Krav i riksdagen: ”Kartlägg hur många barn som inte kan simma”

Lärarens granskning om bristande simsäkerhet från i våras tog plats i en riksdagsdebatt mellan utbildningsminister Anna Ekström (S) och Kristina Axén Olin (M).
Den här artikeln publicerades ursprungligen på Läraren.se

Moderaternas Kristina Axén Olin vill, efter Lärarens granskningar, att skolmyndigheterna ska kartlägga simkunnigheten och simsäkerheten i Sveriges skolor. Men utbildningsministern Anna Ekström är inte beredd att peka med hela handen åt myndigheterna.
– Jag är besviken och förvånad över att Anna Ekström inte tycker att det är allvarligt med de signaler vi fått, säger Kristina Axén Olin.

Under fredagen debatterades säkerheten och simundervisningen för Sveriges skolelever under riksdagens interpellationsdebatt. Lärarens stora granskning före sommaren av simsäkerheten på Sveriges skolor har väckt frågor som lett till att Kristina Axén Olin (M) i utbildningsutskottet begärt klargörande svar av utbildningsminister Anna Ekström (S).

Ingen vet hur många barn som kan simma

Kristina Axén Olin vill veta om ministern har för avsikt att ge Skolinspektionen i uppdrag att särskilt granska hur skolornas simundervisning fungerar. Och ge Skolverket i uppdrag att kartlägga hur många barn som inte kan simma och om det finns behov ta fram riktlinjer hur simundervisning kan ske på ett säkert sätt.

Vid interpellationsdebatten hänvisade Kristina Axén Olin till Lärarens artiklar och tog bland annat upp att det inte har gjorts någon kontroll av simkunnigheten bland sjätteklassare sedan 2014 då 95 procent av sjätteklassarna kunde simma.

– Men sedan 2014 har skolan förändrats och ingen vet idag hur många skolbarn som idag kan simma, säger hon.

Förändringarna handlar om Sveriges stora flyktingmottagande 2015 av barn och familjer och nu en pandemi som har gjort att många skolor inte kunnat upprätthålla simundervisningen.

Lärare vittnar om stora problem

Som exempel tar Kristina Axén Olin upp en av de lärare i Malmö, som vittnat om problemen i Lärarens granskning. Läraren hade i våras bara 9 av 44 elever som var simkunniga i årskurs 6.

– Otroligt oroande, både ur ett säkerhetsskäl - men också socialt - att inte kunna simma som tonåring i Sverige. Det är förödande, säger hon.

Anna Ekström konstaterade att Skolinspektionen utifrån sina instruktioner har möjlighet att själva göra en behovsanalys och genomföra en kvalitetsgranskning utan att hon som minister blandar sig i.

Hon säger i debatten att det självklart är ”livsavgörande att kunna simma” och att det därför ställs kunskapskrav i idrott och hälsa på en detaljreglerad nivå kring simkunnighet som inte finns i något annat ämne. Det innebär att elever i årskurs 6 ska kunna simma 200 meter varav 50 meter på rygg för att få godkända betyg i ämnet.

Lärarens simgranskning väckte starka reaktioner och var på agendan hos flera stora medier. Reporter Lenita Jällhage syntes t ex i Morgonstudion och P1-studion.

"Inte ett fritt valt arbete"

– Simundervisning är därför inte ett fritt valt arbete i skolan. Det ingår i det centrala innehållet. Det ska undervisas om det. Och den elev som inte klarar av att simma de antal meter som är föreskrivna ska ju inte nå upp till betygssteget E så det här är inget som skolorna kan bortse ifrån. Skolorna har inte lyxen att på grund av organisatoriska skäl bortse från simkunskapskravet utan det här är något som ska utföras av skolorna, säger Anna Ekström.

Hon menar också att det redan finns kunskap från tidigare undersökningar som gjorts att skolornas problem med simundervisningen främst handlar om det organisatoriska. Och att det har varit extra svårt under pandemin med hallar som inte varit öppna, säger hon.

Hon konstaterar att regeringen har valt att ge myndigheterna ett brett uppdrag och inte detaljstyra dem. Hon har förtroende för att skolmyndigheterna kommer att agera om det behövs:

– Ska barn och elever få chansen att lära sig simma så måste vi ha goda resurser i skolan och god tillgång till hallar och det når vi inte genom mer inspektioner, säger Anna Ekström.

Hon hänvisar till att regeringen i vårändringsbudgeten satsat 200 miljoner på lovaktiviteter som kommuner kunnat använda till simundervisning och lek i vatten.

Kristina Axén säger att hon är förvånad över Anna Ekströms ointresse att ta tag i frågan:

– Ska man göra något åt det som många rektorer och idrottslärare vittnar om så måste man börja med att ta reda på hur det ser ut och varför och sedan agera. Jag hoppas att Skolinspektionen och Skolverket nu själva väljer att ta tag i frågan, säger hon.

Fakta om Lärarens granskning

Läraren stora granskning av simsäkerheten och simundervisningen i Sverige startade efter att en 6-årig pojke omkommit i en drunkningsolycka under en idrottslektion i augusti 2020 på Tångvallaskolan i Vellinge kommun. Den har fått gensvar i riksmedierna. Kommunens egen utredning av olyckan har visat på säkerhetsbrister och otillräckliga riktlinjer. Tre lärare och skolans rektor är fortfarande misstänkta för vållande till annans död genom arbetsmiljöbrott och väntar fortfarande på ett avgörande.

Lärarens artiklar och granskningar visade bland annat att:

• Sex av tio kommuner saknar centrala riktlinjer vid simundervisning och bad för att det ska kunna ske på ett säkert sätt med barn och elever.

• Ingen myndighet vet hur många barn som är simkunniga idag efter det stora flyktingmottagandet 2015 och coronapandemin. Skolverket misstänker att färre barn kan simma än vid tidigare undersökning våren 2014 då 95 procent kunde simma av sjätteklassarna.

• Mellan 60 och 120 barn – årligen – har varit nära att drunkna mellan åren 2003-2017, enligt en stor studie av Karolinska institutet.

• Ingen myndighet har fått ansvaret av regeringen att samordna det förebyggande arbetet för att minska drunkningsolyckor i Sverige, trots att MSB har föreslagit det.

• Lärare riskerar fängelse eller villkorlig dom och dagsböter om en olycka sker och ett barn dör i en olycka under bad eller simundervisning.

• Lärare vittnar om svår situation där elever inte kan simma – ens på högstadiet.

LÄS ÄVEN

Hyllar Lärarens granskning: ”Sverige behöver fler Maggor”