Wyndhamn: ”Sanningen blir oviktig när normen styr”

LÄS MER: Så arbetar han med källkritik i undervisningen

Anna-Karin Wyndhamn, doktor i pedagogiskt arbete vid Göteborgs universitet, varnar för att lärare i brist på vägledning tvingas navigera i ett landskap där värderingar ibland ersätter fakta. Resultatet: en undervisning som både undergräver lärarens auktoritet och försvårar elevernas möjlighet att förstå världen.

 Hon menar att tystnadskulturer och samtidens polariserade frågor präglar skolan, inklusive undervisningen i källkritik. Hennes kritik är inte riktad mot enskilda lärare, utan mot ett system som enligt henne länge lämnat professionen utan tydliga riktlinjer.

– Lärarna saknar både stöd från Skolverket och fungerande läromedel. Det finns heller inte en samtidsförståelse som hjälper dem att skilja moralisk fostran från faktisk källkritik. I denna brist på support har begreppet ”källkritik” blivit ett slags universallösning i situationer där det egentligen hade räckt med att tala om vad som är sant och falskt och sedan stå för det.

Hon är särskilt kritisk till hur källkritik introduceras i de yngre årskurserna.

– Att tala om akademisk källkritik innan eleverna behärskar att läsa, skriva och räkna blir en överkurs som riskerar att förvirra snarare än att utveckla förståelsen. För de yngsta handlar det i stället om att hjälpa dem att skilja mellan verklighet och fantasi – något som är en del av en mognadsprocess, inte av en slags automatisk vetenskaplig källkritik.

Lärare måste säga ifrån

Under många år har skolan dessutom betonat elevens eget sanningsskapande, något som i praktiken inneburit att läraren allt oftare förväntas vara en processledare i stället för en kunskapsförmedlare, tycker Anna-Karin Wyndham. Och det har skapat en situation där elevens ”sanning” ibland väger lika tungt som etablerad fakta, vilket i sin tur gör det svårt för läraren att vara tydlig när något faktiskt är fel. Det räcker inte att prata om källkritik, säger hon – ibland måste läraren helt enkelt kunna säga: ”Det där stämmer inte.”

Samtidens politiska klimat spiller också över på undervisningen. Vissa frågor behandlas med stor försiktighet, medan andra presenteras utan samma krav på neutralitet.

– Många lärare gör en uppdelning i politiska respektive opolitiska frågor, och i de senare behöver de inte skyla sitt eget ställningstagande. Jag erfar från flera håll att det är totalt oproblematiskt att tala illa om Trump och Trumpväljare, och att man framlägger det som sker i USA utan ambition att göra det sakligt och korrekt. Jag är inte motståndare till att lärare tar ställning, men i så fall måste de markera vad som är deras egna åsikter.

”Normstyrning sipprar in”

Ytterligare en utmaning, enligt henne, är den normstyrning som präglar frågor om genus, jämställdhet, normkritik, antirasism och klimat.

– I den typen av samtidsladdade frågor finns det en stark normstyrning som jag tror sipprar in i undervisningen. Den normstyrningen finns också hos Skolverket, som ju är den myndighet som lärarna ska vända sig till när de söker stöd i hur de ska jobba med känsliga frågor. När normer styr snarare än fakta så blir det mindre viktigt vad som är sant, och mer viktigt vad som anses vara det rätta och goda. Om undervisningen i källkritik styrs av det rätta och goda så är man som lärare ute på väldigt tunn is.

Brist på moderna läromedel

Anna-Karin Wyndhamn efterlyser också en tydligare förståelse för vad som faktiskt är vetenskapligt belagt. All forskning har inte status av vetenskap, påpekar hon, och en enskild studie kan inte användas som bevis för att generalisera. Många lärare saknar denna distinktion, vilket kan leda till att material i undervisningen eller metodik bygger på rena felaktigheter.

– Till detta kommer den långvariga bristen på moderna, kvalitetssäkrade läromedel. Under lång tid har lärare tvingats samla ihop material från nätet och skapa egna undervisningspaket. Det är ett stort merarbete som bidrar till osäkerhet, eftersom läraren ensam får avgöra vad som håller och inte. Lärare behöver få vara just lärare – inte läromedelsproducenter.

LÄR MER:

Så arbetar han med källkritik i undervisningen

Forskaren: ”Elever måste förstå hur forskning går till”