Förslaget: Så blir lärarnas nya fackförbund

LÄSTIPS: Lärarlöner 2021 – se om du har rätt lön

Nu börjar Sveriges nya fackförbund för lärare, ”Sveriges lärare”, ta form. Sänkta medlemsavgifter har varit en av alla diskuterade fördelar när den nya organiseringen debatterats. Men just den aspekten kommer inte att bidra till fettrand i plånboken.

– Det är viktigt att signalera att ju fler man är desto mindre blir kostnaden för var och en. Men vi kommer också att ha en hel del dubbla kostnader under en övergångsperiod. Det viktiga är att vi stärker medlemserbjudandet och medlemsnyttan, att medlemmar upplever ett starkare stöd och fler möjligheter till engagemang i det nya, säger Johanna Jaara Åstrand, Lärarförbundets ordförande.

Så mycket sänks fackavgiften

För Lärarnas Riksförbunds medlemmar innebär förslaget på en ny månadsavgift på 280 kronor en sänkning med sammanlagt 360 kronor per år. För Lärarförbundet en sänkning på 120 kronor per år. Dock är det upp till kongressen att fatta beslutet om medlemsavgifterna.

I skissen framgår också vilka krav Sveriges lärare kommer ställa; bland annat nationellt reglerad undervisningstid, planeringstid och storlek på elevgrupperna (läs samtliga krav i faktaruta längre ned).

– Politiken har varit det minsta problemet att komma överens om. Vi organiserar samma medlemsgrupper, som är kollegor på arbetsplatsen, de delar samma problematik med bristande förutsättningar att göra sitt jobb, lärarbrist och underfinansierad verksamhet, säger Johanna Jaara Åstrand.

LÄSTIPS: Wiman: Skolan tycks vara en Twilight zone

”Politiken enklast att enas om”

För Lärarförbundets medlemmar är den stora skillnaden att rektorerna kliver ur förbundet, och bildar ett eget.

– Det är ju inte den organisationsidé som Lärarförbundet har idag, vi ser inga motsättningar mellan lärares och skolledares fackliga behov. Men det har varit ett tydligt krav både från LR och Skolledarförbundet att det finns två olika förbund som är tätt sammankopplade och arbetar tillsammans i många frågor, säger Johanna Jaara Åstrand.

Här är några förändringar att hålla koll på: 

• Sveriges lärare och Sveriges skolledare är fortfarande arbetsnamn på de två förbund som både är självständiga storheter, men som också bildar en gemensam organisation.
• De två förbunden går in under Sacos paraply.
• På kommunal nivå kan medlemmarna besluta om extra föreningar, till exempel lärare i fritidshem.
• På riksnivå föreslås att det förutom tre skolformsföreningar för förskola, grundskola och gymnasie/vuxenutbildning också inrättas tre nationella råd för lärare i kulturskolan, lärare i fritidshem och studie- och yrkesvägledare för att medlemsgruppers särskilda intressen tas tillvara.
• Lärare i fristående förskolor, fritidshem och skolor ingår i Riksorganisation privat sektor, medan statsanställda lärare blir medlemmar i Riksorganisation stat och andra sektorer.
• Organisationen är uppdelad i distrikt, med distriktsråd där samtliga medlemskommuner har var sin representant.
• Sveriges lärarstudenter ingår i Sveriges lärare som en egen förening.
• Sveriges lärare delas in efter skolform; Sveriges lärare i förskolan kommun x, Sveriges lärare i grundskolan kommun x, Sveriges lärare i gymnasieskolan/vuxenutbildningen kommun x.
• Utöver de nationella råden är ämnesföreningarna är ett sätt att ta tillvara medlemmarnas intresse.

– Svårast att komma överens om har varit hur organisationsstrukturen ska se ut för att vi ska kunna maximera och mobilisera den fackliga kraften och ta tillvara det som idag fungerar bra i respektive förbund, säger Johanna Jaara Åstrand.

En uppgift för Johanna Jaara Åstrand, LR:s Åsa Fahlén och Skolledarnas Matz Nilsson har varit att se till att alla medlemmar får en plats och en röst. Det handlar till exempel om lärare i fritidshem och studie- och yrkesvägledare. 

– Vi har verkligen ansträngt oss för att de medlemsgrupper som är i minoritet i antal inte ska känna sig förfördelade. Syftet med de nationella råden är att säkra en arena för dessa medlemmars viktiga och specifika frågor för att utveckla politik och ge råd till förbundsstyrelsen, säger Johanna Jaara Åstrand, och fortsätter: 

– Vi vill skapa något bättre för alla och då är det viktigt att skapa arenor där medlemmar kan engagera sig och känna sig trygga med att deras behov tas om hand.

I början av 2022 får medlemmarna i respektive förbund rösta ja eller nej till förslaget. Blir det ja inleds en övergångsperiod, då alla förtroendevalda är kvar på sina platser.

– Det är viktigt att säkra kompetens och inte tappa fart i det fackliga arbetet in i det nya, säger Johanna Jaara Åstrand.

LÄS ÄVEN

Ministrarnas recept: Öka lärarutbildningen och lärarnas autonomi

FHM: Ja till klassrum, nej till fikarum

FÖLJ OSS GÄRNA PÅ INSTAGRAM!