Debatt: Tre steg för studiero i klassrummet

Varför upplever många elever runtom i landet att det inte råder studiero i klassrummet? Det kan finnas en rad unika förklaringar, men ett stort skäl är bristande ledarskap hos oss lärare.  Vi ska ju visa med både rösten och kroppsspråket att vi är de självklara ledarna i klassrummet som skapar en välkomnande och trygg atmosfär. Vi är tränare för ett lag och chefer för en organisation som leder grupperna med tydlig och varm hand. De lärare som under åren skaffat sig ovanstående egenskaper har inte nödvändigtvis premierats med diverse titlar, där utnämningarna i flera fall handlat om annat än undervisningsskicklighet, utan de verkar ofta i det tysta och utför stordåd där det behövs som mest: på klassrumsgolvet. Vad krävs för att alla vi lärare ska nå lika långt som dessa?

1. Mer tid till rätt arbete

Steg ett är att vi ges mer tid för att utföra ett bättre arbete. Ända sedan den bestämda undervisningstiden, den s.k. undervisningsskyldigheten, avskaffades strax före millennieskiftet har vi successivt fått mer och mer undervisning. En undersökning som Lärarnas Riksförbund genomförde 2019 visade att undervisningstiden ökat med hela två timmar i veckan under de två senaste decennierna. För varje tillkommen undervisningstimme adderas ofta ett par andra arbetstimmar innehållande för- och efterarbete, så räkna med att åtminstone fem timmar av den tidigare planeringstiden nu gått upp i rök. Vi behöver återigen få en spikad undervisningstid, i nivå med den som slopades för drygt 20 år sedan.

2. Planeringstid till konkreta uppgifter

Steg två är att vi lärare får använda planeringstiden till konkreta saker, som direkt kan appliceras i den verklighet vi befinner oss. Det handlar dels såklart om att hinna detaljplanera vår undervisning på ett sätt så att både vi och eleverna upplever trygghet och styrning. Men det handlar även om att få tid att under både spontana och uppstyrda tillfällen kunna samverka med kollegor gällande ämnesupplägg och metodik med god förankring inom vetenskap och beprövad erfarenhet. Relationsbyggande är exempelvis en oerhört viktig aspekt av läraryrket, för med goda relationer mellan oss och eleverna så kan ordningen i klassrummet upprätthållas på ett lättare sätt. Erfarna kollegor som år efter år ”haft tur” med sina elevgrupper har så mycket att bidra med inom detta fält, men i det stressade klimat som råder på flera skolor ges de varken mandat eller tid att dela med sig av sina kunskaper.

Just det där med att sprida kompetenser och skapa en samsyn inom kollegiet, både kring vad som är god undervisning och vilka metoder som kan användas vid upprättandet av studiero, är en framgångsfaktor för att höja kvaliteten, trivseln och tryggheten på en skola.

3. Uppbackning av skolledning

Steg tre är att vi lärare ska ges ett större stöd av skolledningen i vårt yrkesutövande och backas upp när vi bedömer elevernas kunskaper och upprätthåller självklara ordningsregler. Här ska det inte finnas en rädsla över att förlora en ”kund”, utan vi bör ges mandat i vår yrkesutövning. Detta skapar trygghet för både lärare och elever.

Välmående, uppbackade lärare som ges tid att planera lektioner, samt att sprida och utveckla våra kompetenser, är ett vinnande koncept. Tillsammans kan vi skapa en samsyn kring vad ett gott ledarskap innebär och vilka metoder som är vägvinnande för att upprätta studiero.

Vi kan bli ännu bättre men behöver alltså ges tid, forum och stöd för det!

Jonas Nilsson, lärare och föreläsare

Instagram: @jonasnilssonlarare

LÄS ÄVEN:

Podcast: Hårdare tag i skollagen – men hur hjälper det lärarna?