
Findus vädjar om lek med stöd av Seth och Heimer. Foto: Fredrik Karlsson.
Förskollärarna Martin Eneling och Julia Nilsson som Pettson och Findus på Björkbackens förskola i Sunne. Foto: Fredrik Karlsson.
Reportage Årets Ulla-Britta Bruun-stipendium går till förskolläraren Martin Eneling. Med lekens och gestaltningens hjälp vändes situationen på Björkbackens förskola i Sunne.
Pettson är arg. Han är tjurig, less på hösten, på att allt är grått och tråkigt, less på allting faktiskt. Han vill inte göra någonting, inte höra någonting. Minst av allt vill han höra när Findus far fram som en virvelvind. Pettson är inte heller sugen på att leka med Findus. Inte alls. Han vill ju bara sura och tycka synd om sig själv. I fred.
Katten Findus blir orolig. Vad är det med gubben? Varför vill han inte leka? Har Findus gjort något fel?
Den här Pettson talar småländska och Findus bär vita Converse. Den här Pettson håller till i en rödmålad lekstuga på en förskolegård i Sunne. Han sitter på en bänk och runt honom står barnen och personalen på Björkbackens förskola. De är bekymrade. Även de undrar vad det är med gubben.
”Det måste grävas potatis och jag vill inte gräva potatis och så måste jag hugga ved och så vill jag inte hugga ved”, säger Pettson och Findus blir glad: ”Då kan vi leka hela dagen!” Men gubben vill inte. Han vill verkligen inte. ”Men du kan ju leka med oss”, ropar ett barn.
En lång stund av övertalning och rent tjat från Findus följer, men det kommer också massor med förslag från barnen. Några tycker att han ska få vara i fred, någon annan vill att han ska få kaffe, någon menar att han väl kan gå in i stugan och vila. Ett barn varnar Findus, säger att han inte ska göra så: ”Pettson blir så arg då.”
Findus vädjar om lek med stöd av Seth och Heimer. Foto: Fredrik Karlsson.
Findus bestämmer sig för att fiska, många av barnen är med och den tjurige vid stugan blickar upp mot kullen där katten och barnen befinner sig.
”Jag tror att Pettson inser att det är mycket roligare att vara med och fiska än att sitta där”, säger en pedagog. ”Nu ja, nu kommer Pettson.” Till slut mjuknar Pettson, om än ytterst motvilligt. ”Jag bara kikar lite.” Han bryter en trädgren och täljer snabbt ett fiskespö åt sin rastlösa morrhårsprydda kamrat som ändå redan har fångat jätte-strimmig silltuta, Glada laxen och gädda.
Och jo, han kan väl vara med och leka. ”Kom alla mina hönor, får du ropa då, Pettson.” Men springa, det tänker han inte göra. Ändå gör han det en stund senare: ”Det känns bättre i benen nu.” Barnen springer, lever sig in i att undvika räven och skrattar högt när Pettson plötsligt får fart och dundrar fram över gården.
När gestaltningen är över, när Pettson och Findus har lämnat förskolegården och när de båda har sminkat av sig och bytt om hemma hos kattens föräldrar, då har de gått ur sina karaktärer och kastat sina lånade dialekter och falsetter (Findus).
Martin Eneling är förskolläraren som i år får Ulla-Britta Bruun-stipendiet för sina tankar om gestaltande lekpedagogik som utvecklingsprocess. Hans kollega Julia Nilsson har just nu ett uppdrag där hon ska stärka lekens ställning på förskolorna i Sunne kommun.
Man får tillgång till alla sina förmågor i leken och är ändå säker. Vi alla vet att det är på låtsas.
Förskolan arbetar för tillfället med Sven Nordqvists bok ”Stackars Pettson” och det är utifrån den som förmiddagens gestaltning har gjorts.
Julia och Martin pratar om hur gestaltningen blev, om att barnen allt eftersom gav Pettson en massa tips om hur han skulle göra för att må bra. Andas, till exempel.
– De visade det också, säger Martin Eneling och andas kraftigt innan han fortsätter:
– Då kan man fånga upp det men samtidigt utmana: ”Det känns bra, men jag känner mig fortfarande inte riktigt glad. Jag vill fortsätta gräva i det här”, förklarar Martin när han beskriver Pettsons känsloläge.
Pettson hjälper barnen, bland annat Dominic, att tälja ett fiskespö.
