Inspirerad av forskning: ”Spela teater i undervisningen”
Maria Andrée, professor i didaktik mot naturvetenskapliga ämnen, inspirerar Linn Hansen, lärare i teknik, biologi och matematik.
Forskning
I strumplästen – på en heltäckningsmatta – gestaltar Linn Hansen naturvetenskapliga begrepp så att de fastnar.
På Änglagårdsskolan i Göteborg kombinerar hon laborationer och forskning med teater och vardagsnära exempel i hopp om att väcka nyfikenhet hos sina högstadieelever.
Linn Hansen ställer sig i ena änden av klassrummet.
– I ett antropocentriskt perspektiv ses människan som viktigast och mest värdefull i världen. Människan betraktas överlägsen alla andra levande varelser, säger hon.
Sedan går hon med bestämda steg över till andra sidan klassrummet.
– Ekocentrism, däremot, är antropocentrismens motsats. Det är på andra sidan skalan. Inom ekocentrism värderas alla delar av ekosystemet lika högt.
Klass ”Argentina” har lektion i biologi, och det är källkritik som står på schemat. Linn Hansen, lärare i teknik, biologi och matematik på Änglagårdsskolan i Göteborg, gör som hon brukar – kryddar fakta med teater, och drar gärna in laborationer i undervisningen.
– I det här fallet var det en skala jag försökte måla upp. ”Man kan tycka så här, och ha de här resonemangen”, säger jag och ställer mig på en plats. ”Eller så tycker man så här, och har de här resonemangen”, säger jag och ställer mig på en annan plats. Det är ett trick för att eleverna bättre ska minnas det jag sa.
”Det är lite löjligt, men estetiska uttryck konkretiserar och inspirerar eleverna”, säger Linn Hansen.
Maria Andrée, professor i didaktik med inriktning mot naturvetenskapliga ämnen vid Stockholms universitet, tycker att det är en utmärkt metod.
– Att använda sig av estetiska uttryck och arbetsformer, till exempel drama, i undervisningen för att konkretisera, men också engagera eleverna, gynnar lärandet. Forskning visar att elever ofta känner sig exkluderade i naturvetenskaplig undervisning, och att de uppfattar den som svår och abstrakt. Att eleverna upplever att de är delaktiga i kunskapsbygget, i vetenskapen, kan väcka engagemang och idéer om en framtid inom naturvetenskapen.
Det råder skoförbud på Änglagårdsskolan, och heltäckningsmattor breder ut sig över golven. Mattorna gör något med stämningen, tycker Linn Hansen. Det blir väldigt mysigt, dessutom är det svårt att vara tuff och kaxig i strumplästen.
– Men mattan försvårar mina laboratorier, vi kan inte skvätta så mycket, konstaterar hon med ett uppgivet leende.
5 råd från ämneslärare Linn Hansen
1. Jag säger alltid ”När du blir stor och vuxen biolog …”, eller ”När du blir stor och vuxen ingenjör …”. För det kan ju hända att eleven faktiskt blir biolog eller ingenjör. Dessutom vill jag få in i alla elevers medvetande att de kan läsa vidare – till exempel till biolog eller ingenjör.
2. Jag spelar mycket teater i min undervisning. Om jag pratar om harar försöker jag se ut som en hare, och pratar vi om vargar så försöker jag se ut som en varg. Det är lite löjligt, jag vet. Men jag tänker att det hjälper eleverna att minnas bättre.
3. Så fort skolavslutningen har passerat och jag har släppt årets kull med elever börjar jag tänka på nästa års sjuor. Vad i min undervisning har fungerat bra under året som gått? Vad har varit mindre bra? Juni är en chans att utvärdera det jag gjort under läsåret, och lägga upp en plan för nästa läsår.
4. Använd den information som finns på universiteten. Jag gillar Bioresurs på Uppsala universitet, som är ett resurscentrum för biologiämnet. Linköpings universitet har ett motsvarande resurscentrum för teknik, CETIS. Om jag är väldigt orienterad mot ekosystemgrejer så söker jag information på SLU.
5. Om vi inte kan göra egna laboratorier så försöker jag hitta simuleringar. För allt går ju inte att göra själv – det är svårt att påvisa evolution med en högstadieklass. Då får man sätta igång och leta efter bra simuleringar med vetenskapligt stöd. Flera amerikanska universitet gör bra simuleringar.
