Lärarna reagerar på kritiken: ”En upprättelse”

En tredelad bild, Anna Olskog i rutan längst till vänster, Fredrik Sandström i mitten, Filippa Mannerheim längst till höger

Anna Olskog, Sveriges Lärare, Fredrik Sandström och Filippa Mannerheim, stämmer in i kritiken mot skolmyndigheterna.

Filippa Mannerheim är en av de lärare som Riksrevisionen intervjuat i sin granskning av skolmyndigheterna, som nu får kritik för sitt bristande vetenskapliga stöd.
– Skolverket har varit våra fiender, säger hon.
Fredrik Sandström ställer sitt hopp till regeringen.
– Skolverket har gjort mest skada när det gäller fortbildning, säger Fredrik Sandström.

Först svär hon, uppskattande, över Riksrevisionens granskning. Sedan säger Filippa Mannerheim:

– Jag känner: Äntligen! Jag har försökt påtala tokigheter hos Skolverket, SPSM och Skolinspektionen under många år, och fått väldigt lite gehör.

Ett exempel är den kritik hon och forskaren Martin Ingvar riktade mot Skolverkets material om att elever har olika lärstilar.

Hon har också varit en flitig debattör i frågan hos Vi Lärare.

”Fått fel information”

– Lärare har fått fel information. Det har prånglats ut felaktigheter, myter, som de helt obekymrat har spridit, säger Filippa Mannerheim.

Nu hoppas hon på omtag.

– Politikerna har använt skolmyndigheterna för sin egen politik, så fort man har sett ett samhällsproblem så har man raskt kastat ut ett uppdrag, det kan vara rasism eller psykisk ohälsa. Och så får Skolverket kort tid för att pressa ut något till lärarna, säger hon.

Men säger samtidigt att en expertmyndighet borde ”streta emot”.

– Man kan tänka sig att de skulle säga stopp när politikerna vill prångla ut digitala verktyg ända ner i förskolan. Men de har gått ”all in”, säger Filippa Mannerheim.

Närmare klassrummet

Hon vill se en mer klassrumsnära myndighet.

– De är så långt ifrån klassrumsgolvet, de måste kavla upp ärmarna och jobba på riktigt. Och sluta med sina abstrakta matriser, trianglar pilar och bubblor. Undervisning sker på riktigt, inte i en idévärld.

Fredrik Sandström, högstadielärare i Arboga, har skrivit om skolmyndigheterna på Vi Lärare.se.

Hur ser ditt förtroende för Skolverket ut?

– Det är noll. Väldigt lågt, säger han.

”En upprättelse”

Han ser Riksrevisionens granskning som en upprättelse.

– Jag tycker att det är en upprättelse för de lärare, forskare och andra skolinsatta som under många års tid kritiserat skolmyndigheterna, om alltifrån brister i nationella proven och bedömningsstöd, till metoder som inte vilar på vetenskaplig grund. Till exempel individuella anpassningar, holistisk bedömning och differentiering, där många lärare har varit kritiska, säger Fredrik Sandström.

Vilken roll spelar skolmyndigheterna i din yrkesvardag?

– De är normerande i alla beslut och anvisningar och råd. Jag vill förlita mig på att när myndigheterna skriver något så är det baserat i kunskap. Skolledare lutar sig mot vad de anser och om det går stick i stäv med vad jag som lärare vet är det riktiga, då hamnar jag i stora problem, säger han.

Facket: ”Lärare i kläm”

Sveriges Lärare menar också att skolmyndigheternas stöd påverkar medlemmarna negativt.

 – Kritiken mot Skolverket och de andra myndigheterna är befogad. Vi lärare kommer i kläm när vi inte kan lita på Skolverket och andra skolmyndigheter. Det drabbar i förlängningen elevernas utbildning, säger Anna Olskog, ordförande för Sveriges Lärare.

Hon tillägger:

– En ytterligare dimension av problemet är att vi lärare ofta inte har tiden att ta oss an ny forskning och nya stödmaterial i den utsträckning som vore önskvärt. Därför behöver vi garanteras mer tid för planering och utveckling. Skolverket behöver också både bli mer lyhört för lärarnas behov och förutsättningar. 

Ses som fiender

Lotta Edholm säger i sin kommentar på Riksrevisionens rapport att Skolverket borde vara lärarnas vän.

Filippa Mannerheim håller med.

– Det är klart att skolmyndigheter ska vara lärarnas absoluta stöd – men de har varit våra fiender, säger hon.

Nu står de två lärarnas hopp till att regeringen ingriper ännu tydligare.

– Skolverket har gjort stor skada även inom fortbildningsområdet, där man förlitat sig på en variant av kollegialt lärande med innehåll som saknar vetenskapligt stöd och som påverkar lärares vardag i stor utsträckning. Det blir inget bra när enskilda medarbetare och forskare får för stort genomslag. Man kan fundera på om Skolverket ska fylla någon funktion över huvud taget när det gäller fortbildning, säger Fredrik Sandström.

LÄS ÄVEN:

Riksrevisionens kritik: Svagt stöd för vetenskaplig grund

Edholm: ”Skolverket har inte varit lärarnas bästa vän”

Niclas Fohlin: Därför får vi lärare problem med evidenshysterin