När Julia Nilssons pappa bjuder på kaffe i det inglasade uterummet ökar regnets kraft utanför. Julia förklarar, med ett leende, att det hyfsat försiktiga regnet ute på förskolegården nyss ändå var en signal om att det nu nog var dags att runda av. Hennes Findusdräkt tål nämligen inte regn eftersom den är målad.
– Då hade ränderna dragits ur så här.
Julia visar med händerna och lägger till att det passar bra in i historien. Böckernas Findus vill ju verkligen inte bli blöt och ja, då är det dags att gå. I nästa andetag understryker hon att barnen känner igen både henne och Martin. De vet mycket väl, och det är meningen.
– När man leker med karaktärer är det väldigt viktigt med ögonen, blicken. Annars kan det bli läskigt. Men de vet att vi leker och när man klär ut sig i leken då är det ju för att känna sig som en annan. Det är det vi gör och det känner de igen, säger Julia Nilsson.
De poängterar att de inte kan göra det de gör utan arbetskamraterna. Pettson och Findus är det hon och Martin som gestaltar men andra gånger är det kollegorna som gestaltar till exempel mucklan Charlie.
– Det är de som ska leda barngruppen framåt. När vi gestaltar Pettson och Findus har vi ett mål med vad vi ska göra och vi kan inte gå ur karaktär, det är kollegorna som måste komma med de rätta frågorna. Det är en balans mellan vilka mål vi ser och vad barnens initiativ leder till. En öppenhet för det oväntade, konstaterar Julia Nilsson.
– De ska också göra rösten hörd för de barn som kanske inte pratar direkt med Pettson eller Findus. Då sitter en kollega och pratar med barnet om det som händer. De dialogerna missar man som karaktär. Det är otroligt intensivt, säger Martin Eneling.
Lekförhållningssättet sprider sig till oss också. Det gäller även utvecklingsarbetet, och det stärker arbetslaget när man ser att man får ja på sina idéer.
I sin ansökan till Ulla-Britta Bruuns stipendium skrev Martin Eneling om syftet med lekpedagogiken. Det handlar om att skapa delaktighet, utveckling, lärande och glädje för både barn och personal. Han poängterar att syftet har varit att utveckla hela arbetsplatsen och att Björkbacken för några år sedan var i ett läge då en förändring var nödvändig. Personalomsättningen var hög och vikarier var inte särskilt sugna på att komma dit. I barngruppen fanns det hierarkier som begränsade lärande, inflytande och delaktighet.
Med hjälp av lekpedagogiken ges det utrymme för många olika sätt att vara pedagog på, den har också blivit ett sätt för personalen att lyfta varandras styrkor, samtidigt som de blir utmanade när det kommer till områden de måste utveckla.
Martin Eneling är förskolläraren som en gång i tiden hade alla rätt på högskoleprovet.
Julia Nilsson påpekar att de förstås följer läroplanen men också att de följer den lokala arbetsplanen som har olika fokusområden. Dessa, som till exempel naturvetenskap och diskrimineringsgrunderna, vävs in i lekpedagogikens teman. Det absolut snabbaste sättet att knyta en relation med ett barn är att leka. Med hjälp av leken blir det ett brett lärande och i leken är allt möjligt.
– Man får tillgång till alla sina förmågor i leken och är ändå säker. Vi alla vet att det är på låtsas. Jag hade ju aldrig kunnat bli arg på riktigt på det sättet i barngrupp. Men så här kan man leka det och barnen blir inte rädda för de vet att det är lek men de kan ändå visa hur de tycker att det ska hanteras, säger Martin Eneling.
Men har verkligen förskolans kvalitet höjts med hjälp av lekpedagogiken?
Ja, det menar Martin Eneling. Han tycker att han och kollegorna har lyckats bygga en helt annan förståelse för vad de gör när de gör ett bra jobb.
– Vi stärker varandra mycket mer nu. Det har även öppnat för fler att ha idéer. Lekförhållningssättet sprider sig till oss också. Det gäller även utvecklingsarbetet, och det stärker arbetslaget när man ser att man får ja på sina idéer.
Om ni vill börja stort:
1 Hitta en berättelse eller en karaktär i en berättelse som ni tycker om.
2 Dilemman, utsatthet och svårigheter engagerar barnen. Ensamhet, längtan, att bli borttappad eller att inte klara av saker ligger nära barns känslor.
3 Börja med att föra in fantasielement i vardagen, vardagsmagin. Plötsligt har man kanske fått ett brev från karaktären, eller hittar ett omisskännligt klädesplagg
på gården.
