Läraren Ulrica Ambrosius på Oxhagsskolan i Stockholm använder skönlitteratur på olika sätt i det språkutvecklande arbetet på skolan. Foto: Adam Casselbrant
Till startsidan
Lärarpriser
Lärarna Ulrica Ambrosius och Cristina Kullberg är årets vinnare av utmärkelsen Pennsvärdet som går till lärare som arbetar i särskilt utsatta områden.
– Det är oerhört hedrande och känns jättefint att få detta pris när jag arbetat här så länge, säger Ulrica Ambrosius, lärare i mellanstadiet på Oxhagsskolan i Stockholm.
LÄSTIPS: Lönetoppen: Här har lärarna mest betalt
Berättarministeriet har sedan 2018 lyft fram och hyllat låg- och mellanstadielärare som på ett nyskapande sätt bedriver språkutvecklande undervisning och främjar elevernas förmåga i kreativitet och kritiskt tänkande.
Tidigare år har en vinnare utsetts men i år är det två vinnare som får silverbroschen Pennsvärdet och ett stipendium på 25 000 kronor. Juryn har konstaterat att båda är mycket erfarna lärare med en bred pedagogisk bakgrund. De har bland annat arbetat länge som förskollärare innan de vidareutbildade sig till lärare i skolan.
Ulrica Ambrosius har varit lärare i 18 år, först på Enbackaskolan i Tensta och sedan från 2014 på Oxhagsskolan i Akalla. Dessförinnan var hon förskollärare i Upplands Väsby i 15 år.
– I början av 1990-talet när barngrupperna började växa i förskolorna så beslöt jag och en kollega att vi skulle utbilda oss till grundskollärare i stället. Och jag tycker fortfarande att det är roligt att åka till jobbet varenda dag. Jag har fantastiska kollegor, elever och föräldrar som ger så mycket tillbaka. Och jag känner att jag gör skillnad. Det är inte alla människor som har den förmånen, säger hon.
Ulrica Ambrosius arbetar i ett trelärarsystem tillsammans med sina kollegor i en årskurs 6 där hon undervisar i svenska, svenska som andraspråk och SO-ämnen. Hon har även samarbete med lärare i årskurs 3.
Läraren Ulrica Ambrosius på Oxhagsskolan i Stockholm använder skönlitteratur på olika sätt i det språkutvecklande arbetet på skolan. Foto: Adam Casselbrant
– Vi har delad vårdnad om allt jag och mina kollegor, säger hon och skrattar.
Hon arbetar på ett språk- och kunskapsutvecklande sätt och vidareutbildar även sina kollegor i olika sätt att arbeta språkutvecklande med hjälp av skönlitteratur i undervisningen. Det kan handla om att dramatisera karaktärer i en bok och på olika sätt stärka förförståelsen.
– Det är en utmaning att välja litteratur som kognitivt ligger något över elevernas förmåga. Men vi har alltid goda resultat på läsförståelsen på nationella proven, säger hon.
Sedan snart 10 år tillbaka har hon också ett samarbete med Nationalmuseum i Stockholm tillsammans med sina elever, museipedagoger och andra aktörer som är kopplade till olika museiprojekt.
Cristina Kullberg har arbetat som lärare i 15 år på Långmosseskolan i Gårdstensdalen i Göteborg men har dessförinnan arbetat som förskollärare sedan 1985.
Cristina Kullberg arbetar med en elev i sin klass på Långmosseskolan i Göteborg Foto: Adam Casselbrant
– Jag är 68 år och vill inte ens tänka på att sluta arbeta som lärare. Jag tillhör inventarierna på skolan och har varit med om många omorganisationer och rektorer som har passerat förbi. Men mitt arbete är fortfarande lika roligt och spännande efter alla dessa år tack vara härliga elever som jag har fått följa och se hur de utvecklas under olika stadier, säger hon.
Cristina Kullberg berättar om stora killar som känner igen henne på gatan och helt plötsligt kramar om henne. En elev, som hon beskriver som en spelevink under skoltiden, kom nyligen fram till henne vid ett besök på ett varuhus och berättade att han är polis.
– Sådant gör mig så glad, säger hon.
Cristina undervisar i alla ämnen utom idrott och slöjd och hon arbetar mycket ämnesintegrerat. Hon poängterar dock att det för henne inte bara handlar om att lära ut kunskap och färdigheter till eleverna utan att skapa tillit samt emotionellt och socialt fostra dem.
– Det ligger på oss vuxna att arbeta mot fördomar och rasism. Bygga broar och visa på vad som förenar oss snarare än det som skiljer oss åt. Parallellt med att lära sig språket, lära sig ifrågasätta och utveckla sitt kritiska tänkande men också lyssna på andra och bli en del av det svenska samhället, säger hon.
Cristina arbetar mycket med berättelser, filmer och sagor som eleverna får reflektera över och samtala om. Det kan handla om människors olika livsvillkor eller andra viktiga saker i livet. Hon är också noga med att bygga en trygghet i klassen och fånga upp ouppklarade konflikter så elever inte går om kring och är arga på eller rädda för varandra.
– Jag har många samtal med dem, ibland individuellt, ibland hela klassen eller i mindre grupper. Det är viktigt att någon från den vuxna världen lyssnar på dem så de kan bygga tillit i stället för att använda nävarna, säger hon.
Hon uppskattar alla vidareutbildningar och ”lyft” som hon fått i olika ämnen samtidigt som hon och kollegerna lär sig mycket av varandra.
– Man slutar aldrig att lära sig. Min viktigaste inspirationskälla i yrket är att vara med under de små vardagliga händelser när barnen upptäcker saker själva eller lär sig i samarbete med varandra. Jag känner mig så priviligierad att få arbeta med barn som kommer från alla delar av världen. Det påverkar mig positivt. Ingen elev är den andra lik och det leder till att ingen arbetsdag är den andra lik, säger hon.
Cristina Kullberg och Ulrica Ambrosius ambition som lärare är att de ska göra allt de kan för att ge sina elever goda möjligheter att lyckas. Trots att de aldrig har träffats har de ganska likartade tankar kring vad de tycker är viktigast att förmedla till sina elever:
– Jag vill att de ska känna att allt är möjligt och att alla kan lyckas oavsett var man kommer ifrån, säger Cristina Kullberg.
Ulrica Ambrosius:
– Viktigast är att eleverna aldrig tvekar på att de duger eller att de har möjligheter att nå sina drömmar.
Cristina Kullberg
Cristina är en mycket erfaren lärare med en bred pedagogisk bakgrund från förskola, grundskola och Montessoriverksamhet, som trots sin långa yrkeserfarenhet inte ser sig som fullärd, utan ständigt är öppen för att ta till sig nya kunskaper och lära nytt.
Cristina är övertygad om det inkluderande klassrummets styrka, och ser det som en källa till lärande. Hon tror på att elevernas både gemensamma och olika erfarenheter är en grund att bygga vidare på tillsammans. Cristina erbjuder eleverna en lugn, trygg och inspirerande klassrumsmiljö, vilket är en förutsättning för lärande.
Cristina introducerar läs- och skrivprocessen tidigt och arbetar målmedvetet och ämnesintegrerat med språkutveckling i alla ämnen. Genom sin kreativa och varierade undervisning utvecklar hon inte bara elevernas språk utan även deras kritiska tänkande i både tal och skrift, och hon har en unik förmåga att se varje elev och vad hen behöver för att utvecklas och lyckas.
Ulrica Ambrosius
Som pedagog är Ulrica erfaren och mycket engagerad med ett tydligt fokus på språkutveckling, samarbete och skolutveckling.
Ulrica vet att goda studieresultat för eleverna bottnar i trygghet, motivation och glädje, vilket märks tydligt i hennes klassrum, som genomsyras av studiero, trivsel och positiv aktivitet.
Ulricas arbete med språkutveckling är långsiktigt, medvetet och kreativt, och hon har höga förväntningar på sina elever, som uppvisar en stark kunskapsutveckling och goda resultat.
Hennes sätt att använda litteratur på olika sätt i det språkutvecklande arbetet, både inom klassen och över klassgränserna, gör att hela skolan involveras. Bland annat har hon under tio års tid haft ett språkprojekt i nära samarbete med Nationalmuseum som binder samman bild och litteratur.
Ulrica tar också ett stort ansvar för det kollegiala lärandet på skolan, och hon har bland annat varit ledande i skapandet av skolans språkstrategi, driver ett SVA-samarbete på skolan och är ledare för arbetslaget. Samtidigt som hon strävar efter att utvecklas som pedagog, är hon alltid mån om att sprida sin erfarenhet och sina fördjupade kunskaper till kollegorna.
Pennsvärdet delas ut till låg – och mellanstadielärare i något av Berättarministeriets upptagningsområden i Stockholm och Göteborg.
2020 – Lana Dervisic, svensk- och SO-lärare i förberedelseklasser i årskurs 4-6 på Bandhagens skola i Stockholm.
2019 – Pavlina Spanos, svensk- och engelskalärare i årskurs 4-6 på Enbackaskolan i Tensta i Stockholm.
2018 – Jenny Söderhjelm Larsson, lärare i svenska och svenska som andraspråk i årskurs 4-6 på Östbergaskolan i Älvsjö i Stockholm.
