som upplevs som gott till nya, okända livsmedel som kan kännas läskiga och obehagliga, menar Gita Berg.
Målet: Kombinera njutning och näring
– Det finns säkert klasser som har ett för stort fokus på matglädje och smak också. Jag tror att man behöver hitta en balans mellan njutningen och det långsiktiga hälsoperspektivet. Förhoppningsvis kan det bredda elevernas matvokabulär och lära dem att också tycka om näringsrik mat, säger hon.
Hon ser inga hinder i kursplanen för lärarna att utgå mer från det lustfyllda i matlagningen och tror inte heller att det behöver tränga undan andra delar av undervisningen.
– Jag tänker att man kan vara nyfiken på vad eleverna tycker om och ta det i beaktande när man planerar lektionerna. Njutning kan kombineras med näringslära, säger Gita Berg.
Risk för betygsförvirring
Är det en alltför stor skillnad mellan elevernas och lärarnas syn på vad hkk-undervisningen syftar till kan det bli problematiskt, anser hon.
Eleverna i hennes fallstudie gick på en skola i ett välbeställt område och var studiemotiverade och ambitiösa. Även om de sockrade i smyg förstod de att ett av syftena med undervisningen var att de skulle tillaga näringsrik mat. I andra klasser är det inte säkert att det är lika uppenbart, menar Gita Berg.
– Då kan elever få resultat som de inte förstår. Man tycker att man lagade en jättegod lasagne och fattar inte varför man ändå fick ett så dåligt betyg, säger hon.
Gita Berg hoppas att hennes avhandling och insikter kan inspirera lärare, men är noga med att poängtera att hon inte vill dela ut några pekpinnar.
– Jag har all respekt för att lärare har en stor press på sig och för att ämnet har få undervisningstimmar. Jag ser min forskning som ett verktyg som man kan lägga sin verktygslåda och använda om man vill.
Här hittar du Gita Bergs avhandling.
LÄS ÄVEN:
Myrberg: Köksglädje förvandlas till glädjebetyg i hkk
Måttlig hkk-glädje efter Skolverkets nya timplansbesked
Undervisning med tallriksmodellen måste uppdateras
