Likvärdighet: Så påverkar bidragen klassrummen
Likvärdighets- och kunskapsbidragen har minskat klasstorlekarna, visar IFAU:s rapport.
Granskning
De statliga likvärdighets- och kunskapsbidragen har minskat klasstorlekarna och ökat lärartätheten i skolor i socialt utsatta områden.
Det konstaterar forskningsinstitutet IFAU i en rapport.
LÄS ÄVEN: Granskning: Elever från rika familjer har oftare behöriga lärare
För att minska resultatskillnader mellan skolor och stärka förutsättningarna för elever i socioekonomiskt utsatta områden införde staten 2018 det så kallade likvärdighetsbidraget som numera heter kunskapsbidraget.
Sedan tillkomsten har bidraget ökat från en miljard kronor per år till 8,2 miljarder kronor (2025).
Störst effekt i årskurs 9
Forskare vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) har undersökt vilken effekt bidraget har haft och konstaterar i en aktuell rapport (som bygger på registerdata gällande läsåren 2013/14–2022/23):
• Bidraget har lett till fler lärare i skolor med en svagare socioekonomisk elevsammansättning.
• Även klasstorlekarna har minskat på dessa skolor.
• Bidraget har inte minskat resultatskillnaderna på de nationella proven i svenska och matematik i årskurs 3, 6 och 9 mellan skolor med svagare respektive starkare socioekonomisk elevsammansättning.
Olof Rosenqvist
– Vi ser dock vissa tendenser till positiva resultat när det gäller resultatskillnaderna i årskurs nio samt gymnasiebehörigheten. Det är också i årskurs nio som bidraget har haft störst effekt på klasstorlekarna, säger forskaren Olof Rosenqvist som är en av rapportförfattarna.
Varför har inte bidraget gett tydligare resultat?
– En förklaring kan vara att redan innan bidraget infördes var personaltätheten högre i skolor med en svagare elevsammansättning.
– En annan att lärarkvaliteten i form av erfarenhet, behörighet och utbildningsnivå sjunker på dessa skolor, även om bidraget har bromsat upp den utvecklingen något.
Föräldrars utbildningsnivå alltjämt en faktor
Enligt studien uppvisar elever med minst en utlandsfödd förälder i skolor med svagare förutsättningar en liten förbättring jämfört med samma elevgrupp i skolor med starkare elevunderlag. Ett liknande mönster syns för elever vars båda föräldrar saknar eftergymnasial utbildning.
Sveriges Lärare visar i en aktuell undersökning hur skillnaden i sannolikhet för att elever med låg- respektive högutbildade föräldrar ska undervisas av legitimerade lärare har minskat under de senaste tio åren:
