Regeringen stänger gymnasiet fram till jul

I dag meddelade utbildningsminister Anna Ekström (S) och statsminister Stefan Löfven att gymnasiet stänger resten av terminen.
Den här artikeln publicerades ursprungligen på Läraren.se

Gymnasieskolan covidstänger fram till jullovet, för att minska smittspridningen. Beslutet gäller från måndag 7 december.
– Det är i gymnasieåldern man blir vuxen och ni har visat att ni kan ta ansvar. De två veckorna före jullovet är inte ledig tid, det är undervisning och studier som vanligt men på distans, säger Anna Ekström.

Läraren.se kunde i tisdags rapportera att ett beslut om gymnasieskolan närmade sig. Och idag meddelade utbildningsminister Anna Ekström (S) och statsminister Stefan Löfven att gymnasiet stänger från och med måndag 7 december till 6 januari 2021.

– Det här är för att skapa en bromsande effekt på smittspridningen. Lärare, rektorer och gymnasieelever kommer att behöva ställa om sin undervisning, jag inser att det inte är lätt men det är behövligt. Det här är inget förlängt jullov eller en chans att hänga på köpcentrum. Jag litar på er och vet att ni tar ett ansvar, säger Stefan Löfven.

Tegnell: Många utbrott

Unga vuxna är drivande i smittspridningen av covid-19. Ändå sa Anders Tegnell under tisdagens presskonferens med Folkhälsomyndigheten att en gymnasiestängning skulle ha liten effekt på den totala smittspridningen i samhället.

På förra presskonferensen sa du att en gymnasiestängning får väldigt liten effekt på samhällsspridningen. Varför har ni ändrat er?

– Det beror framförallt på att vi får många signaler från många gymnasieskolor om att det är väldigt mycket utbrott, som orsakar väldigt mycket extraarbete och att det går ut över undervisningen. Då var vår samlade bedömning tillsammans med Skolverket och andra att det vore bättre att övergå till distansundervisning igen. Man känner sig trygg med att distansundervisning fungerar väldigt bra på gymnasiet och då tycker vi att det är rimligt att hålla stängt medans det lugnar ned sig, och komma tillbaka när vårterminen börjar, svarar Tegnell på Lärarens fråga.

Hur ser smittspridningen ut på högstadiet, jämfört med gymnasiet?

– Vi ser att det finns även på högstadiet, men mindre. Och på högstadiet har man mindre möjligheter att bedriva undervisning med kvalitet på distans. Det har hängt med. När man från gymnasieskolan säger att de känner sig trygga med att bedriva undervisning på distans, då kan vågskålen tippa åt det hållet. Det är inte alls de signaler vi får från grundskolan. Därför är det viktigare att de stannar kvar i grundskolan, säger Tegnell.

Kan hålla öppet vid prov

Gymnasiesärskolan omfattas inte, precis som övriga skolformer eller vuxenundervisning.Gymnasieskolorna uppmanas också att hålla öppet för vissa praktiska moment, vid prov och för elever med behov av särskilt stöd.

– Nu får vi hantera det så gott det går, även efter pandemin. Fokus bör ligga på elever i åk 3 i gymnasieskolan så att de får slutföra sin utbildning, säger Anna Ekström.

”Stor utbildningsskuld”

Johanna Jaara Åstrand, ordförande för Lärarförbundet, är tydlig med att pandemin kommer att orsaka en utbildningsskuld.

– Det går inte nog att understryka att pressen på lärarna var hög innan pandemin, och att den är extrem nu. Att tro att man kan kräma ur ytterligare ur lärarkåren, är att lura sig själv och är inte att ta ansvar. Det kommer att finnas en stor utbildningsskuld att ta hand om, men det måste ske genom att ge lärarna goda villkor. Ingen tjänar på att lärarkåren sliter ut sig.

Så här bemöter Anna Ekström Lärarförbundets oro.

Under presskonferensen sa du att det kommer att krävas arbete under och efter pandemin. Vems arbete?

– Det jag tänker är att pandemin har försatt svensk skola i en extraordinär situation, där mycket undervisning blivit inställd, och många har varit sjuka och många varit hemma med lindriga symptom. Det är självklart att det innebär en ansträngning som gäller för alla i skolan. Jag tänker framförallt på eleverna, men jag tänker även på lärarna och rektorerna.

Ekström: ”Väldigt orolig”

Lärarförbundet oroar sig för att utbildningsskulden hamnar i knät på lärarna. Hur ser du på risken att det blir helg- och lovundervisning framöver?

– Vi har öppnat för undervisning på helger och lov. Själv har jag sett framför mig att det som sker på helger är hemundervisning av olika slag. Men det finns en möjlighet att ha undervisning även på helger och lov, och vi har avsatt extra medel för lovskola så att huvudmännen ska kunna anordna undervisning också utanför den vanliga arbetstiden i skolan. Men hur det ska skötas mellan arbetsgivare och arbetstagare – det har jag inga synpunkter på.

Hur ser du på risken att lärare får ännu högre arbetsbelastning än vad de har idag?

– Jag är väldigt orolig över situationen i skolan, och i den ingår den situation som finns för förskollärare, lärare, fritidspedagoger och all annan personal i skolan. Det är ett väldigt ansträngt läge, OCH är det något jag önskar så är det ett sätt att komma bort från de jobbiga förutsättningarna. Men tyvärr går inte det. Vi har ett väldigt besvärligt läge som vi måste lösa tillsammans.

Den 18 november gjorde regeringen det möjligt för trånga gymnasieskolor att övergå till distansundervisning, men nu är det alltså dags för landets alla gymnasieelever att återvända hem till digitala lektioner.

Förra gången gymnasiet stängdes på grund av pandemin var den 17 mars. Då höll skolorna stängt fram till sommarlovet.

En tidigare studie som Lärarförbundet gjort, visar att gymnasielärare tycker att distansundervisning försvårar uppdraget, medan en majoritet av eleverna ställer sig positiva.

LÄS ÄVEN

Julpengar till lärarna för hjälteinsatser under corona

Hemlin: Kanske vi lärare behöver tänka på döden

Regeringen överväger covid-lättnader för lärare