Kornhall: Lärare ska välja läromedel

Per Kornhall, ordförande för Läromedelsförfattarna, är oroad över kvaliteten på läromedel som når skolorna.

3,5 miljarder till läromedel och satsningar på läsning och böcker de närmaste tre åren.
– Det är väldigt mycket som gått läromedlens väg, säger Per Kornhall, ordförande för Läromedelsförfattarna.

  • 555 miljoner läromedel och till kompetensutveckling för lärare för att stärka skolelevers språk- och läsutveckling varje år.
  • Satsning på skönlitteratur och läs- och skrivutveckling samt matematik på 1,18 miljarder från 2024 till 2026.
  • Satsning på bemannade skolbibliotek med 650 miljoner kronor 2024 till 2026.

– Det är mycket som hänt sedan vi, lärarna och elevorganisationerna diskuterade med Gustav Fridolin som ledde läromedelsutredningen. Det är flera viktiga bitar från utredningen som fallit på plats och kommer bli verklighet, säger Per Kornhall.

Bra bakgrund som lärare

Han står i publiken och lyssnar på sina kollegor – Fredrik Blomqvist och Hans Persson – som på Bokmässan berättar hur det är att vara läromedelsförfattare.

– Att vara lärare är en väldigt bra bakgrund för en läromedelsförfattare. Lärare vet direkt vilken ton de ska hålla för att fånga just sin publik, säger Fredrik Blomqvist.

Hans Persson berättar också om negativa erfarenheter:

– Jag har haft chefer som helt enkelt inte har tålt att jag får uppmärksamhet för mina böcker, säger han.

”Det är sorgligt”

Annars är bristen på uppmärksamhet talande.

Marie Carlsson, mångårig chef för Bonnier Lära innan det förlaget såldes till Studentlitteratur där hon är projektledare, uttrycker det så här:

– Det finns läromedelsförfattare som är stjärnor på marknaden, men på deras egna arbetsplatser har cheferna inte koll på vilka de är. Det är sorgligt. Dessutom är det verkligen skillnad på bra läromedel och mindre bra läromedel, Det är en viktig fråga att ha koll både på läromedelsförfattarna och det de skriver, säger hon.

Viktigt med djup kunskap

Just kvalitetskontrollen av läromedel är den punkt som regeringen strök ur Gustav Fridolins utredning, där tanken var att den skulle skötas av en extern grupp under ledning av Skolverkets generaldirektör:

  • En läromedelsnämnd med ett brett uppdrag ska inrättas vid Skolverket. Nämnden ska verka för att alla elever får tillgång till läromedel av god kvalitet och att lärare använder läromedel för att stärka elevernas kunskapsutveckling. Läromedelsnämnden ska också ta fram kvalitetskriterier för läromedel.

– Det är viktigt att det är lärare ska välja sina verktyg. Det skapar kvalitet. Om det ska finnas en nämnd ska det inte vara en granskningsnämnd och att det är viktigt att personer med djup kunskap från olika delar av skolans värld satt med i läromedelsnämnden.

– Där skulle exempelvis finnas yrkesverksamma lärare, forskare med relevant bakgrund, representanter från läromedelsbranschen och elevorganisationer representerade. Sedan var det praktiskt att nämnden låg under en myndighet, säger Per Kornhall.

Kinesisk propaganda smyger sig in

Kalla Fakta i TV4 avslöjade nyligen att 19 av 20 granskade kommuner använder läromedel som producerats av det kommunistiska partiet i Kina i modersmålsundervisningen.

I böckerna beskrivs Taiwan rakt av som en del av Kina. Xinjiangprovinsen – som Amnesty hävdar bryter mot mänskliga rättigheter – beskrivs som ett vackert paradis där folket spelar musik och ”sjunger sånger om sitt lyckliga liv”.

– Modersmålundervisning är ett typiskt område som kan drabbas när finansiering och kvalitetskontrollen är bristfällig, säger Per Kornhall.

Har blivit en politisk fråga

Frågan om läromedelsnämnd har seglat upp som en politisk fråga. Centerpartiet, som har sin stämma nu i helgen, är kritiskt:

– För oss är det självklart att ha en läromedelsnämnd, men regeringen bryr sig uppenbarligen inte, säger den skolpolitiske talespersonen Niels Paarup-Petersen till Vi Lärare.

Varför valde regeringen bort förslaget om läromedelsnämnd?

– I lagrådsremissen framgår det att Skolverket kommer få i uppdrag att ta fram ett stödmaterial för huvudmän, rektorer och lärare som kan tillämpas vid val av och användning av läromedel. Detta kommer vara ett mer effektivt sätt att uppnå samma syfte som förslaget om en läromedelsnämnd. Jag ser fram emot att återkomma om det uppdraget inom kort, säger skolminister Lotta Edholm (L).

Per Kornhall är nyfiken på hur alternativet till en lärodelsnämnd kommer fungera.

– Jag hoppas att en bredare grupp från skolans värld får vara med i det arbetet. Jag tror inte på att det bara ska hanteras av en myndighet på egen hand, säger han.