I Ämneslärarens granskning larmar lärare om ett skriftspråk i fritt fall. Allt fler elever blandar små och stora bokstäver, kan inte stava till enkla vardagsord, har ofullständig meningsbyggnad och oläslig handstil – långt upp i åldrarna. Det är en skrämmande läsning.

Medan man i Norge har utsett skrivandet till en grundläggande färdighet som ska genomsyra alla ämnen, har man i Sverige de senaste decennierna fasat ut skriftspråket ur ämnesundervisningen. Elever som inte har lärt sig (eller inte orkar) läsa och skriva får lyssna och prata istället. Professor Linda Feldt, som även är expert i läroplansutredningen och författare av underlaget till svenskämnets nya kursplan, intervjuas och menar att det nu krävs ett krafttag gällande skriftspråket i svensk skola: ”Vi måste sätta ned foten i en ny kursplan” , säger hon.

Hon har naturligtvis helt rätt.

Något är bättre än inget

Men det finns saker vi lärare kan göra redan nu. För vi kan inte bara tigande acceptera att det ser ut så här. Vi måste vända trenden genom att själva agera – utan stöd i kursplanerna (än så länge) och trots att många huvudmän och skolledare tondövt propagerar för progressiva metoder och digital teknik. (Sorgligt men sant).

I denna krönika har jag listat några saker du som lärare kan införa i din ämnesundervisning idag för att motverka den djupa skrivkris vi nu ser hos många av våra elever. Allt kanske du inte kan göra, men åtminstone något. Och något är bättre än inget.

• Skriv på tavlan vid genomgångar

Skriv alltid ned centrala meningar, sammanfattningar och ord med ordförklaringar på tavlan, under dina genomgångar, och be eleverna skriva av för hand, i sina skrivhäften. Undvik att låta eleverna skriva av de snåriga punkterna i din powerpoint, det är bara stressande. Ni ska skriva tillsammans – du först, de sedan. Att skriva av tavlan fungerar dessutom bättre än en stressboll för rastlösa elever.

Exempel: Förbered de meningar du ska skriva på tavlan (korta sammanfattningar och ordförklaringar) och se till att alla elever skriver av för hand i sina skrivhäften. Efter att du berättat om materia och atomer och visat relevanta bilder till, säger du: ”Och nu sammanfattar vi tillsammans” och sedan säger du meningen och skriver den på tavlan:

“All materia är uppbyggt av små byggstenar som kallas atomer.”
Atom = den minsta byggstenen i ett grundämne som fortfarande har ämnets egenskaper.

Materia = allt som har en massa (väger något) och tar upp volym (plats i rummet).”

Elever som skriver långsamt kan få skriva av en klasskamrat under rasten. Efter ett års undervisning med dig har alla elever ett fullt skrivhäfte om de ämnesområden ni har jobbat med, nedskrivet med egen handstil. Det stärker deras relation till ditt ämne och till skriftspråket.

Varning: Du kommer få elever som vägrar för att det känns ansträngande och ovant. Lös det smidigt men ge inte upp. Jag har haft elever som trasslat men som jag efter litet snällt tjat lyckats övertyga och som idag skriver utan problem.

• Minuspoäng vid utebliven versal eller punkt

Inför minuspoäng om eleverna inte följer versalregeln eller glömmer skiljetecken för många gånger på dina prov eller uppsatser. Det ger snabbt resultat!

• Provpedagogik – inte ordsallader – stärker språklig precision

Minska på arbetet med olika texttyper och stora elevarbeten. Det stjäl viktig lektionstid och fokus blir på formalia – inte språk och ämnesinnehåll. Eleverna lär sig producera resonerande ordsallader som är omöjliga att rätta. De befäster snarare sina fel. Ha i stället skriftliga prov (gärna på papper) där du ställer många frågor av olika slag på det inlästa innehållet. Det vässar elevernas språkliga precision. Be eleverna bygga sina svar på dina frågor. Det är en bra metod för att få skrivsvaga att komma igång:

Exempel: Provfråga: ”Varför är yttrandefrihet viktig i en demokrati?” Elevsvar: ”Yttrandefrihet är viktig i en demokrati eftersom…”

• Veckans ord

Veckans ord går att införa i alla ämnen, på alla stadier. Välj ut ämnesord ur läroboken som du vill att eleverna ska lära sig men också kunna stava till. Skriv upp dem på tavlan tillsammans med en synonym eller förklaring. Låt eleverna skriva av. Förhör orden genom små, enkla läxförhör som eleverna kan rätta själva. Har du tid kan ni såklart även bilda meningar med orden i.

