Skiftgång i skolor i krigshärjat Irak
Reportage – En bra lärare ska älska att undervisa. Den som älskar sitt yrke gör allt för att bli bättre och för att förkovra sig, säger Selwa Abdul Ghani Hamid. Hon är rektor på Risalaskolan för flickor i Mosul, Irak sedan i mars 2019, innan dess arbetade hon som engelsklärare på samma skola.
Efter att ha irrat runt i nästan en timme på leriga smala och gropiga gator kommer vi fram till Risalaskolan i Mosul. På grund av det spända säkerhetsläget är många vägar avspärrade. Det är som att köra omkring i en labyrint. Vägar som verkar försvinna i tomma intet. Vägar som tar oss tillbaka till början. Framför skolan, som är omgärdad av höga murar, står ett tiotal bussar med motorerna igång. Hundratals flickor springer ut genom skolgrindarna mot bussarna, ivriga att komma hem. De skriker, skrattar och smågnabbas om vartannat.
Selwa fick själv uppleva skräckväldet och hur IS tog över skolan.
Rektorn Selwa sitter i ett möte med några av lärarna när vi kommer. Så jag vandrar runt skolan och ser förändringarna. Det är andra gången jag besöker skolan. Första gången var i början av april 2018. Då var skolan en av ett fåtal som var öppen i den västra delen av staden, som för övrigt var den värst drabbade stadsdelen.
Då fanns det fortfarande lik begravda under rasmassorna och en och annan död terrorist som fortfarande inte begravts eller täckts över. Och skolan bar synliga tecken av våldsamma strider. Det fanns kulhål i väggarna, vissa fönster var sönderskjutna och taket i den vänstra flygeln hade förstörts av en missil. Men nu har kulhålen fyllts igen och målats över, nya fönsterrutor har satts in, taket är reparerat och skolans ytterväggar pryds nu av konst.
Risalaskolan för flickor. På morgonen används den som grundskola, på eftermiddagen som gymnasieskola.
Foto: Urban Hamid
– De tvingade oss att undervisa i andra ämnen och använda andra böcker. Den första sidan i boken handlade om IS grundare, Abu Bakr Albaghdadi. Efter ett tag sa de åt mig att stanna hemma för att de inte behövde mig. Tack och lov, utbrister Selwa medan hennes spända anletsdrag övergår i ett leende.
Leendet försvinner när hon talar om skolmyndigheternas försök att ”fuska” så att elever som missat sin skolgång ska kunna följa med sin årskurs och att det lett till grava försämringar:
– Utbildningsnivån sjunker: Staten vill släppa igenom fler elever för att det ska se ut som att fler får godkänt. Det märks tydligt i engelska att eleverna blivit mycket sämre.
Myndigheterna har tillämpat flera olika metoder för att hjälpa eleverna. I samarbete med Unesco har man infört ett program som kallas ALP (Accelerated Learning Programme) som går ut på att man ska läsa in tre årskurser på ett år. Det finns också ett tryck på skolorna att släppa igenom elever genom att lätta på kraven för att få godkänt. Dessutom finns möjligheter att göra flera omtentor för att få godkänt i ett ämne. Selwa är väldigt bekymrad och rädd att skolan inte ger de verktyg som de behöver för att kunna studera vidare:
– Vi på skolan är deprimerade över sättet vi undervisar tjejerna i engelska.
