Kravet från läraren: Inför maxtak för skolklasser

En genrebild av en lärare vid katedern, hon ser trött och stressad ut, och ett porträtt av Jonas Swensson
Foto: AdobeStock/Privat

Jonas Swenson vill se maxtak för klasserna i grundskolan.

Skoluniformer eller No Excuses-skolor löser inte problemen med skolan.
Inte så länge lärare står ensamma med jätteklasser.
Det skriver Jonas Swensson, som vill se ett maxtak i grundskolan.

Läraryrket är väldigt givande och ett av samhällets viktigaste yrken. Eleverna ska lära sig allt; från matematiska färdigheter till hantering av en symaskin. De ska även erhålla sociala kompetenser och hur de exempelvis ska arbeta i olika gruppkonstellationer. Listan kan göras avsevärt mycket längre.

I en och samma klass kan skillnaderna mellan eleverna vara mycket stora. Detta gäller såväl kunskapsmässigt som mognad. Vissa kan ha fallenhet för samtliga teoretiska ämnen och besitta goda kunskaper.

”Svårt med räknesätten”

Andra elever kan ha svårt med de basala räknesätten och behöver konstant hjälp för att kunna åstadkomma några få uppgifter på en lektion. Samtidigt finnas det elever som har mycket svårt med koncentrationen och andra har bristfällande förmågor i svenska.

Kontrasterna i en skolklass kan vara enorma och det är lärarens uppgift att hjälpa samtliga elever. Ibland blir utmaningarna för många vilket påverkar dels eleverna, dels oss lärare negativt.

Arbetsmiljö kan handla om olika aspekter, alltifrån arbetskollegor till det sanitära. Arbetsmiljön påverkar för oss lärare negativt om elevantalet i klasserna är för stora.

Svårt hjälpa alla

Enligt en större rapport som är framtagen av Sveriges Lärare upplevde en majoritet av lärarna att de i ganska, eller mycket låg utsträckning, kan tillgodose alla elevers behov av undervisning.

Konsekvenserna är många; duktiga elever får inte rätt stimulans, stöd uteblir och arbetsmiljön försämras. Detta bidrar också till en ohållbar arbetsmiljö för lärare och detta på grund av för stora klasser. Flera lärare befinner sig i klassrum med över trettio elever och jag har personligen haft en klass med över trettio elever, vilket är en rejäl utmaning.

Min uppfattning är att många beslutsfattare utanför skolan anser att läraren smidigt och enkelt alltid kan hjälpa och tillgodose samtliga elevers behov. Många beslutsfattare tyckts tro att det räcker att lärarna är kunniga inom sina ämnen och är vältaliga.

”Enormt påfrestande”

Det som dessa beslutsfattare glömmer bort är att varje elev läggs in i klassen medför merarbete för läraren, vilket ger mer efterarbeten, planering, rättning, kontakt med vårdnadshavare, eventuella olika anpassningar, särskilt stöd samt betygsättning om eleverna går i årskurs sex eller uppåt. Detta blir enormt påfrestande för lärarens arbetsmiljö och resulterar att många lärare väljer en ny yrkesbana.

Det finns en tydlig korrelation gällande för stora klasser och elevers negativa kunskapsutveckling och lärares arbetsförhållanden. Om politiker likväl, lokalt som nationellt, anser att skola och utbildning är viktiga måste det dels prioriteras, dels finansieras. Bestäm ett maxtak för eleverna i klassrummet! Låt oss säga förslagsvis 22 elever. Om elevantalet överstiger måste det alltid finnas stödpersonal i klassrummet som hjälper eleverna och läraren.

Kontrasterna kan vara enorma

Tankar som skoluniformer eller No Excuses-skolor, kommer inte lösa problemen för lärarens arbetsmiljö och elevernas skolresultat. Börja med de reella problemen med alldeles för stora klasser. Detta eftersom det påverkar oss lärare och elever negativt. Politiker måste sätta ett maxtak och låta det kosta – det är vi lärare och elever värda!

Jonas Swensson, grundskollärare, Stockholm

LÄS ÄVEN:

22 heta valfrågor för skolan – så svarar partierna