På en skärm visas porträtt av före detta elever på skolan. Det här är ett högstadium med fotbollsinriktning och skolan har fostrat flera kända fotbollsspelare.
– Våra elever är ganska tävlingsinriktade och har hög energi. Då är det extra tacksamt med lektioner där det händer något – både labb och diskussioner brukar funka bra.
”Får räkna med att det blir lite rörigt”
Linn Hansen delar in klassen i par. Eleverna ska argumentera för trovärdigheten hos varsin källa, och under den här lektionen ska de samla in argument som stödjer deras linje. Engagemanget är högt, likaså ljudvolymen. När lektionen är slut konstaterar Linn Hansen att hon är nöjd.
– Det var en snackig, men bra, lektion. Under en diskussionslektion får man ju räkna med att det blir lite rörigt.
Inspiration till undervisningen hämtar Linn Hansen från universitet och kollegor. Hon sladdar ofta in på Uppsala universitets hemsida ”Bioresurs”, som ger förslag och instruktioner för laborationer kopplade till ämnesområden som kropp och hälsa, cellbiologi, evolution och bioteknik – alla anpassade efter olika åldrar.
– Där finns mycket bra underlag, och också fortbildningskurser. Jag har gått en tvådagarskurs om mikrobiologiska laborationer för ämneslärare. Det ledde till att jag vågar göra lite mer avancerade labb med odlingar.
De är bra inspirationskällor
Dessutom är kollegor, både de hon känner och helt okända ute i landet, en bra inspirationskälla.
– Det finns flera biologilärargrupper på Facebook, och där hoardar jag information som värsta samlaren. Lärare är väldigt bra på att dela information. Det är extremt typiskt lärare att alla delar med sig av sitt material, men ingen är särskilt sugen på att använda någon annans. Man vill helt enkelt tänka själv. Om en nyutexaminerad lärare frågar mig om råd vill jag dumpa hela min historik på hen: ”Här är alla prov jag någonsin har gjort”. Men den nya läraren vill ju helst testa själv.
”Jag har en fot i undervisningen, och en i akademien”, säger Linn Hansen som harjobbat på Änglagårdsskolan i snart ett decennium.
Linn Hansen har jobbat på Änglagårdsskolan i snart ett decennium. Efter gymnasiet började hon först läsa till ingenjör. Från Chalmers i Göteborg har hon med sig fyra års studier i teknik och matematik, och senare har hon läst in pedagogik, fysik och biologi för att bli behörig lärare. Att hon själv har läst länge på universitetet tror hon är en av förklaringarna till att hon är så engagerad i forskning och evidensbaserad undervisning.
– Jag har en fot i undervisningen, och en i akademien. Det är inte så att jag tror att alla mina elever kommer att läsa på universitetet. Men om de gör det ska de vara väl förberedda.
Tråkigt att ha dåliga lektioner
Linn Hansen lägger mycket tid på att planera sina lektioner.
– Delvis gör jag det för min egen skull, jag tycker att det är så tråkigt att ha dåliga lektioner. Jag gillar inte känslan av att ha tappat en lektion. För det känner man i ögonblicket: ”Och där gled lektionen mig ur händerna, det här kommer jag aldrig kunna fiska hem igen.” Men jag vill ju att ämnet ska vara intressant.
Hon ger också mycket plats för laborationer och fältstudier. Förra veckan var de till exempel ute i skogen och räknade träd.
– Eleverna hade med sig ett två meter långt snöre. De fick i uppgift att mäta upp en ruta och räkna träden i den rutan. Med stickprovet som bas uppskattade vi sedan hur många träd det finns i hela skogen, och därefter jämförde vi våra beräkningar med SLU:s inventering. En viktig lärdom är att inte försöka hinna med för mycket under en lektion. Man får vara smart och göra uppgifterna i tillräckligt små bitar och tänka: I dag ska vi bara planera, i dag ska vi bara gå till skogen med ett snöre, i dag ska vi bara räkna träd, i dag ska vi bara skriva rapport. Eleverna måste känna att det går att klara det som förväntas av dem.
5 råd från professor Maria Andrée
1. Naturvetenskap är för alla – inte bara några få utvalda. Hjälp eleverna att se sig själva som framtida naturvetenskapligt kunniga samhällsmedborgare. Att öppna dörren till naturvetenskapen – till exempel genom att tala i termer av att eleverna själva kommer ha ett naturvetenskapligt yrke – är en viktig uppgift.
