Granskar lärarlönelyftet: ”Ovanliga ingrepp”
Vivika Halapuu, Riksrevisionen, granskar lärarlönelyftet och förstelärarreformen.
Lön
I Säter tog skolchefen 120 000 kronor från lärarnas lönebidrag för att täcka hål i budgeten.
I Härjedalen har 29 lärare gått miste om de löneökningar som kommunen fått bidrag för.
Nu är Riksrevisionen i full färd med att granska lärarlönelyftet.
Vi Lärare har skrivit om hur Sveriges Lärare Säter kräver skolchefens avgång och en extern utredning, efter att pengar från lärarlönelyftet använts till att minska de röda siffrorna i budgeten.
Och om hur Härjedalen begärt ut pengar för 29 lärare – 2,6 miljoner kronor som lärarna inte sett skymten av.
Uppgifter från Skolverket visar att Internationella engelska skolan har tvingats betala tillbaka 7,7 miljoner kronor, efter att bolaget begärt lärarlönebidrag på felaktig grund.
Kostnad: 37 miljarder
Hos Riksrevisionen pågår en granskning av statens lärarlönesatsningar och deras måluppfyllelse.
– Inom granskningen kommer vi inte gå in på individärenden – men vi har noterat att Vi Lärare lyft frågan, säger revisor Vivika Halapuu.
Riksrevisionen granskar både lärarlönelyftet och förstelärarreformen, satsningar som hittills kostat staten 37 miljarder kronor.
– Men vi vet inte vilka långsiktiga effekter satsningarna har fått. Om de uppsatta målen har uppnåtts, säger Vivika Halapuu.
Skulle höja status
Tanken med reformerna, förstelärarsatsningen från 2013 och lärarlönelyftet 2016, var att höja läraryrkets status.
– Statsbidragen innebär ovanliga statliga ingrepp i lönebildningen, och vi vill även se om de kan ha påverkat huvudmännens finansiering av lärarlönerna, säger Vivika Halapuu.
Granskar Skolverket
Myndigheten granskar staten, och går därför inte in i kommunernas eller skolbolagens hantering av bidraget.
Men Riksrevisionen granskar Skolverket.
– Det är Skolverket som bland annat ska följa upp hur statsbidragen har använts. Skolverkets arbete med dessa statsbidrag har dock hittills inte granskats, säger Vivika Halapuu.
