Läraren Ulrica Ambrosius på Oxhagsskolan i Stockholm använder skönlitteratur på olika sätt i det språkutvecklande arbetet på skolan. Foto: Adam Casselbrant
Till startsidan
Lärarpriser
Lärarna Ulrica Ambrosius och Cristina Kullberg är årets vinnare av utmärkelsen Pennsvärdet som går till lärare som arbetar i särskilt utsatta områden.
– Det är oerhört hedrande och känns jättefint att få detta pris när jag arbetat här så länge, säger Ulrica Ambrosius, lärare i mellanstadiet på Oxhagsskolan i Stockholm.
LÄSTIPS: Lönetoppen: Här har lärarna mest betalt
Berättarministeriet har sedan 2018 lyft fram och hyllat låg- och mellanstadielärare som på ett nyskapande sätt bedriver språkutvecklande undervisning och främjar elevernas förmåga i kreativitet och kritiskt tänkande.
Tidigare år har en vinnare utsetts men i år är det två vinnare som får silverbroschen Pennsvärdet och ett stipendium på 25 000 kronor. Juryn har konstaterat att båda är mycket erfarna lärare med en bred pedagogisk bakgrund. De har bland annat arbetat länge som förskollärare innan de vidareutbildade sig till lärare i skolan.
Ulrica Ambrosius har varit lärare i 18 år, först på Enbackaskolan i Tensta och sedan från 2014 på Oxhagsskolan i Akalla. Dessförinnan var hon förskollärare i Upplands Väsby i 15 år.
– I början av 1990-talet när barngrupperna började växa i förskolorna så beslöt jag och en kollega att vi skulle utbilda oss till grundskollärare i stället. Och jag tycker fortfarande att det är roligt att åka till jobbet varenda dag. Jag har fantastiska kollegor, elever och föräldrar som ger så mycket tillbaka. Och jag känner att jag gör skillnad. Det är inte alla människor som har den förmånen, säger hon.
Ulrica Ambrosius arbetar i ett trelärarsystem tillsammans med sina kollegor i en årskurs 6 där hon undervisar i svenska, svenska som andraspråk och SO-ämnen. Hon har även samarbete med lärare i årskurs 3.
Läraren Ulrica Ambrosius på Oxhagsskolan i Stockholm använder skönlitteratur på olika sätt i det språkutvecklande arbetet på skolan. Foto: Adam Casselbrant
– Vi har delad vårdnad om allt jag och mina kollegor, säger hon och skrattar.
Hon arbetar på ett språk- och kunskapsutvecklande sätt och vidareutbildar även sina kollegor i olika sätt att arbeta språkutvecklande med hjälp av skönlitteratur i undervisningen. Det kan handla om att dramatisera karaktärer i en bok och på olika sätt stärka förförståelsen.
– Det är en utmaning att välja litteratur som kognitivt ligger något över elevernas förmåga. Men vi har alltid goda resultat på läsförståelsen på nationella proven, säger hon.
Sedan snart 10 år tillbaka har hon också ett samarbete med Nationalmuseum i Stockholm tillsammans med sina elever, museipedagoger och andra aktörer som är kopplade till olika museiprojekt.
Cristina Kullberg har arbetat som lärare i 15 år på Långmosseskolan i Gårdstensdalen i Göteborg men har dessförinnan arbetat som förskollärare sedan 1985.
Cristina Kullberg arbetar med en elev i sin klass på Långmosseskolan i Göteborg Foto: Adam Casselbrant
– Jag är 68 år och vill inte ens tänka på att sluta arbeta som lärare. Jag tillhör inventarierna på skolan och har varit med om många omorganisationer och rektorer som har passerat förbi. Men mitt arbete är fortfarande lika roligt och spännande efter alla dessa år tack vara härliga elever som jag har fått följa och se hur de utvecklas under olika stadier, säger hon.
