Protester mot obligatorisk förskola: ”Vänder oss mot skolplikt”
Madeleine Lidman har startat ett upprop mot förslaget om obligatorisk förskola som regeringens nationella samordnare mot utanförskap, Gulan Avci (L), står bakom.
Skolpolitik
Drygt 10 000 namnunderskrifter – det har protesten ”Nej tack till skolplikt från tre års ålder” samlat.
Men utredaren Gulan Avci (L) kommer inte att lämna något skarpt förslag i juni.
– Det här är en stor reform som kräver en gedigen utredning, men arbetet behöver påbörjas, säger hon.
I skrivande stund har uppropet ”Nej tack till skolplikt från tre års ålder” samlat 10 100 underskrifter.
Initiativtagare är Madeleine Lidman, Hemmaföräldrars nätverk.
– Vi vänder oss mot skolplikt för små barn. Barn är olika och vissa mår inte bra i stora barngrupper, säger Madeleine Lidman.
Organisationen har tidigare kampanjat mot att vårdnadsbidraget slopades 2014, när föräldrar inte längre fick ersättning för att stanna hemma med sina barn.
Ytterligare ett upprop i samma fråga har fått drygt 1 500 underskrifter, ”Stoppa förslaget om obligatorisk förskola från tre års ålder – värna om valfriheten!”.
”Kan titta på differentierad närvaro”
Men Gulan Avci, regeringens nationella samordnare mot utanförskap, menar att det är ett missförstånd.
Hennes utredning av segregation föreslår ytterligare utredning av frågan – som alltså ligger långt fram i tiden.
– Jag kan ha respekt för att man vill planera för resor, men de barn som går i förskolan, jag ser inget större problem att skapa rum för flexibilitet. Det här är en klockren fråga för en utredning att titta på, man kan titta på differentierad närvaro också, säger Gulan Avci.
Det innebär att det ställs olika närvarokrav på vårdnadshavare i utsatta områden, eller att deras barn får mer tid på förskolan varje vecka, än vad det gör på vårdnadshavare i välbärgade områden.
– På vissa förskolor skulle det kunna handla om 15 timmar och i utanförskapsområden om 30 timmar, men det får en utredning titta på. Vi har alldeles för många utmaningar och problem som är kopplade till frivilligheten, säger Gulan Avci.
Fler timmar för barn till arbetslösa
Idag är det femtedel av kommunerna som erbjuder mer än 15 timmar i veckan för barn vars föräldrar är föräldralediga med syskon, eller som är arbetslösa eller har ekonomiskt understöd.
Gulan Avic vill att samtliga huvudmän ska erbjuda 30 timmar i veckan till familjer som lever på försörjningsstöd, där föräldrarna är arbetslösa eller föräldralediga med ett annat barn.
– Får barn vara i förskolan längre än 15 timmar får mammor större utrymme att få insatser av kommunen eller arbetsförmedlingen, som kan som stärka deras position på arbetsmarknaden. Lyckas vi få barnen in på förskolan kommer vi få fler i jobb, säger hon.
Enligt Skolverket går 95 procent av treåringarna redan i förskolan – lägst andel i socioekonomiskt utsatta områden.
Skola och förskola får ofta ansvaret för att lösa stora samhällsproblem, varför ska de lösa även detta?
– Skolan och förskolan har ett uppdrag att barn får en bra start på livet, men självklart måste hela samhället ta ansvar mot utanförskap och segregation, det handlar både om att motverka bostadssegregation och ha lägre trösklar till arbetsmarknaden, säger Gulan Avci.
Hela utredningen presenteras 18 juni.
Sveriges Lärare: Invänta utredning
Men Sveriges Lärare vill att regeringen inväntar förskoleutredningen som ska presenteras i december 2025, som handlar om regleringar av barngrupper och behörig personal.
– För att förskolan ska hålla hög kvalitet så krävs regleringar, av maxtak på barngruppernas storlek, bemanningsnorm och att man säkrar förskollärartätheten. Det är där vi måste börja för att få önskad effekt, säger Pia Rizell, andre vice ordförande för Sveriges Lärare.
LÄS MER:
Hon föreslår obligatorisk förskola från tre års ålder
Eva Lindström: Obligatorisk förskola förändrar vårt uppdrag i grunden
”Utökad förskola ger fler chansen att få jobb”
Lyssna på Förskolan här:
