Läraren Carina föll ihop på golvet – var sjukskriven i sju år

”Ingen lärare ska behöva gå igenom det jag har gjort”, säger Carina Wennstig. Foto: Tomas Bergman
Den här artikeln publicerades ursprungligen på Läraren.se

Blir jag sjuk, får eleverna ingen undervisning. En vardag alla lärare känner igen, vilket gör att många pressar sig över gränsen.
– Jag är inte förvånad, säger Carina Wennstig, lärare som är ­tillbaka på jobbet efter sju års sjukskrivning.

För Carina Wennstig från Boden tog det stopp en morgon för snart tio år sedan.

– Min man hittade mig på golvet i köket när jag var på väg till skolan. Jag var tom i blicken, tårarna rann. Kroppen bar inte längre, berättar Carina Wennstig.

Hon hade då varit lärare i tio år. Men också hunnit med att få två barn.

Maken körde in henne till sjukhuset. Stanna, bad läkarna. Men Carina ville hem för att klara av de sista tre veckorna innan jullovet.

– Jag hade bara ett vikariat och var orolig för att det inte skulle förlängas om jag blev sjuk. Jag tänkte att jag kunde vila på jullovet, säger Carina.

Under sjukhusbesöket fick hon antidepressiva läkemedel, eftersom hon för första gången i sitt liv fått panikångest.

Carina fick dessutom en förtida julklapp kort därefter. En fast tjänst på en mindre skola utanför Boden.

”När det var som värst var det en kamp att tömma diskmaskinen.”

Julen och helgerna gick. När det var dags för första skoldagen kunde hon inte ta sig ur sängen.

– Jag sjukanmälde mig, åkte till hälsocentralen och träffade en läkare som sjukskrev mig för utmattningsdepression och panikångest.

Två diagnoser där kvinnor är överrepresenterade. Precis som för sjukskrivningar i stort. I den senaste statistiken från Försäkringskassan är kvinnliga lärare sjukskrivna dubbelt så mycket som manliga. Bland grundskollärarna är årsgenomsnittet 10,2 sjukdagar för kvinnor och 5,5 för män. Bland gymnasielärare och förskollärare är motsvarande siffror – 10,1 och 4,9 respektive 15,8 och 7,6.

– Kvinnors sjukfrånvaro är högre än mäns, särskilt efter familjebildning. Anledningen ser ut att vara kvinnors större ansvar i hemmet, säger Erica Lindahl, forskare vid IFAU, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering.

För Carinas del blev ansvaret hemma allt mindre, efter att hon sjukskrevs för utmattningsdepressionen vårterminen 2011.

– Jag gjorde en massa tester, fick samtalshjälp och nya mediciner.  Men inget hjälpte.

– Under de första åren var jag riktigt nere i källaren. Jag låg mest inne med mörkläggningsgardiner. Jag orkade inget. När det var som värst var det en kamp att bara tömma diskmaskinen eller duscha, berättar hon.

Men trots utmattningen ville hon hela tiden komma tillbaka. Till läraryrket.

Funderade du aldrig på att sluta som lärare?

– Nej, jag älskar det här jobbet. Det är det här jag vill hålla på med, säger hon.

Återhämtningen gick långsamt, vilket inte är ovanligt när det gäller utmattningssyndrom. Men 2017 tyckte Carina och läkarna att det var dags. Nu skulle hon äntligen tillbaka till skolan. Men med små, små steg.

– Jag började med att åka in till skolan och var med på kafferasten. Sedan åkte jag hem.

Efter några månader togs nästa steg.

– Jag började med en timme i veckan. Jag hade lästräning med en eller ett par elever. Sedan ökade vi till två timmar och därefter till tre.

25 procent blev 50 procent och i höstas tog hon ytterligare ett steg. Carina gick upp till 75 procent.

– Jag har verkligen fått ge allt jag har för att klara det. Om jag blir för trött går hjärnan ner i lågvarv och jag får svårt att hitta ord.

Carina Wennstig tycker det är fantastiskt roligt att vara tillbaka i klassrummet efter sju års sjukskrivning.

I början av året var det dags för nästa steg, tyckte rektorn. En egen klass.

– Det kändes skrämmande. Jag var osäker på om jag skulle klara det.

Hur gick det?

– Över förväntan. Det var fantastiskt roligt att stå i den positionen igen. 

Men kampen att komma tillbaka har ett pris.

– Det är en skör lina att vandra på. Jag sover hela lördagarna för att orka med.

Depressionen har Carina tagit sig igenom och panikångesten var flera år sedan.

Kommer du att bli helt återställd?

– Ja. Men kanske inte om återställd betyder att jag ska jobba 100 procent. Det får vi se. Det finns så mycket annat också. Mina två barn, i dag 12 och 14, har fått växa upp med en sjuk mamma. Min make har varit fantastisk. Han har stöttat mig på ett otroligt sätt, säger Carina som funderat på hur hon kunde hamna där hon gjorde 2010.

– Det är nog en kombination av jobb och privatliv. Många bäckar små. Som lärare har man hela tiden fått nya arbetsuppgifter. En massiv dokumentation. Fler utvecklingssamtal, föräldrar som hotar med att byta skola. Lärarna behöver avlastning. Lärarassistenter är en bra idé.

Gunnar Aronsson, professor i arbets- och organisationspsykologi, menar att det finns flera förklaringar till att lärare är överrepresenterade när det gäller utmattningssyndrom och toppar sjukfrånvaron.

– Läraryrket tillhör den grupp av yrken där uppdraget är att stödja, lära, hjälpa och utveckla andra människor som är i någon form av underläge. Då uppstår en sorts moralisk förbindelse gentemot elever att om jag inte kommer så riskerar eleverna att bli utan lärare. Detta blir än tydligare om det inte sätts in vikarier.

Carina Wennstig känner igen sig.

– Våga reagera i tid, så slipper ni hamna i samma mörker som jag. Ta hjälp av kollegorna. Både muntligen, men också handgripligen om du behöver hjälp i klassrummet. Många vill hjälpa till. Och var tydlig mot dig själv och rektorn att det här funkar inte.

Dokument: Den sjuka läraren

LÄS MER:
Sjukskriv dig – då orkar du mer

De halverade lärarnas sjukskrivningar

Därför går många lärare in i väggen

Läraren Carina föll ihop på golvet – var sjukskriven i sju år

Testa dig själv – är du i riskzonen för sjukskrivning?