Är stress skadligt?
Debatt
Diskussionen om stress utgår ofta från att stress är skadligt. Det är då anmärkningsvärt att psykiska problem bland unga i Sverige är vanligare än i de flesta andra jämförbara länder trots att påfrestningarna både i skolan och i samhället i stort förefaller vara mindre i Sverige.
I den internationella undersökningen ”Skolbarns hälsa och hälsovanor” får eleverna en fråga om de känner sig pressade av arbete i skolan. I den senast publicerade internationella undersökningen framgår att 11-åringar i Sverige känner sig mindre pressade i skolan jämfört med jämnåriga barn i alla de andra 42 andra länder som ingår i undersökningen. Det är därför paradoxalt att tonåringar i Sverige har mer psykiska problem. De senaste decenniernas forskning pekar på en möjlig förklaring.
Om barn inte får erfara påfrestningar kan de bli mer sårbara.
När det gäller fysisk förmåga finns enkla samband mellan träning och förmåga att klara påfrestningar. Det som gäller är att träna på en nivå som ligger strax under det hen klarar av. Det är möjligt att liknande gäller för förmågan att klara psykiska påfrestningar.
En amerikansk undersökning av 338 barn i åldern 4-6 år och deras föräldrar ger stöd för en sådan uppfattning. I studien fick föräldrarna först svara på frågor om deras sätt att uppfostra barnen. Forskarna särskiljde tre grupper, familjer där föräldrar kontrollerade barnen strängt, kontrollerade barnen måttligt och en grupp där föräldrarna kontrollerade barnen mycket lite.
Alla barn fick genomföra ett antal måttligt svåra uppgifter. Under tiden registrerades olika biologiska mått på hur barnen reagerade. Således bedömdes hjärtrytm med hjälp av EKG och nivån för stresshormonet cortisol mättes i barnens saliv.
Resultatet var entydigt. De barnen som uppfostrades måttligt strängt reagerade minst på den påfrestning uppgifterna innebar. De barn som uppfostrats strängt reagerade mer. De starkaste stressreaktionerna uppvisade barn till de föräldrar som endast kontrollerat barnen mycket lite.
En enda studie kan inte klargöra en fråga. Totalt har dock mer än tio liknade studier publicerats som alla visar att barn som lever med påfallande små påfrestningar blir mer stresskänsliga.
Helt uppenbart är det skadligt att utsätta barn för stora påfrestningar. Vad dessa studier dock visar är att avsaknad av påfrestningar kan göra barnen mer stresskänsliga. Det går inte att utesluta att detta kan vara en delförklaring till att unga i Sverige visar mer tecken på psykisk ohälsa jämfört unga i andra länder.
Under lång tid har strävan i det svenska samhället varit att minska andelen barn som utsatts för stora svårigheter. Sättet att uppfostra barn har också drastiskt förändrats. Stattin och hans medarbetare har sammanställt uppgifter om hur föräldrar till 3-4 åringar uppfostrar sina barn. Föräldrarna i dessa undersökningar fick bland annat svara på en fråga om de förväntade sig att barnet alltid skulle lyda en tillsägelse. År 1958 svarade procent av föräldrarna att de alltid förväntade sig lydnad. År 2011 var situationen helt annorlunda eftersom endast 28 procent av föräldrarna då förväntade sig att barnet skulle lyda.
De refererade studierna tyder på att det finns risker med att ytterligare minska de krav barn är utsatta för eftersom en sådan strävan kanske skulle riskera att göra barnen mer sårbara. Därför är det angeläget att ta med denna risk i diskussioner om hur barnens miljöer ska kunna förbättras. Det gäller för föräldrarnas sätt att bemöta barnen liksom för utformningen av skolan. Det går att formulera en hädisk tanke: kan vi med hjälp av ökade krav i skolan göra barnen bättre rustade för att klara livet?