4 Diskutera i arbetsgruppen vem som kan tänka sig att göra en viss karaktär.
5 Alla i arbetslaget är lika viktiga.
Genom att stötta, skapa, sjunga, lyssna och dokumentera bidrar ni till leken.
Om du vill prova på:
1 Börja i det lilla, det kan vara i en lek,
det måste inte vara ett helt tema.
2 Testa med några utklädningsplagg som ger en tydlig leksignal som visar att nu
är det något nytt på gång.
3 Lek med rösten, prova en dialekt eller ett annat tonläge.
4 Lita på att barn kan leka, på att de kommer att ta ansvar.
5 Våga leka utan annat mål än att skapa glädje och engagemang. Har ni roligt – då har du lyckats. Är barnen intresserade – då har du också lyckats. Alla andra mål kommer du att upptäcka längs vägen.
Vill du också söka Ulla-Britta Bruuns stipendium? Läs mer här!
LÄS OCKSÅ
Överdrivet säkerhetstänk begränsar barns lek
Forskarens råd: Lek fram språkutvecklingen!
Vuxen gäst i barnlekens verklighet
Så skapar du lärmiljöer som främjar lek
Podcast I senaste avsnittet pratar vi storförskolor. För vems skull byggs de stora förskolorna, är kritiken rättvis och hur är det att jobba i stora förskolor?
Förskolefabriken ”Viktigt att barnen har egna pedagoger.”
Förskolefabriken Det saknas forskning om vad storförskolorna innebär för barnen, berättar Maria Teder, arkitekt på Boverket.
Förskolefabriken Storförskolor försvårar trygga relationer – grunden till barnens utveckling och lärande.
Förskolefabriken Här är fem anledningar som ofta ges för att bygga storförskolor.
Förskolefabriken ”Ett enormt misslyckande.”
Krönika Dina arbetskamrater är grunden till hur du når ut till din barngrupp oavsett hur stillsam eller stimmig den är, skriver Erik Stenkula.
Arbetsmiljö Vi kan smidigt flytta undervisningen till andra platser och det blir en mer hållbar arbetsmiljö, säger förskolläraren Lovisa Hellqvist.
Arbetsmiljö Vi tittar särskilt på förebyggande insatser, de kan ha stor betydelse, säger Eric Storbjörk, projektledare på Arbetsmiljöverket.
Arbetsmiljö Vaccin är ett bra erbjudande och frågan om skobidrag har vi drivit kraftfullt, säger Andrea Meiling.
Podcast Förskollärarna Johan Bispo, Sandra Hollstedt, Ellinor Lange och Eva Lindström pratar om att ta emot nya barn i förskolan.
Debatt Innan de grundläggande förutsättningarna säkerställs finns det ingen möjlighet att utvidga förskolans uppdrag med vare sig mer omsorg eller utbildning, skriver förskolläraren My Midenius.
Krönika Eftersom mänsklig interaktion är omöjlig att mäta i siffror behöver väl vår lön inte vara särskilt rik? skriver förskolläraren Erik Stenkula.
Podcast I senaste avsnittet pratar vi föräldramöten. Vad är viktig information när vi samlar vårdnadshavare, hur tänker vi nytt, får barnen vara med och är det ok att skippa föräldramötena helt?
Dilemmat Vad gör jag när jag saknar kollegor att bolla vissa frågor med? undrar förskolläraren.
Fråga facket Jag tvingas delge kollegan min planering på barnens rast. Är det okej?
Forskning Hur väl personalen förstår en förälders tankar och känslor kring att barnet ska börja på förskolan kan spela en viktig roll för inskolningen, visar Martina Andersson Søe i sin avhandling.
Fråga facket Ska man säga upp sig när man går i pension – och kan man ångra sig?
Dilemmat Hur gör man om vårdnadshavares önskemål om sovtid inte fungerar för barnet?
Krönika De som av någon outgrundlig anledning kämpar som tusan för att barn ska få ha skärmar i förskolan är upprörda nu, skriver Eva Lindström.
Debatt Vill samhället minska passiv skärmanvändning för barn så är det inte förskolan man i första hand ska fokusera på utan hemmen, skriver förskolläraren My Midenius.
Dilemmat Ny som förskollärare och arbetslagsledare – hur hittar man rätt i ledarskapet?
Skolpolitik Förslaget om obligatorisk förskola från tre års ålder avvisas av arbetsmarknads- och integrationsminister Mats Person (L).
Podcast Får rektorn vara med, bör alkohol vara tillåtet och är det ok med fest i våra lärmiljöer?
