Debatten om relationer: ”Att ställa krav är att bry sig”

Per Kornhall frågar sig i en krönika vilken skola jag vill ha. Bakgrunden till hans något märkliga fråga är att jag kommenterade ett Tedtalk från Rita Pierson, i en replik.
Rita Pierson uttryckte att ”kids don’t learn from people they don’t like”. Det är givetvis inte sant. Det finns inget belägg för att man bara kan lära sig av personer man tycker om. I skolan är det skillnad på att elever ska tycka om alla vuxna de möter, och tillitsfulla relationer och ett fungerande ledarskap i en trygg skolmiljö.

Att tro att alla elever kommer att tycka om alla vuxna de möter i skolan är lovligt naivt. Man måste förstå att det är skillnad på enskilda lärares relationer till enskilda elever och ett fungerande ledarskap på gruppnivå. Undervisning är som bekant en gruppaktivitet där läraren tar en klass från kan inte – till kan.

En sådan skola vill jag ha

Tyvärr har det spridit sig ett narrativ att lärare ska lösa problem i klassrummet genom att skapa bättre relationer med eleverna. Skulden för skolans systemfel läggs på lärarnas axlar.

Eftersom Per Kornhall frågar sig vilken skola jag vill ha så ska jag svara.
Jag vill ha en skola där det inte skiljer flera års inlärning i matematik i naturkunskap mellan elever som talar svenska hemma och de som inte gör det. Jag vill ha en skola där elever som inte talar svenska hemma lär sig att läsa på åldersadekvat nivå. Skolsegregationen är en skam för en välfärdsnation som Sverige. Vi kan bättre.

Jag vill ha en skola där alla lärare får en robust lärarutbildning där de förbereds för yrket.
Alla lärare måste få utbildning i de bästa undervisningsmetoderna och de måste få lära sig hur de ska användas. Vi måste våga säga att lärare kan mer än eleverna och att lärarna leder lärandet. Jag får dagligen meddelanden från lärare som får höra att de har dålig elevsyn när de ställer krav på gott uppförande. Så kan vi inte ha det om vi vill att våra elever ska konkurrera på arbetsmarknaden i framtiden.

Vi ska ha höga förväntningar

Jag vill ha en skola där vi har höga förväntningar på alla elever, även de som går i skolor i särskilt utsatta områden. Vi låser in eleverna i ett livslångt utanförskap när vi inte säkerställer att alla lämnar grundskolan med fullständiga, höga betyg. Vi ska ha höga förväntningar och undervisa eleverna explicit i det ämnesstoff de behöver. De dubbla måttstockarna, där vi ursäktar låga resultat och dåligt uppförande med elevernas bakgrund, är ett svek mot de elever som behöver skolan allra mest.

Jag vill ha en skola där vi undervisar i uppförande och karaktär. En skola där vi tidigt tränar uppmärksamhet, följsamhet och koncentration. Det är viktiga förmågor att ha i bagaget för att uppfylla skolans förväntningar. Man kan invända emot att elever får konsekvenser när de säger håll käften eller när de puttas. De som invänder mot regler och konsekvenser behöver förklara varför vi ska acceptera en skolmiljö där elever är otrevliga och våldsamma mot varandra. Om vi gör en stor sak av små regelöverträdelser så kommer det inte att accelerera till mobbing och regelrätta kränkningar.

Att ställa krav är att bry sig. Jag har höga förväntningar på mina elever av den enkla anledningen att jag älskar dem. Mitt uppdrag är att säkerställa att de har fullständiga betyg så att de kan söka valfri gymnasieutbildning efter grundskolan. Jag kommer aldrig ta mig rätten att bestämma vilken väg mina elever ska ta i livet.

Jag hoppas att det var svar på din fråga, Per.

Linnea Lindquist, fristående skoldebattör

LÄS MER:

Kornhall: Vad är det för skola Linnea Lindquist vill ha?

”Dags att avliva myten om relationer och lärande”

”Ingen myt att lärande kräver goda relationer”

”Relationen är ett verktyg – inte ett mål”

HP Tran: Nej, relationer till eleverna är inte en förutsättning för lärande