LÄS ÄVEN
5 tips: Så lyckas du med utvecklingssamtalet
Bagir är Sveriges romska läsambassadör
Bästa skolkommun 2021: Här är hela rankningen
Debatt Han vill utveckla SFI-undervisningen i stället för att införa språktester.
Debatt Begärde ut lärares prov – nu introducerar företaget AI-rättning.
Arbetsmiljö Juristen: Därför är domen ett problem.
Digitala nationella prov Haveri för lärare och elever som testade: ”F till Skolverket”
Krönika ”Det handlar inte om bestraffa barn – utan om att rädda de andra.”
Debatt Lärarens varning inför valårets utspel: ”Skolan känns splittrad”.
Debatt ”Handlar mer om hur skolsystemet i stort hanterar frågor om makt, ansvar och tillit”
Friskolor 26 av 30 granskade kommuner måste bli bättre på att identifiera oseriösa aktörer.
Krönika ”Plocka bort barnen – så kommer alla svårigheter att lösas.”
Arbetsbelastning Nya siffror från Arbetsmiljöverket: ˝Oacceptabelt”.
Slutreplik ”Dags att avskaffa fri utdelning på skattefinansierad utbildning”, skriver Marcus Larsson.
Debatt Academedia svarar Marcus Larsson om vinsterna: ”Välkommen att besöka oss”.
Debatt Debatten om specialpedagogerna: ”Handlar inte om att tala i egen sak”
Debatt ”Vi behöver få vara lärare – inget annat”.
Debatt Diana Storvik: ”Uttrycket ‘skrivbordspedagoger’ är olyckligt och oprofessionellt.
Debatt "Beslut kan fattas innan skolans professioner hinner göra sina röster hörda”
Debatt Blivande specialpedagogen reagerar på regeringens förslag om ny utbildning
Krönika ”Vi ska inte förenkla språket för våra barn – vi ska berika dem med det”.
Debatt ”Ägandet flyttas allt längre bort från klassrummet.”
Debatt ”Sätter fingret på sambandet mellan organisatoriska brister och individens ohälsa.”
Ledarkrönika Det finns bättre vägar än att låta barnen betala priset, skriver Anna Olskog.
Mentorskap Uppdraget har svällt – lärare behöver få ägna sig åt undervisning.
Skolpolitik Moderaternas nya skolpolitiska förslag: ”Vanlig svenskundervisning”.
Debatt Regeringen vill lägga ner utbildningen till specialpedagog – och debatten fortsätter.
Debatt ”Problemen är komplexa, men bottnar i hög grad i en skriande brist på resurser”
Debatt ”När Mohamsson talar om skolan låter det som ett fängelse med mattesal”
Debatt ”Att flytta specialpedagogiken bort från elevhälsan är ett högriskprojekt”
Debatt Specialpedagogens svar på regeringens förslag om ny utbildning till speciallärare.
Debatt Centerpartiet: ”Omöjligt att få igenom stora delar av sin skolpolitik.”
Granskning Ensamma och splittrade mellan olika skolor.
Granskning Utbildningsnämndens ordförande: ”Det är inte alls bra”
Granskning Checklista: Signaler att vara vaksam på.
Debatt ”Ni har missförstått både lärarrollen och demokratin”
Debatt Dags att införa en ”Lex” i skolan – en skyldighet att agera när elever far illa
Debatt ”Skolan behöver befrias från ideologi”
Debatt Svarar om att straffa elever: ”Tvärt emot rådande forskning, statens offentliga utredningar och Barnkonventionen”
Debatt Slår ett slag för didaktiken: ”Undervisning är som att balansera på en knivsegg”.
Förskola Vill se lönepåslag: ”Som man får för smutsiga industrijobb.”
Arbetsmiljö Anonyma omdömen: ”Skapar stark olust hos många lärare.”
Debatt Hon vill se bättre förutsättningar för fackliga ombud: ”Avgörande roll”
Debatt "Måste göra det enda verkligt liberala: öka samarbetet över blockgränserna”
Debatt ”Bör ge huvudmän möjlighet att erbjuda No Excuses-modellen – och ge föräldrar friheten”
Krönika Nya läro- och kursplaner: ”Annars blir uppdraget omöjligt för lärare och elever.”
Krönika Uppmaningen till utbildningsministern.
Krönika ”Orsaken till min fysiska degradering är systemfelen i skolan.”
Debatt ”Som att ge alla samma skor oavsett storlek – och sedan hävda lika villkor”
Debatt ”Kompetensen, dimensioneringen och de fysiska miljöerna lirar tillsammans”
Debatt ”Lärarkåren är inte överens om vad utbildning är längre” skriver Martina Nordin
Debatt Elinor Keiriö Östlin, lärare i förskola, kräver ett arbetsliv som är hållbart.
Lärarlegitimation Liberalerna går på fackets linje: ”Oskick att kalla alla för pedagoger”.