Noveller tar plats i hkk-ämnet

Karin Höijer och Jenny Edvardsson arbetar båda på Högskolan Kristianstad där de bland annat utbildar blivande lärare. Foto André de Loisted
Den här artikeln publicerades ursprungligen på en tidigare version av Ämnesläraren | Lärare i praktisk-estetiska ämnen

Undervisningen i hem- och konsumentkunskap ska innehålla moment om jämställdhet – men det gör den sällan. Kan skönlitteratur vara lösningen? Det tror lärarutbildare vid högskolan.

Jenny Edvardsson, som undervisar blivande ämneslärare vid Högskolan Kristianstad, kom häromåret ut med boken ”Skön­litteratur i värdegrundsarbetet”. Där slår hon ett slag för att inkludera mer skönlitteratur i skolan, inte bara i svenska, engelska och moderna språk utan också i exempelvis SO- och NO-ämnena.

Hennes budskap har nu hörsammats – men i det något oväntade ämnet hem- och konsumentkunskap.

– Det var inte det ämnet jag tänkte mig i första hand, men nu kan vi konstatera att här finns stor potential, säger Jenny Edvardsson. 

Utveckla undervisningen om jämställdhet

Detta ”vi” är hon och tre lärarut­bildare i just hem- och konsumentkunskap vid samma högskola. Det var en av utbildarna, universitetslektorn i mat- och måltidsvetenskap Karin Höijer, som tog kontakt med Jenny Edvardsson:

– Jag hörde om hennes bok och blev väldigt nyfiken på tanken att låta mina lärarstudenter börja använda skön­litteratur i arbetet med att utveckla sin undervisning om jämställdhet.

I kursplanen för hem- och konsumentkunskap står att ”undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper och ges möjligheter att reflektera över normer, jämställdhet och arbetsfördelning i hemmet”. 

Men detta är inte alldeles lätt att få till i praktiken, menar Karin Höijer som också själv arbetat som hkk-lärare.

– Vårt ämne har inte många undervisningstimmar och när eleverna kommer så räknar de med att få laga mat. 

Eleverna har lite tid i ämnet

Som utbildare är hon väl medveten om den kritik som kommit från Skolinspektionen: området jämställdhet och relationer inom hem- och konsumentkunskap kan inte bara beröras spontant, det måste in på ett mer planerat sätt i undervisningen. 

– Jag kände att här skulle skönlitteratur kunna spela en roll och blev glad att Jenny nappade.

Jenny Edvardsson började med att fundera ut vilken typ av litteratur som skulle kunna fungera.

– Romaner kändes för långa, eleverna har ju så lite tid. Och poesi kan en del rygga tillbaka inför, så jag landade i noveller. 

Så hon började läsa ”hur många noveller som helst med hkk-glasögon” och valde till sist ut ett tiotal som Karin Höijer och hennes två kollegor också fick läsa. 

– Det var inte lätt att välja en enda, men vi tog Hans Erik Engqvists novell ”Jag ska sparka dem på smalbenen”, berättar Jenny Edvardsson. Den är ganska mörk med en pappa som blir arbetslös och börjar dricka, men den lyfter relationer i familjer och kopplar dem till samhällsutvecklingen.

Ämnesövergripande samarbete

De introducerade novellen för lärarstudenterna och gick igenom en modell för boksamtal som studenterna skulle få testa i anslutning till sin läsning av novellen.

Studenterna är positiva till det nya undervisningsgreppet, visar en enkät. Men de ser gärna att andra ämneskollegor och professioner involveras i arbetet. 

– Det kan handla om ämnesövergripande samarbete med lärare i svenska, om att kurator finns med under boksamtalen eller att bibliotekarier hjälper till med litteraturval, säger Jenny Edvardsson.

Och detta rimmar väl med initiativtagarnas idéer, att själva undervisningen bör ske i samarbete med andra ämnen.

– På så sätt kan man också hitta fler lektioner i veckan då det är möjligt att föra in den här typen av skönlitteratur, säger Karin Höijer.

Utmaningen nu är att hitta fler lämpliga noveller om ”livet i hemmet”. Och att testa dem ute i klassrummen. Kanske kan det ske redan under detta läsår när lärarstudenterna är ute på verksamhetsförlagd utbildning.

– Vi har också berättat om vårt arbete för lärarkollegor på de tre andra lärosätena som utbildar hkk-lärare vid Umeå, Uppsala och Göteborgs universitet. De har blivit väldigt nyfikna, berättar Karin Höijer.

Fem slutsatser från studien

Under våren skrev Jenny Edvardsson en masteruppsats med titeln "Just nu ser jag bara möjligheter! En studie om skönlitteratur inom ämnet hem- och konsumentkunskap på lärarutbildningen för årskurs 7–9". Här är de fem viktigaste slutsatserna i hennes studie: 

  1. Skönlitteratur har en didaktisk potential inom hem- och konsumentkunskapsundervisningen, då den blir ett redskap för att närma sig frågor om jämställdhet och jämlikhet. 
  2. Den skönlitterära texten blir både spegel och fönster, en spegel som bekräftar egna föreställningar och ett fönster som öppnar för nya och andra sätt att tänka. 
  3. En styrd arbetsmodell för lit-teraturläsning och samtal underlättar både för lärarutbildarna inom hem- och konsumentkunskap och för studenterna. 
  4. Samtalet är centralt. Genom det ges studenterna möjlighet att diskutera jämställdhet och jämlikhet med utgångspunkt från texten i stället för att behöva utgå från sina egna hemförhållanden och privatliv. Samtidigt finns möjlighet att dela med sig av egna erfarenheter. Samtalet ger en vidgad förståelse för texten och för frågor som rör jämställdhet och jämlikhet. 
  5. En utmaning är att hitta skönlitterära texter som naturligt knyter an till ämnet hem- och konsumentkunskap.