Forskaren: Förskolan behöver en ny läroplan – med färre mål
Det har blivit en lite ensidig politisk diskussion om att barngruppernas storlek måste minskas, säger Christian Eidevald, gästprofessor i pedagogik vid Södertörns högskola.
Skolpolitik
En ny läroplan, minskad administration och utbildad personal. Det behövs för att öka kvaliteten i förskolan, menar forskaren Christian Eidevald i en ny rapport.
– Mindre barngrupper är inte oviktigt, men andra delar behöver vara på plats, säger han.
Problemen i förskolan kan inte lösas enbart med ökade resurser och mindre barngrupper. Det menar Christian Eidevald, gästprofessor i pedagogik vid Södertörns högskola, som har skrivit en ny rapport om utmaningarna i svensk förskola.
– Det har blivit en lite ensidig politisk diskussion om att barngruppernas storlek måste minskas. Det är inte oviktigt, men det är bara en liten del av de utmaningar som svensk förskola står inför. Forskning visar att kvaliteten sjunker generellt i förskolan, men främst i förskolor där den redan är bristfällig. Ska vi få effekter av mindre barngrupper krävs att andra delar är på plats, säger Christian Eidevald.
Fem punkter för bättre kvalitet
I rapporten beskrivs fem vägar framåt för att öka kvaliteten i svensk förskola:
Färre och tydligare mål i läroplanen.
Stärkt pedagogiskt ledarskap.
Mindre kontroll och mer stöd till kvalitet.
Uppföljning som fångar barns faktiska erfarenheter.
En nationell kunskapsstruktur för forskning och utveckling.
För många mål i förskolans läroplan
Rapporten framhåller att det behövs en ny läroplan, snarare än att fortsätta med revideringar av den nuvarande.
– Det har tillkommit fler och mer komplexa mål utan att mer resurser eller relevant stödmaterial följt med. Nu sitter förskollärare med 33 omfattande målområden och behöver själva läsa in sig på forskning om allt från barns språkutveckling, matematik, lek och omsorg. Vi behöver dessutom dela upp en ny läroplan med en del som fokuserar på de yngre barnen och en för de äldre.
Det här behöver läroplanen fokusera på
Enligt rapporten ”Rätt start i livet – så lyfter vi svensk förskola” bör läroplanen fokusera på tre områden:
1. Skapa nyfikenhet, trygghet och tilltro till sitt eget lärande – med fokus på språk, kommunikation, rörelse och motorik.
2. Få stöd i att förstå och reglera sina känslor och handlingar.
3. Fungera i grupp och förstå sig själv i relation till andra.
Rapporten är skriven av Christian Eidevald på uppdrag av Svenskt Näringsliv.
”Tar tid från kärnuppdraget”
Mindre kontroll och ökat friutrymme är andra viktiga delar för kvaliteten, enligt rapporten. Christian Eidevald menar att de politiska lösningarna hittills har handlat om att fler mål tillkommit i läroplanen tillsammans med omfattande lagstiftning och krav på återkopplingar.
– Effekten blir att huvudmän, skolchefer, rektorer, förskollärare och arbetslag sysselsätts med mer och mer administrativa uppdrag. Det har inte lett till ökad kvalitet utan tar tid från att jobba med kärnuppdraget.
Ingen jämförelse görs mellan fristående och kommunala förskolor i rapporten.
– Det finns strukturella skillnader där fristående förskolor generellt sett har lägre andel legitimerade förskollärare. Men det är samtidigt stora skillnader mellan huvudmän och förskolor både när det gäller fristående och kommunala. Jag tar inte upp detta specifikt i rapporten då det dessutom saknas data för hur kvaliteten är i bemötande och barns välmående och lärande.
Andelen utbildade måste öka i förskolan
Rapporten betonar att andelen legitimerade lärare och utbildade barnskötare behöver öka.
– Nu är det nära 40 procent av de anställda som inte har utbildning för att arbeta i förskolan. När jag började som förskollärare var nästan alla utbildade förskollärare eller barnskötare. Nu när barnkullarna sjunker är det viktigt att behålla förskollärare och barnskötare och dra ner på annan personal, om det är nödvändigt.
Särskilt viktigt i segregerade områden
Arbetet för att öka kvaliteten är särskilt viktigt i förskolor i socioekonomiskt utsatta områden och där många barn har ett annat vardagsspråk än svenska.
– När boendesegregationen ökar är det färre och färre i förskolan som har utbildning i de här områdena. Förskollärare är en grupp som ofta jobbar i närheten av där de bor.
Rapporten ”Rätt start i livet – så lyfter vi svensk förskola är genomförd på uppdrag av organisationen Svenskt Näringsliv.
– Jag har haft fria ramar i vad jag tar upp i rapporten. De ville veta vilka problem som svensk förskola har när det gäller kvalitet, innehåll och styrning. Jag såg det som ett intressant uppdrag.
I samband med att rapporten släpptes 13 november så hölls ett panelsamtal där bland andra Pia Rizell, andre vice ordförande i Sveriges Lärare, deltog.
LÄS OCKSÅ:
Allvarliga kritiken: Förskolorna lämnas utan tillsyn
Forskaren: Svensk förskola inte längre bäst i världen
Sex av tio lärare välkomnar skärmfri förskola
Regeringen vill se maxtak för barngrupperna i förskolan
Lyssna på Förskolan!