Barnläkaren: Ingen tar ansvar för barns hälsa i förskolan

Foto: Amina Dahlab

De stora barngrupperna skapar en skadlig stress, skriver barnläkaren Nils Lundin.

Barn och ungdomar i skolan från förskoleklass till gymnasiet omfattas av arbetsmiljölagen. De har också lagligt stöd för en systematisk hälsobevakning genom elevhälsans skolsköterska och skolläkare. Barnen i förskolan saknar bägge dessa lagstöd, skriver barn- och ungdomsläkaren Nils Lundin, som vill se ett bättre skydd förskolebarnens hälsa.


LÄSTIPS: Olyckor anmäls inte i förskolan – barnen är för unga

Anna Kovtun, förskollärare, lyfter i en debattartikel om hur förväntningarna på förskolan rimmar illa med de verkligheter med ökande antal barn i stora barngrupper som möter personalen i sin artikel ”Ni sviker barnen och deras föräldrar” i Vi Lärare (6/2 2026). Även Suzan Özunluoglu, barnskötare, och Veton Kalici, ordförande Kommunal Skåne, belyser barnperspektivet i en debattartikel på Opinion i Sydsvenskan (17/3 2026) ”Varför är barngrupperna fortfarande så stora när antalet barn minskar?”, utifrån sin oro med förskolans stora barngrupper vilket orsakar etisk stress i personalgrupper. De saknar systematiska analyser hur barnen påverkas av detta. 
De efterfrågar, liksom Sveriges Lärare, att Skolverkets rekommendationer för barngruppernas storlek behöver bli nationella och bindande.

Barn och ungdomar i skolan från förskoleklass till gymnasiet omfattas av Arbetsmiljölagen. De har också lagligt stöd i primärkommunen för en systematisk hälsobevakning genom elevhälsans skolsköterska och skolläkare.

Stresseffekter hos små barn

Barnen i förskolan saknar bägge dessa lagstöd. Vem bevakar barnets rätt i hälsofrågor och barnets rätt till kommunikation?

Barnhälsovården med Barnavårdscentralens sjuksköterska och läkare har inget systematiskt uppdrag att bevaka barnets förskolemiljö.

Vi vet att stresseffekter uppstår även hos små barn att knyta många sociala kontakter. Anknytningsprocessen för barn under tre år, vilken är avgörande för barnets fortsatta sociala och känslomässiga utveckling, är beroende av andel barn fördelat per vuxen i barngruppen i förskolan, liksom personalkontinuiteten. Barns språkutveckling och språkliga stimulans är avgörande i tidig ålder för att ge en bas för god samvaro med andra och är beroende av barngruppens storlek. Dessutom tilltar oftast bullernivån med ökat antal barn i gruppen liksom att bullernivåer har en stressframkallande effekt i sig.

Låt förskolebarn omfattas av arbetsmiljölagen

Tidiga stimulansinsatser är avgörande för barns fysiska, psykiska och sociala utveckling. En sund närmiljö – fysisk, psykisk och social – kring barnet i förskolegruppen blir en viktig faktor att bevaka. Barngruppens storlek påverkar livsmiljön. Då är systematiska analyser av barnens utveckling av vikt.

Ett större barnperspektiv behövs vad gäller förskolebarnens miljö i förskolan.

Låt barnen i förskolan tillförsäkras en ”företagshälsovård” med ett barnperspektiv på liknande sätt som skolelever har.

Nils Lundin är skolläkare och barn- och ungdomsläkare.

LÄS OCKSÅ:

Stor granskning av arbetsmiljön på förskolorna

Inget skydd för de minsta – dags för ”Lex förskolan”

Ministern efter granskning: Arbetsmiljön ”under all kritik”

Larmet: Barnen riskerar att skadas varje dag

Lärarnas larm: Stödbehoven skenar i förskolan

Lyssna på Förskolan: