Debatt: ”Tio punkter för att återupprätta den svenska skolan”

Foto: Adobe Stock/Uppsala universitet

Mona-Lisa Henriksson är filosofie doktor i didaktik och ämneslärare i juridik och ekonomi.

Minska gruppstorlekarna och sluta slösa lärarnas tid. Det är ett par av läraren och forskaren Mona-Lisa Henrikssons krav för att få rätsida på den svenska skolan.

Av största vikt är att behöriga lärare erbjuds en attraktiv arbetssituation med konkurrenskraftig lön, rimlig arbetsbörda och lagom stora grupper.

För elevernas skull behöver kontaktvägen mellan elev/vårdnadshavare och undervisande lärare effektiviseras. Lärare behöver ha tid och ork till att tala med elever och vårdnadshavare direkt när problem uppstår och inte om dem på olika möten.

Innan alla kvarnar malt färdigt och det kallas till möte med de det verkligen gäller har situationen ofta blivit oåterkallelig för eleven, tiden är en avgörande faktor. Jag erbjuder en lista med tio punkter som enligt min uppfattning kan bidra till en positiv utveckling av den svenska skolan.

  1. Det förekommer ett tidsmissbruk bland arbetsgivare i form av att påföra lärare ytterligare arbetsuppgifter i okontrollerad omfattning. Reglera undervisningsskyldigheten till rimlig nivå för alla lärargrupper och ta bort semestertjänsterna.
    All arbetstid utöver schemalagd undervisningstid och möte påkallat av rektor vid särskilt behov borde vara förtroendearbetstid som läraren disponerar fritt.
    Alla slentrianmöten liksom den reglerade arbetstiden kan avskaffas. Lärare behöver inte schemaläggas för normalt samarbete, på raster och i arbetsrummen diskuteras gemensamma angelägenheter precis som på andra arbetsplatser.
    Lärares tid behöver frigöras för att lust och energi ägnad åt planering av inspirerande undervisning och samarbeten ska frigöras.
  2. Reglera gruppstorlekarna till en sänkt och rimlig maximinivå.
  3. Personalinformation kan i huvudsak förmedlas digitalt och lärare borde erbjudas tillfälle att rösta anonymt om frågor där det är lämpligt.
  4. Alla tjänster som uppehålls av icke behörig personal ska utannonseras varje år.
  5. Studiedagar ska användas till kvalitetsgranskad fortbildning eller disponeras fritt av lärare. Det finns ett behov av fortbildning gällande anpassningar för elever med svårigheter, som till exempel neuropsykiatriska funktionsvariationer eller dyslexi. Sådana anpassningarna gynnar ofta alla i klassrummet. Elever med särskilda behov måste erbjudas alternativa undervisningsformer i små grupper eller individuellt, med tillgång till specialistutbildade lärare. Det är oacceptabelt att antalet hemmasittare ökar.
  6. Adekvata lokaler med erforderlig personal och utrustning för verksamheten ska finnas på alla skolor utan undantag.
  7. Inför krav på individuell tillgång till kvalitetsgranskade läromedel i alla ämnen.
  8. Inför krav på att alla lärare utan dröjsmål tar kontakt med elev/vårdnadshavare angående problem med elevs studieresultat och/eller uppförande. Ansvaret för problem som fortgår trots vidtagna åtgärder överlämnas till rektor. Mentorskapet och kvartssamtalen fungerar inte effektivt och kan ersättas med att alla lärare har fast telefontid, en timme i veckan. Det skulle möjliggöra att elev/vårdnadshavare kan få en snabb, smidig och relevant personlig kontakt.
  9. Betygssättningen behöver normeras, exempelvis via externt rättade nationella prov. Alternativt kan antagningen till högre utbildning ske med hjälp av lokala antagningsprov på högskola/universitet.
  10. Antagningen till skolan bör centraliseras och genomföras med hänsyn till både närhetsprincipen och strävan efter att motverka segregation. Även all antagning till friskolorna borde administreras centralt, det ska inte vara möjligt att välja bort elever.

Läraryrket är speciellt på många sätt och viljeinriktningen att göra villkoren jämställda med vanligt kontorsarbete har inte fallit väl ut.

Tillit till att lärare och lärarutbildare med adekvat utbildning har de kunskaper som krävs för att sköta sina jobb är av fundamental betydelse. Skolinspektionens arbete kan förbättras med tydliga och mätbara kriterier för skolans verksamhet.

När det gäller Skolverket kompenseras effekterna av deras tillkortakommanden i ett stabilt system, behöriga lärare har fått utbildning i att tolka och hantera läroplanerna.

Mona-Lisa Henriksson, filosofie doktor i didaktik och ämneslärare i juridik och ekonomi

  • Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Vi Lärare.