Krönika Förr var vi inte helt olika pingvinerna i filmen ”Madagaskar”. Det var bara att le och vinka så var jobbet vårt, skriver förskolläraren Erik Stenkula.
Boktips Fokus på de pedagogiska relationerna mellan pedagog och barn i ny bok om förskolan.
Pedagogiska tips Förskolan skapar barnkammare för bin och gör fågelmat.
Krönika I några månader har jag känt mig helt redo att släppa i väg er, det är dags nu, men ju närmare vi kommer desto svårare känns det, alltid, skriver förskolläraren Sara Agné.
Arbetsmiljö – Skulle vi vara sjätte bästa kommunen i landet? Nej, verkligheten är en annan, säger Stefan Kruse, förskollärare och ordförande för Sveriges Lärare i Kävlinge.
Kultur Julius Pierstorff är förskolläraren vars musik nu når ut till allt fler. I sommar spelar han, som Jjulius, på festivalen Way Out Wests klubbversion, inte långt från hemmet i Göteborg.
Podcast I senaste avsnittet pratar vi om barnen som har hög frånvaro i förskolan. Hur kan vi möta barnen som bara vill vara hemma, hur teamar vi upp med vårdnadshavarna och hur kan digitala verktyg förhindra framtida problematisk skolfrånvaro?
Förskola Hur lång semester får du på sommaren – och går det att vara ledig andra tider på året? Vi bad tre förskollärare svara.
Läsning Ett läsfrämjande arbete som involverar alla förskolor i Stenungsund har tilldelats Stora läspriset. Bakom projektet står en hängiven kvartett bestående av två förskollärare och två bibliotekarier.
Likvärdighet Förskolan har i praktiken inte granskats alls av Skolinspektionen under de senaste fem åren, konstaterar Riksrevisionen i sin rapport.
Krönika Under det gångna året har jag snuddat vid tanken att samhället kanske börjar få upp ögonen för det vi sett och kämpat för att nå ut med i decennier nu – ni vet det här att framtiden börjar i förskolan och att utan den stannar Sverige, skriver Sara Agné.
Arbetsmiljö Hundratals demonstrerade: ”Vi vet vad barnen behöver, men samhället lyssnar inte på oss.”
Pedagogiska tips Fasta stationer på gården stärker relationerna.
Krönika Erfarenhet och tron att vi själva vet bäst kan leda till en bekräftelsebias där vi inte ser vad barnen vi möter verkligen behöver, skriver Eva Lindström.
Podcast I senaste avsnittet av Förskolan pratar vi om samlingarna.
Skolpolitik Drygt 10 000 namnunderskrifter – det har protesten ”Nej tack till skolplikt från tre års ålder” samlat.
Fokus Nio av tio vill se krav på arbetsintyg från vårdnadshavare.
Fokus I Eslövs kommun infördes kravet om sysselsättningsintyg hösten 2023, och vistelsetiden har minskat med flera timmar per barn och vecka. Lärarna Glenn Rydgren och Sofia Sandqvist på Vitsippans förskola tycker att kravet är bra.
Krönika I allt fler kommuner kräver man arbetsintyg från föräldrar för att minska personalens börda i förskolan. Och förskollärarna står bakom skärpta kontroller, visar vår undersökning, skriver Sara Djurberg.
Fokus Hellre för långa dagar än för korta, menar Ingrid Pramling Samuelsson vid Göteborgs universitet.
Fokus Barn till arbetslösa och föräldralediga får oftast bara gå på förskolan 15 timmar i veckan, och det är något Gulan Avci (L), regeringens samordnare mot utanförskap, vill ändra på. Hon vill se minst 30 timmar – för alla barn.
Arbetsmiljö Det är oacceptabelt att skillnaderna över landet är så stora, säger Anna Olskog, ordförande i Sveriges Lärare som presenterar ny statistik om barngruppsstorlekar.
Krönika Nyligen lyssnade jag på en pedagogikprofessor som talade om vikten av pedagogiska relationer i förskolan. Efter föreläsningen funderade jag över om det verkligen är vi på golvet i förskolan som behöver höra det här, skriver förskolläraren Sara Agné.
Pedagogiska tips I Borgholm möttes förskolebarn och högstadieelever i ett roligt samarbete kring textilslöjd och matematik.
Podcast I senaste avsnittet av Förskolan pratar vi om barnens vistelsetider.
Stora barngrupper Åtta av tio förskollärare arbetar i för stora barngrupper. Nu reagerar skolminister Lotta Edholm på Förskolans granskning.