Debatt: ”Barns passiva skärmtid kommer inte minska”

Återigen tas ett beslut helt över förskolans huvud och utan kunskap eller förståelse om hur förskolan arbetar.

Vill samhället minska passiv skärmanvändning för barn så är det inte förskolan man i första hand ska fokusera på utan hemmen. Det är främst där som skärmar agerar barnvakt och barnen stilla konsumerar film och spel. Förskolan är en av få platser där barn får möjlighet att tillsammans med andra möta digitala verktyg som just verktyg och får erfara en ny dimension till det lärande som sker analogt.

Regeringen har som argument att ställa digitala verktyg och böcker mot varandra, utan kunskap om att dessa inte behöver konkurrera utan i stället kan komplettera varandra. Verkligheten är att vi har barn med många olika modersmål i förskolan, långt fler språk än vi lärare kan prata. Läroplanen är tydlig med att förskolan ska erbjuda varje barns modersmål, och digitala verktyg är ett av få sätt vi kan möta det på, exempelvis att med hjälp av Polyglutt kunna läsa upp böcker på flera olika språk så barnen kan få samma förståelse för innehållet.

Blundar regeringen för forskningen?

Jag är nyfiken på hur regeringen tänker att förskolan ska tillgodose de yngsta barnens modersmål utanför pedagogernas kompetens, tänker de anställa språkpersonal för att möta detta för varje barn? Eller blundar nuvarande regering helt för forskning kring hur man bäst stöttar barnens språkutveckling och barns behov av både modersmål och svenska? För jag ser inga presenterade alternativ till de digitala verktyg som används för detta idag.

Det är tydligt hur dåligt insatta beslutsfattarna är kring förskola, arbetssätt och digitala verktyg. De säger att förskolan ska vara skärmfri och att digitala verktyg ska undvikas helt och hållet för yngre barn. Men de klumpar ihop skärm med alla digitala verktyg som vore de likvärdiga och samma. Vad räknas då som digitala verktyg enligt dem? I förskolans värld finns flera digitala verktyg utan skärm (som robotar, kodningsmaterial och programmerbara knappar) och kreativa verktyg med små skärmar som används i utforskande aktiviteter som exempelvis digitalkameror och mikroskopägg. Verktyget Makey makey behöver visserligen Ipad eller dator för styrning men de kan styras av läraren medan barnen fokuserar på kretskort, koppling och funktioner som en del av lärandet i teknik. Ska alla dessa verktyg också undvikas?

Utestänger barnen från delaktighet

Vi har också i förskolan en tradition att göra barnen delaktiga i dokumentationen av sina lärandeprocesser, genom att exempelvis fotografera aktiviteter och spela in berättelser, vilket varit uppskattat och en viktig del av barnens delaktighet och inflytande. Nu vill regeringen att vi inte längre låter barnen vara med i framtagandet av sådan dokumentation utan att läraren ensamt skapar och skriver ut för att erbjuda den analogt. Dokumentationen blir då styrd och färgad av läraren i stället för barnen med lärare. Något som kräver mer tid för oss utanför barngrupp då vi inte längre kan göra dokumentationen tillsammans med barnen. Ska regeringen betala den extra tiden? Våra kommuner gör det då inte.

Regeringen stoppar skärmar i förskolan i syfte att minska barnens passiva skärmtid. Jag försäkrar att förändringen inte kommer att påverka barnens passiva skärmtid nämnvärt, om ens alls. Den passiva skärmtiden är kvar hemma. 

Förskollärarna tvingas ställa om

Förskolan kommer att fortsätta att läsa böcker med barnen, leka tillsammans och sätta dem i rörelse. Precis som vi alltid gjort, både före och under skärmens tid.

Men förskollärare kommer återigen att få ställa om sina arbetssätt efter regeringens populistiska nyckfullhet, högst troligt utan extra resurser för det. I stället för att fokusera på sådant som på riktigt påverkar förskolans kvalitet till det bättre, som mindre barngrupper och högre lärartäthet.

Jag välkomnar regeringens framtagande av analoga verktyg och lösningar för utforskande av språk och barnlitteratur på varje barns modersmål, så att de visar att de förstår och värdesätter professionens viktiga arbete för barnen i förskolan.

My Midenius är förskollärare i Uppvidinge kommun. 

• Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Förskolan.

LÄS OCKSÅ:

Forskaren: Då ska du använda digitala verktyg i förskolan

Förskolläraren: Fler barn med språkstörningar i förskoleklass

Podcast: Skärmar – varför rör det upp så mycket känslor?

Lotta Edholm (L): ”Små barn behöver inte digital kompetens”

Lyssna på Förskolan här: