LR: Skolverkets siffror kan dölja corona-effekter

Andelen niondeklassare som är behöriga till gymnasieskolans nationella program har ökat med 1,3 procentenheter sedan förra året. 85,6 procent av eleverna som gick ut grundskolan i våras blev behöriga, jämfört med 84,3 procent år 2019. Det visar färska siffror från Skolverket.

Ökningen syns hos såväl flickor som pojkar, svenskfödda som utlandsfödda. Fortfarande är föräldrarnas utbildningsnivå den starkats påverkande faktorn på hur högt betyg elever uppnår.

93 procent av elever med föräldrar som har en eftergymnasial utbildning är behöriga, medan motsvarande siffra för elever med föräldrar som högst har gymnasieutbildning är 77 procent.

– Det är glädjande att resultaten förbättras, trots pandemin och vårens utmaningar. Förbättringen är i linje med det vi har sett över tid, inte minst i internationella studier, säger Peter Fredriksson, generaldirektör på Skolverket.

Åsa Fahlén, ordförande Lärarnas Riksförbund, gläds även hon åt resultatet men höjer samtidigt ett varningens finger.

– Vi befarade att elevernas utveckling skulle ha drabbat hårdare under våren, så det är klart att de här siffrorna känns bra. Samtidigt tror jag att man ska se på de här siffrorna med lite försiktighet. Den långvariga tendensen är att likvärdigheten i svensk skola fortsätter att minska, och vi vet att specialpedagogiska insatser och särskilt stöd har varit eftersatt under coronakrisen.

– Därför finns det en oro att grupper som vanligtvis halkar efter har blivit större eller drabbas ännu hårdare, säger hon.

När du ifrågasätter de här siffrorna så är det väl lärarnas betygsättning du ifrågasätter?

– Nej, jag tror inte att lärarna är sämre på att sätta betyg den här gången. Det är bara det att man inte har lika mycket underlag som man brukar ha, och det finns elever som har varit frånvarande, säger Åsa Fahlén.

Hon refererar till LR:s egna undersökningar under våren som visar att lärare inte hann med allt i det centrala innehållet, att man fick bedöma på andra sätt, och att vissa elevgrupper riskerar att drabbas hårdare än andra av pandemins effekter på undervisningen.

Även Riksförbundet Attention släppte en rapport i maj som visar att många elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som autism och adhd haft extra svårt att ställa om till skola hemma.

– Den kunskapsskuld som byggdes upp i våras när lärare inte hade möjlighet att hinna med allt kvarstår fortfarande och det kan påverka när man går vidare. Så även om resultaten ser positiva ut ska vi vara vaksamma på framtiden, säger Åsa Fahlén.