Kravet: Rensa läroplanens texter om värdegrund

En genrebild av ett bi som svävar över en lila blomma, och ett runt infällt porträtt av Therese Rosengren
Foto: AdobeStock/Privat

Sexualitet, samtycke och relationer ska genomsyra alla ämnen – Therese Rosengren kräver förändring.

Sexualitet, samtycke och relationer är ett relativt nytt ämne – som enligt artikelförfattaren ”svällt till orimliga proportioner, med ideologiska förtecken”. Nu hoppas Therese Rosengren att regeringen rensar i läroplanens värdegrundsarbete.
”Lärare behöver arbetsro”, skriver hon.

Läroplanernas inledande delar innehåller vad som ska utgöra skolans värdegrund. Genom åren har mängder av ämnesområden tryckts in där, i en förhoppning om att de ska genomsyra all verksamhet och förmedlas till alla elever. Resultatet är ett ”värdegrundssmörgåsbord”, utifrån vilket politiker och välorganiserade intressen lobbar för sina hjärtefrågor och kräver att just dessa bereds allt större plats i skolans vardagliga arbete.

”Orimliga proportioner”

Ett aktuellt exempel på detta är ämnesområdet sexualitet, samtycke och relationer som år 2022 ersatte sex och samlevnad. Men, där det sistnämnda i huvudsak behandlades i biologins sexualkunskap, upptar det nya området omfattande utrymme i läroplanernas inledande kapitel, med krav på integrering i alla ämnen.

Att ämnet är viktigt skriver nog många under på. Problemet är att det på ett oförutsägbart sätt svällt till orimliga proportioner, med ideologiska förtecken.

”Landar i lärarnas knä”

Skolinspektionen har på regeringens uppdrag genomfört granskningar av skolornas hantering av sexualitet, samtycke och relationer och konstaterar att ”23 av de 30 granskade grundskolorna och 26 av de 30 granskade gymnasieskolorna behöver utveckla kvaliteten i undervisningen i kunskapsområdet”.

Detta får till följd att ängsliga huvudmän ansätter sina skolledningar med krav som i slutändan – föga förvånande – landar i lärarnas knä. Undervisning planeras om, temaveckor sys ihop, fortbildning pressas fram och uppföljningar görs för att kontrollera att lärarna inte försöker slingra sig undan.

Stockholms stad utgör ett exempel på huvudman som driver frågan intensivt, i syfte att specifikt ”HBTQI+-frågor ska genomsyra all undervisning och alla ämnen”.

”Rensa i texterna”

På stadens hemsida uppmanas skolorna vidare att komma igång med ett utvecklingsarbete för att integrera HBTQI+ i alla årskurser, från förskoleklass till gymnasium. Skolpersonalen instrueras i att använda ett könsneutralt språk samt att ta del av RFSL:s material om minoritetsstress och mikroaggressioner. Planen är även att samtliga skolor inom Stockholms stad ska genomgå en utbildning för att HBTQI-certifieras.

Skolan ska inte vara en tummelplats för klåfingriga politiker eller intresseorganisationer. Ett sätt att begränsa den möjligheten är att rensa i läroplanernas värdegrundstexter, vilket är precis vad Läroplansutredningen nu föreslår.

Vi lärare behöver arbetsro

Vi lärare behöver få arbetsro och inte ständigt tvingas skohorna in än det ena, än det andra i undervisningen. Det finns en uppsjö angelägna samhällsfrågor som man kan argumentera för att skolan ska ansvara för, men det finns också en gräns för vad som är realistiskt möjligt eller ens önskvärt. Den gränsen är sedan länge passerad.

Therese Rosengren, gymnasielärare, Stockholm

LÄS ÄVEN:

”Regeringen måste backa om sexualundervisningen”

Nya läroplanen: Så förändras undervisningen

Ny läroplan – risk för ökad stoffträngsel

Sexrevolutionen: Så förändras undervisningen 2022