Almega utbildning: ”Låt lärarna få arbetsro”
Andreas Mörck, förbundsdirektör Almega utbildning vill ge lärarna arbetsro.
Debatt
”Det regnar reformer över skolan som innebär att landets lärare, rektorer och huvudmän kommer tvingas till många förändringar de kommande åren. Det handlar bland annat om hur elevhälsan ska organiseras, implementering av en ny läroplan och ett nytt betygssystem, övergång till tioårig grundskola samt förändringar i rektorernas uppdrag.”
Det skriver Andreas Mörck, förbundsdirektör Almega utbildning.
Därtill har flera utredningar presenterats under 2025 som, om de genomförs, riskerar att få dramatiska konsekvenser för landets friskolor och negativa följdeffekter i hela skolsystemet.
Många av regeringens förslag är dock bra. Skolan behöver ett starkare kunskapsfokus, bättre stöd till elever och mer rättvisa betyg. Men skolan är förändringstrött och ivern att visa politisk handlingskraft får inte gå ut över dem som faktiskt ska genomföra förändringarna i klassrummen. Det är dags att vi ger lärarna arbetsro.
”Administrativ belastning”
För lärare och skolledare innebär förslagen inte bara nya mål och styrdokument, utan också ökad administrativ belastning, parallella implementeringar och otydliga förväntningar. När förändringar staplas på varandra utan tillräcklig tid, stöd och fortbildning riskerar fokus att flyttas från undervisningen till själva omställningen. En hållbar skolpolitik måste ta hänsyn till lärarnas arbetsmiljö, inte som en sidofråga, utan som en förutsättning för att reformer faktiskt ska få genomslag i klassrummet.
De senaste åren har det kommit flera internationella studier, som till exempel TIMSS och PISA, som bekräftat att elever i Sverige har goda kunskaper jämfört med jämnåriga i andra länder. I matematik och naturkunskap tillhör våra fjärde- och åttondeklassare numera världstoppen om man tar hänsyn till elevernas bakgrund. Studien TALIS som kom i höstas visade att 9 av 10 lärare och rektorer trivs bra i yrket.
”Skolans verkliga problem”
Det finns med andra ord få indikationer på att svensk skola behöver förändras i grunden. Istället för en helrenovering bör fokus ligga på det mest akuta problemet: att nära 20 000 elever varje år lämnar grundskolan utan behörighet till gymnasiet. Här har vi skolans verkliga problem och vi ser att det framför allt är elever med sämre socioekonomiska förutsättningar som halkar efter.
Samtidigt finns det flera nödvändiga systemförändringar som regeringen bör prioritera för att öka jämlikheten och rättvisan i skolsystemet. Ett samordnat skolval i varje kommun skulle sänka trösklarna för familjer att göra informerade val och bidra till att motverka skolsegregation, istället för dagens system med separata köer. Därtill behövs ett nytt betygssystem som går att lita på, med central rättning av nationella prov och en tydligare koppling mellan provresultat och slutbetyg.
”Långsiktig finansiering”
Slutligen krävs en långsiktig och stabil finansiering där resurser fördelas efter elevers behov, inte efter skolans driftsform, och där ansvarstagande skolor kompenseras utan att elever ställs mot varandra.
Skolan behöver ett starkare kunskapsfokus
2026 behöver politiken välja väg: färre men nödvändiga reformer, och arbetsro för lärarna. Med ett transparent skolval, ett bättre betygssystem och en likvärdig finansieringsmodell kan vi bygga ett stabilt ramverk för svensk skola. Det är så vi ger både lärare och elever de förutsättningar som krävs.
Andreas Mörck, förbundsdirektör Almega Utbildning
LÄS ÄVEN:
