Yusra Elmi Yusuf strålar med sina rosa kattformade simglasögon.
Till startsidan
Simundervisning För att elever i områden som Järva, Hässelby/Vällingby och Nälsta ska få samma förutsättningar att bli vattenvana som andra barn i staden erbjuds de i år simskola redan i förskoleklass.
Barnen skyndar snabbt över gräset mot den lilla simbassängen på Nälstabadet i Stockholm tillsammans med sina lärare från Hjulstaskolan. Det är fjärde dagen och knapp halvtid för simskolan. Några elever har redan börjat ta sina första simtag under vattnet. Men de flesta övar fortfarande på att bli vattenvana. De hoppar fram i bassängen som ”små grodorna”. Skjuter ifrån bassängkanten med huvudet ned i vattnet eller flyter på rygg med hjälp av ett litet flytblock. Övningarna är många och varierade.
Anna Larsson, idrottslärare Husbyskolan
Idrottsläraren Anna Larsson från Hjulstaskolan står vid bassängkanten och antecknar vilka barn som klarar övningarna och vilka som inte riktigt vågar. Det är viktigt så de eleverna får ett bra stöd under den ordinarie simskolan i årskurs 2.
LÄSTIPS Stora skillnader i barns simkunnighet
Årets simskola är ett riktat initiativ i Stockholm stad för att öka vattenvanan och i förlängningen simkunnigheten hos elever från Järva, Hässelby-Vällingby och Nälsta. Den erbjuds i första hand till skolor med elever i förskoleklass. Men Spårvägens simförening, som håller i simskolan åt staden, fick ett återbud och då fick även Hjulstaskolans ettor möjlighet att komma.
Yusra Elmi Yusuf strålar med sina rosa kattformade simglasögon.
Foto: Johan Strindberg
I vanliga fall brukar Anna Larsson kontrollera elevernas vattenvana i slutet av ettan men i år får eleverna betydligt fler simtillfällen att öva inför simskolan i tvåan.
– Det här är en jättebra satsning av staden men den skulle behöva permanentas. För att lära sig simma måste man kunna flyta och bara det kan ta 10 gånger att lära sig innan man kan börja ta bentag, säger Anna Larsson.
Simläraren Helena Larsson från Spårvägens simförening pekar på en av pojkarna i bassängen som nu helt orädd flyter omkring både ovanför och under vattnet.
– För några dagar sedan skuttade han bara fram i bassängen. Han var rädd för att förlora kontakten med botten – men idag har det vänt. Nu kommer det att gå fort framåt. Det bästa med mitt jobb är att få vara med om ett sådant här segerögonblick för ett barn; särskilt när man tidigare sett hur ledsna de varit över att inte våga eller kunna, säger Helena Larsson.
Foto: Johan Strindberg.
Men det finns fortfarande ett par elever som står och trycker intill bassängväggen medan kompisarna övar på att flyta på rygg med ett litet flytblock på magen. Simlärarna kommer snabbt till undsättning och stöttar barnen för att de ska våga prova.
Simläraren David Zuijdwijk.
– Det är ändå ovanligt många som är modiga i dag. Det brukar inte vara så många i första klass som vågar doppa huvudet eftersom vissa aldrig har badat i en simbassäng tidigare. Det finns en rädsla bland många föräldrar för simningen. En del kanske inte kan simma själva och då går de inte och badar med barnen, säger Anna Larsson, idrottslärare på Husbyskolan.
Anna Larsson säger att det är viktigt att tidigt grundlägga en vattenvana hos barn eftersom det tar betydligt längre tid att lära barnen att simma om den saknas. Och det blir svårare ju äldre barnen blir. En del skäms, säger att de är sjuka och uteblir från simningen. Det är viktigt att hela tiden följa upp simningen, säger hon, för även om barnen lärt sig att simma 25 meter på simskolan i 2:an så är det vanligt att eleverna inte tränar på simningen efter det.
Munasar Abdikadir Mahamad och Ibrahim Ibrahim har bra flyt. Foto: Johan Strindberg.
– I 3:an har många redan glömt simningen. Därför är det viktigt att följa upp varje år och inte tro att de kan simma eftersom det kanske bara är när jag är med som de badar, säger Anna Larsson.
En liten flicka strålar som en sol efter att hon fått hjälp av en av simlärarna att flyta från ena bassängsidan till den andra. Och hon tvekar inte att göra om det igen.
– Barnens rädsla för vatten är alltid svårast. Allt annat kan vi deala med som funktionsnedsättningar både fysiska och psykiska, men rädslan är svår.
De tre simlärarna är vana vid att barn är rädda. För att skapa trygghet, säkerhet och hinna se alla barns behov har de aldrig grupper större än 15 barn på tre simlärare.
– Barnens rädsla för vatten är alltid svårast. Allt annat kan vi deala med som funktionsnedsättningar både fysiska och psykiska, men rädslan är svår. Den kan ta över allt annat, men den går att övervinna om den bara bottnar i osäkerhet och inte i trauman, säger Helena Larsson.
Zoha Hafeez på bassängkanten. Foto: Johan Strindberg
Hon berättar om en elev i nian som lärde sig simma både på mage och rygg men när eleven skulle hoppa från kanten blev flickan apatisk och tårarna rann nedför kinderna.
– Jag försökte vid flera tillfällen att få henne att övervinna rädslan men resultatet blev det samma varje gång. Senare fick jag reda på att hennes familj hade drunknat framför henne då de hoppat från den båt de flydde i. Det är klart att det skapade starka känslor för henne då hon förlorat både sin mamma och pappa vid det tillfället, säger Helena Larsson.
Sofia Montgomery, biträdande rektor på Hjulstaskolan, nappade direkt när hon fick erbjudande att även hennes ettor skulle få delta i simskolan och inte bara förskolebarnen. Hon vet att många föräldrar varken har möjligheten eller förmågan att hjälpa sina barn med simningen och skolans har ett tydligt uppdrag att lära barnen att simma.
– Jag tvekade inte utan kollade bara att jag hade tillräckligt med personal för att åka hit och så bokade jag busstransport direkt. Visst kan du avstå från vatten i hela ditt liv men Sverige är ett land med väldigt mycket vatten. Så ju tidigare barnen får vattenvana och lär sig simma desto bättre.
– Simning är också en färskvara som till en början behöver underhållas. Det räcker inte bara med simskola i årskurs 2, säger hon.
Sofia Montgomery, biträdande rektor Hjulsta grundskola F-6, samspråkar med Jonathan Wik, sportchef i Spårvägen simförening vid bassängkanten.
För barnen har det inte bara varit simningen som lockat.
– Det har varit ett helt äventyr – en helhetsupplevelse. På vägen hit i bussen har de lekt att de flyger och låtsats trycka på knapparna i taket ovanför sittplatserna för att beställa dricka, precis som Stig Helmer i filmen Sällskapsresan, säger Sofia Montgomery och skrattar.
Debatt ”Vi kan inte längre lita på partsmodellen – maktbalansen har kollapsat”
Slutreplik Andreas Mörck: ”Viktigt med god insyn i svensk skola oavsett vem som är huvudman”.
Debatt ”Vill vi ha elever som kan delta i samhällsdebatten måste vi bygga grunden långsiktigt”
Arbetstid Max- och minimigräns för undervisningstid och planering.
Arbetsmiljö Nils Funcke efter domen mot rektorn: ”Tolkar på ett alltför generöst sätt.”
Debatt ”Inkludering utan resurser och struktur är inte inkludering, utan exkludering”
Debatt ”Reglerad undervisningsbörda är ett minimum”
Krönika ”Vi är ett starkt gäng – lärare och föräldrar tillsammans ju”.
Replik ”En strävan för skolföretagen och ägarna att i lugn och ro få planera för och förvalta bolagens vinster”.
Debatt ”Till skillnad mot sin fackliga organisation välkomnar många skolledare med lärarbakgrund regeringens förslag”.
Ledarkrönika ”Huvudmännen är öppet mål för politiker som vill stärka kvaliteten i skolan. Vad väntar ni på?”
Granskning Likvärdighets- och kunskapsbidragen har minskat klasstorlekarna, konstaterar IFAU.
Debatt ”Vill vi stärka läraryrket behöver vi bättre styrning”
Debatt Elever med svår skolgång behöver långsiktiga lösningar, skriver debattören.
Friskolor Mohamsson: ”En seriös aktör borde inte se det här som ett problem utan välkomna insynen”
Debatt ”Hundratusentals elever får varje dag undervisning som bedrivs av obehöriga”
Debatt ”Om en arbetsmiljö gör människor sjuka är det systemet som ska förändras”
Debatt ”Politisk handlingskraft får inte gå ut över dem som faktiskt ska genomföra förändringarna”
Debatt Elinor Keiriö Östlin skriver om att låta sprickorna i systemet synas
Valdebatt Regeringens utredning om vinster ”mäklarfix snarare än helrenovering”
Debatt ”Vi behöver fundamentala systemförändringar, snarare än politiskt flamskydd”.
Friskolor Linnea Lindquists varning: ”Djävulen finns i detaljerna”.
Krönika Självutnämnda skolexperter, städning enligt FHM – och entreprenören Richie med en digital superlösning.
Debatt ”Skolans grundläggande strukturer präglas av ständig prestationslogik”
Arbetsmiljö Chefer kunde arbeta hemifrån – lärarna som kom försent straffas.
Arbetsmiljö Går igenom domar: ”Finns inget lagkrav”
Sveriges lärare Katariina Treville, opinionsansvarig på Sveriges Lärare, går till friskolejätten.
Arbetsrätt Domen medför att skadeståndet gäller alla lärare.
Arbetsbelastning Chefen för IES: ”Kan bli fler timmar”.
Debatt Problemen med skolan blir inte lösta så länge lärare står ensamma med jätteklasser.
Debatt Föräldern: ”I debatten förminskas problemet och skulden läggs på barnen”
Debatt ”Ännu en teknisk lösning på ett djupt mänskligt och pedagogiskt problem”
Debatt Katarina Falkeborn skriver om hur skolan får ansvar för att lösa alla sorts samhällsproblem
Debatt Ulrica Björkblom Agah vill att skolan återtar sin auktoritet
Friskolor Stark kritik mot den statliga utredningen om vinstutdelning inom friskolesektorn.
Debatt Efterlyser skolpolitik byggd på vetenskap och beprövad erfarenhet
Debatt Sverige missade EU-målet för skolan – efterlyser svar från politikerna.
Friskolor ”Mindre attraktivt för aktörer som inte förmår driva skola, eller som försöker göra vinster.”
Debatt Rektor på kristen friskola varnar för effekterna av Skolinspektionens frågor till elever.
Hot och våld Mobila akutskolor: Lärare med specialkompetens ska med kort varsel kunna sättas in på skolor.
Debatt ”Forskningsöversikter visar att undervisning i psykisk hälsa får unga att må bättre.”
Arbetsbelastning Ytterligare spricka i Tidö: ”Inte alls vad vi förväntat oss”.
Krönika ”Jag vill inte att mina gulltussar till elever förvandlas till ord på plakat.”
Debatt Föräldern Sofia Sova svarar Ulrica Björkblom Agah: ”Intellektuellt ohederligt”
Debatt ”Skolan är en verksamhet där öppenhet är avgörande.”
Krönika ”Man förstår ganska snart att det här är ännu en politisk snilleblixt.”
Krönika ”Analysen (eller vad man ska kalla det?) från SPSM är infantil.”
Ledarkrönika ”Tillsammans kan vi påverka, rätta till och vända på saker.”
Förskola ”Lägger till ytterligare timmar i stället för att ta hand om arbetsmiljöproblemen.”
Debatt ”Kunskap om hur det går att vända utvecklingen finns – men accepteras inte.”