Kravet: ”Alla elever ska möta en legitimerad lärare”
”Alla ska möta en behörig lärare” skriver Anna Olskog, Agnes Tell, Jonatan Lamy och Ivar Ekman.
Debatt
Vårterminen är igång – men alla i skolan har inte samma förutsättningar.
Fjorton år efter legitimationsreformen är var tredje person som undervisar i skolan inte en behörig, legitimerad lärare.
Nu går Sveriges Lärare och Sveriges elevorganisationer samman i ett krav på regeringen:
”Fullfölj lärarlegitimationsreformen”.
Vårterminen är i gång. Runt om i Sverige har över en miljon elever klivit in i sina klassrum. Med en rimlig förväntan om undervisning av hög kvalitet. Men hur många elever möter faktiskt en legitimerad lärare?
Svaret borde vara: alla. Men Sveriges Lärares nya rapport ”Lärarlegitimation: reformen som kom av sig” visar att verkligheten är en annan. Trots att lärarlegitimationen infördes redan 2011 undervisas i dag endast omkring 70 procent av grundskolans elever av legitimerade och behöriga lärare.
I gymnasieskolan är andelen något högre, men även där har utvecklingen i stort sett stått stilla. Fjorton år efter reformens införande har Sverige alltså inte lyckats infria sitt eget grundläggande löfte: att alla elever ska få undervisning av utbildade och behöriga lärare.
Bristande likvärdighet
Detta inte är en tillfällig bristsituation eller ett resultat av enskilda undantag. Det är ett strukturellt problem i skolsystemet som har uppstått genom regelverkets utformning och bristande efterlevnad. Hundratusentals elever får varje dag undervisning som bedrivs av obehöriga. Skillnaderna mellan skolor är dessutom mycket stora. På vissa skolor bedrivs nästan all undervisning av legitimerade lärare. På andra är färre än en av tio lärare legitimerad.
Elever med utländsk bakgrund och elever från hushåll med lägre inkomster har betydligt lägre sannolikhet att gå i skolor med hög andel legitimerade lärare än elever från mer resursstarka hem. Skillnaderna har dessutom ökat över tid. Detta är ett tydligt uttryck för pedagogisk segregation i det svenska skolsystemet.
”Kryphålen gör det möjligt”
Lärarlegitimationen infördes med höga ambitioner, men reformen fullföljdes aldrig. Dels omfattas vissa lärarkategorier fortfarande inte av legitimationskravet. Dels innehåller regelverket kryphål som gör det möjligt att anställa obehöriga under lång tid, exempelvis genom återkommande tidsbegränsade anställningar.
Sveriges Elevkårers rapport ”Lyssna på eleverna!" från 2022 visar också att åtgärder som ser till att elever uteslutande tar del av undervisning från behöriga lärare hör till de högst prioriterade förslagen av gymnasieelever själva. I rapporten lyfts behöriga och kunniga lärare bland annat fram av de svarande som ”avgörande för hela skoltiden”.
”Skyddar elevernas rätt”
Det är väl belagt att undervisningens kvalitet har avgörande betydelse för elevers kunskapsutveckling. Legitimerade lärare har inte bara ämneskunskaper, utan också utbildning i didaktik, bedömning och ett tydligt yrkesansvar. Legitimationen är ytterst till för att skydda elevernas rätt till en utbildning av hög kvalitet.
Konsekvenserna stannar inte vid klassrummet. Skolans roll är central för Sveriges långsiktiga utveckling, kompetensförsörjning, konkurrenskraft och demokrati. När staten accepterar att stora elevgrupper systematiskt inte får tillgång till behöriga lärare sänks ribban för vad som betraktas som tillräckligt.
Reformen måste fullföljas
Lärarlegitimationsreformen måste fullföljas. Staten måste ta ansvar för att regelverket efterlevs i praktiken. Samtidigt måste läraryrkets villkor stärkas så att legitimerade lärare både stannar i yrket och att nya kan rekryteras.
Rapportens slutsats är tydlig: så länge alla elever inte möter en legitimerad lärare är lärarlegitimationen en ofullbordad reform. Och så länge den är ofullbordad är skolans likvärdighet ett löfte som inte infrias.
Anna Olskog, Förbundsordförande Sveriges Lärare
Jonatan Lamy, Ordförande Sveriges Elevkårer
Agnes Tell, Ordförande Sveriges Elevråd
Vidar Ekman, ordförande Elevernas riksförbund
LÄS ÄVEN:
Bristerna med lärares legitimation: ”Upprörande”
Förstelärarna utan leg – så mycket tjänar de