Cristina Kullberg berättar om stora killar som känner igen henne på gatan och helt plötsligt kramar om henne. En elev, som hon beskriver som en spelevink under skoltiden, kom nyligen fram till henne vid ett besök på ett varuhus och berättade att han är polis.
– Sådant gör mig så glad, säger hon.
Cristina undervisar i alla ämnen utom idrott och slöjd och hon arbetar mycket ämnesintegrerat. Hon poängterar dock att det för henne inte bara handlar om att lära ut kunskap och färdigheter till eleverna utan att skapa tillit samt emotionellt och socialt fostra dem.
– Det ligger på oss vuxna att arbeta mot fördomar och rasism. Bygga broar och visa på vad som förenar oss snarare än det som skiljer oss åt. Parallellt med att lära sig språket, lära sig ifrågasätta och utveckla sitt kritiska tänkande men också lyssna på andra och bli en del av det svenska samhället, säger hon.
Cristina arbetar mycket med berättelser, filmer och sagor som eleverna får reflektera över och samtala om. Det kan handla om människors olika livsvillkor eller andra viktiga saker i livet. Hon är också noga med att bygga en trygghet i klassen och fånga upp ouppklarade konflikter så elever inte går om kring och är arga på eller rädda för varandra.
– Jag har många samtal med dem, ibland individuellt, ibland hela klassen eller i mindre grupper. Det är viktigt att någon från den vuxna världen lyssnar på dem så de kan bygga tillit i stället för att använda nävarna, säger hon.
Hon uppskattar alla vidareutbildningar och ”lyft” som hon fått i olika ämnen samtidigt som hon och kollegerna lär sig mycket av varandra.
– Man slutar aldrig att lära sig. Min viktigaste inspirationskälla i yrket är att vara med under de små vardagliga händelser när barnen upptäcker saker själva eller lär sig i samarbete med varandra. Jag känner mig så priviligierad att få arbeta med barn som kommer från alla delar av världen. Det påverkar mig positivt. Ingen elev är den andra lik och det leder till att ingen arbetsdag är den andra lik, säger hon.
Cristina Kullberg och Ulrica Ambrosius ambition som lärare är att de ska göra allt de kan för att ge sina elever goda möjligheter att lyckas. Trots att de aldrig har träffats har de ganska likartade tankar kring vad de tycker är viktigast att förmedla till sina elever:
– Jag vill att de ska känna att allt är möjligt och att alla kan lyckas oavsett var man kommer ifrån, säger Cristina Kullberg.
Ulrica Ambrosius:
– Viktigast är att eleverna aldrig tvekar på att de duger eller att de har möjligheter att nå sina drömmar.
LÄS ÄVEN
5 tips: Så lyckas du med utvecklingssamtalet
Bagir är Sveriges romska läsambassadör
Bästa skolkommun 2021: Här är hela rankningen
Replik Fredrik Törnqvist ifrågasätter hur vanliga friskolelärarna är.
Replik Han svarar på frågan om läxor och prov: "En del av lärandet”
Krönika ”Vad är det som får våra politiker att tycka så här?”
Slutreplik Sarah Cross svarar Maria Wiman: ”I grunden ganska harmlös”
Debatt Niclas Fohlin skrev om ”nånannanismen” – och väckte kritik.
Annat SFI-debatten: Hon varnar för snabba slutsatser om kunskapsläget
Debatt Svarar på kritiken om ”nånannanismen”: ”Går säkert hem hos rektorer”
Debatt Femton lärare i friskola svarar på kritiken: ”Majoriteten håller hög kvalitet”
Debatt ”Kanske är det inte mängden läxor som avgör hur mycket elever lär sig”
Debatt ”Kanske börjar professionalitet just där – i vad vi väljer att kalla dem.”
Krönika ”Du har fel, Fohlin – det är de här som har slutat tro på lärarna”.
Slutreplik Svarar Anna Olskog: ”Att peka ut ansvaret är inte detsamma som att hantera konsekvenserna”.
Valet 2026 Anders Ygeman (S) och Josefin Malmqvist (M) har bokat tid med Maria Wiman.