2. Låt laborationer och systematiskt undersökande vara en bärande del av undervisningen. Låt eleverna testa olika former av laborationer – både i och utanför klassrummet. Det behöver inte alltid vara elevlaborationer, utan kan också vara demonstrationer eller simuleringar. Olika ämnesinnehåll och former för undersökande illustrerar bredden i naturvetenskapen.
3. Kritisk granskning är en viktig del av naturvetenskaplig undervisning. Den naturvetenskap som vi alla möter, till exempel i media, måste vi kunna tolka och förhålla oss kritiska till. Det här synliggjordes inte minst under pandemin, då naturvetenskapen lyftes fram på ett nytt sätt. Här räcker det inte med allmän källkritik utan prata också om hur forskare kommer fram till resultat, och ibland till olika resultat. Att forskningsfronten rymmer osäkerheter undergräver inte vetenskapen, men är något som vi behöver förhålla oss till.
4. Använd och utgå från aktuella samhällsfrågor, som till exempel klimatfrågan, teknisk utveckling, AI-frågan och etiska dilemman. Det illustrerar naturvetenskapens betydelse för samhällsutvecklingen, och bidrar samtidigt till en engagerande undervisning.
5. Använd dig av estetiska uttryck och arbetsformer, till exempel drama, i undervisningen för att konkretisera, men också engagera eleverna. Det finns mycket forskning som visar på potentialen för elevernas lärande.
Både Läraren Linn Hansen och professorn Maria Andrée återkommer till laborationernas betydelse inom den naturvetenskapliga undervisningen. Laborationer är viktiga för att lära om begrepp och fenomen, men också för att lära eleverna systematiskt undersökande, menar Maria Andrée. Men de är också ett sätt att synliggöra att naturvetenskapen är under utveckling, och att det finns möjligheter att själv bidra.
– Eleverna måste få uppleva naturvetenskap. Det är inte bara begrepp och termer som de ska lära sig, utan en hel praktik. Och låt eleverna testa olika former av laborationer – både i och utanför klassrummet. Det behöver inte alltid vara elevlaborationer, utan kan också vara demonstrationer eller simuleringar. Olika ämnesinnehåll och former för undersökande illustrerar bredden i naturvetenskapen, säger Maria Andrée.
Man vill inte göra samma idiotiska misstag igen.
Båda två talar också mycket om hur man kan värdera forskning. Att det finns olika slags forskare, som ibland kan komma fram till tillsynes motstridiga slutsatser. Vem kan man egentligen lita på?
– Eleverna får värdera sin egen forskning. Vad gjorde de som påverkade resultatet? Fanns det några felkällor? Apropå fältstudien i skogen så kom vi fram till att man måste välja en representativ plats att göra sitt stickprov på. Om man ska räkna maskrosor, ska man leta på en slumpvis vald del av gräsmattan, och inte gå dit där det växer mest maskrosor. Man måste också fundera över om andras undersökningar håller måttet, säger Linn Hansen.
"Våra elever är ganska tävlingsinriktade och har hög energi”, säger läraren Linn Hansen.
Både andra lärare och elever här på skolan säger att du är en grym lärare.
– Kul, men det är också lite läskigt. Jag kanske inte alls är så bra? Eleverna är 13, 14 år, och de kanske säger så bara för att jag såg att de spelade spel, men inte blev arg. Det är ju inte så att de tänker: ”I dag höll Linn på med evidensbaserad forskning, hon är en otroligt bra lärare”, säger Linn Hansen – van att tänka skeptiskt.
Analyserar varje lektion
Hon ägnar sig gärna åt självreflektion. Vad blev bra, vad blev mindre bra? I efterhand brukar hon analysera varje lektion.
– Man vill ju inte göra samma, idiotiska misstag igen. Och jag vill absolut inte hamna i det där ”allt är elevernas fel”-tänket. Vår rektor är jättebra, hon säger alltid: ”Kom ihåg vad du kan påverka, och vad du inte kan påverka. Du kan inte påverka vilka elever du har, däremot kan du påverka din undervisning”.
LÄS MER:
Nu startar Vi Lärare ny forskningsavdelning