• Diktamen

Diktamen är ett underbart inslag i undervisningen. Det tar bara tio minuter att genomföra men det ger stor effekt. Gör såhär: Välj ut några rader ur läroboken, ca 5–10 rader är lagom. (Svenskläraren kan med fördel välja en strof ur en vacker dikt.) Dela ut skrivpapper. Tala om för eleverna att du kommer att läsa upp en halv mening i taget och vänta tills majoriteten skrivit klart denna. Sedan kommer du läsa resten av meningen. När eleverna skrivit även den, repeterar du hela meningen. Säg att du kommer att läsa ut även skiljetecken och säga: ”Byt rad” och ”Byt stycke” när det är dags för det.

Rätt snart kommer du kunna läsa upp längre meningar i ett sjok, medan dina ord hänger kvar i luften och eleverna skriver utifrån hörselminnet. (Oerhört bra träning!) Säg till eleverna att det inte gör något om de missar några ord eller delar av meningen. De får då tyst vänta och fortsätta skriva när du läst nästa mening. Säg att ingenting bedöms, det är bara övning. Se till att eleverna skriver på raden och inte in i marginalen.

Exempel: Läraren högläser högt och tydligt:
”Ja visst gör det ont (paus)
när knoppar brister punkt (paus)
Läraren repeterar: Ja visst gör det ont när knoppar brister punkt. Byt rad.

Läraren läser: Varför skulle annars (paus)
våren tveka frågetecken. (paus)
Läraren repeterar: Varför skulle annars våren tveka frågetecken. Byt rad.

När du läst klart får eleverna rätta sina texter efter ”facit” medan du går runt och tittar, påpekar det som är bra och saker de ska tänka på.

• Högläs mycket och ofta i klassrummet

Lärarledd läsning berikar elevernas språk. Jag har själv levande minnen av högläsning i alla ämnen – från fysik och biologi till samhällskunskap och svenska. Be eleverna slå upp läroboken och högläs tillsammans. Stanna upp, sammanfatta, förklara ord (som eleverna skriver av i sina skrivböcker) och diskutera det lästa. En perfekt lektion, oavsett ämne! (I Dyslexiföreningens tidskrifts temanummer 2025 finns en text jag har skrivit om hur man kan arbeta med högläsning och textbearbetning i klassrummet. Läs gärna.)

• Låt eleverna reflektions- eller minnesskriva

1. Skriv upp en reflekterande fråga på tavlan inom det område ni arbetar med just nu. (Ta Chatgpt till hjälp ifall du har svårt att hitta på frågor). Låt eleverna skriva fritt, reflekterande utifrån frågan i ca 10 minuter. Gå runt och rätta språk och stavning och ge uppmuntrande feedback. Knyt ihop säcken i någon minut efteråt, och låt en eller två elever berätta hur de besvarat frågan.
   
   
2. Låt eleverna ”minnesskriva” i 5–10 minuter om det de minns av förra lektionen eller av dagens. (testmetoden). Gå runt under skrivandet, påpeka stavfel och uppmuntra när det är bra. Gå igenom det eleverna minns i helklass efteråt och komplettera med fakta vid behov.

• Alla elever ska ha skriftliga prov

Byt aldrig ut skriftliga prov mot muntliga! Ge hellre mer tid åt skrivsvaga elever eller stryk längre/svårare frågor för just dem. Muntliga prov får bara ske som komplettering, inte som ersättning (vad än specialpedagogiken säger).

• Analog undervisning är defaultläget

Minimera elevernas användning av digitala verktyg. Jobba med läsning i papperslärobok och skrivande med papper och penna som normalläge. Använd skriften som ett tankeredskap i din undervisning.

• Kräv att föräldrar stöttar hemifrån

Uppmana föräldrar att se till att barnen läser minst en halvtimme varje kväll. Föräldrar måste stötta läsningen hemifrån och skolan måste bli tydligare med att detta krävs! Inför läsveckor där föräldrar ska högläsa för sina barn och barnet högläsa för föräldern, för att utveckla deras språk.