Replik Academedia: ”Vi kommer fortsätta att reagera när politiker sprider felaktiga bilder om oss.”
Debatt Hon skriver om vad nedskärningarna gör – med lärarsjälen
Replik ”Att möjliggöra medlemskap för obehöriga skulle inte stärka lärarkåren.”
Arbetsbelastning Påstridiga vårdnadshavare kan utgöra arbetsmiljörisk – saknas riktlinjer.
Debatt Maryam Barkadehi om den faktor som får SFI-studenter att lyckas.
Debatt Kräver omtag: ”500 års kunskaper kvar hos enskilda lärare”
Debatt ”Vuxenutbildningen ska vara en andra chans, men för många är det den första”
Debatt ”Det kan stärka läraryrket – även för oss som redan är behöriga.”
Debatt Fritidshemmet saknas i en av de stora samhällsdebatterna: ”Har vi råd att låta bli?"
Debatt Replik: ”Verkar helt ha missat att ’den svarta lådan’ inte ändrar de lärarsatta betygen"Nya betygen: ”Bristfälliga kunskaper” hos politiker
Förskola Staden tapetserar uterummet med reklam för kommunala förskolor: ”Ingen diskussion”
Debatt Läraren Ronja är provvakt – och funderar över ”Det nationella helvetet”
Källkritik Anna Lodén om AI:s intåg: ”Förlorar inlärningsprocessen.”
Debatt "Låter som om mer likvärdig bedömning kan lösas med nya skalor och centralt rättade prov”
Krönika ”Vi kan genomföra små vardagliga miniprotester liksom.”
Debatt ”Först när lärare får verkligt mandat över undervisningen får behörigheten betydelse”
Valdebatt 15 lärare som deltagit i manifestationen ”Måndagar mot marknadsskolan” vill se åtgärder mot aktiebolagen inom skolan.De hoppas på ett nytt, motsatt januariavtal om vinsterna.”Man borde komma överens om att följa majoritetens vilja istället för att gå emot den”, skriver debattörerna.
Lärarutbildning Ulrika fick avslag – trots att hon är lärare.
Skolpolitik Regeringen överlämnade på tisdagen åtta skolpropositioner till riksdagen.
Debatt Ministrarna skriver i Vi Lärare: ”Betydligt bättre förutsättningar i undervisningen”.
Debatt Barnläkaren Josef Milerad om metoden som ökar psykisk hälsa och skolresultat
Debatt ”Den ohållbara arbetsmiljön med ökad arbetsbelastning har hamnat i skuggan.”
Lön & jobb Här finns framtidsjobben för akademiker.
Skolpolitik Byter ministerposter mot att få igenom de stora skolfrågorna – direkt efter valet
Slutreplik ”Att gräva ner stridsyxan i frågor som rör våra medlemmars villkor och arbetsmiljö finns inte”
Krönika ”184 dagar kvar. Jag tror att jag behöver valium.”
Debatt ”Ränta, risk, ägande och långsiktighet har blivit en tyst klassmarkör, en gömd skatt”
Debatt Gymnasieläraren lyfter fram sin inre punkare – med appar i undervisningen.
Nedskärningar Facket: ”Resurserna matchar inte kraven som ställs.”
Debatt Hon vädjar till vårdnadshavarna om hjälp med mobilförbudet i skolan
Debatt Har skrivit en avhandling om svenska som andraspråk – nu kräver hon åtgärder
Debatt ”Ingen skulle bli gladare än jag om vi började bygga vackra skolor igen”
Debatt ”Verklig förändring kräver mer än symbolpolitik”
Debatt ”Kan köpa ett litet fuskprogram för den ringa kostnaden av 349 kronor”
Läromedel Omsätter miljardbelopp: ”Vill förekomma problem”.
Replik S: ”Vi måste inte välja mellan utbränd förskolepersonal och utbrända småbarnsföräldrar”
Skolverket Skarp kritik mot Skolverket – inget besked om åtgärder.