Skyldigheten att anmäla kränkningar i förskolan i all ära, men borde vi inte även anmäla tillbud varje gång barnen missar ett tillfälle av planerad undervisning? För hur var det nu – var inte utbildning en grundläggande mänsklig rättighet? Det tillhör ju inte undantagen att mer än en av dina kollegor är borta. Ibland behöver till och med en tredje täcka upp på en av din rektors andra förskolor.

Du vet hur det är. Kan du räkna veckorna under ett läsår då alla i ditt arbetslag är på plats på båda händernas fingrar är du lyckligt lottad. För de allra flesta räcker det med den ena handen. Du är mer bekant med dessa dagar än du önskar.

Flera kollegor borta normalläget

Ibland synkar personalbortfallet med att även flera barn råkar vara sjuka. Det är då de fantastiska guldstunderna uppstår. När du kan ta in några av de nyfikna fyraåringarna i ateljén där ni tillsammans kan ta reda på hur ni gör enkla papperspropellrar, nu när ni ändå dykt djupt ner i teknik- och naturvetenskapsblocket i läroplanen. Det är de dagarna du går hem från jobbet genom snömodden i parken riktigt lycklig och till och med vågar tänka: Jag kanske har valt rätt yrke ändå?

Andra dagar, normalläget får man väl nästan kalla det tyvärr, ser det annorlunda ut. Alla 20 barn är på plats, men du saknar flera kollegor. Ingen skuld ska falla på dem. Den offentliga sektorn äter verkligen folk. Trillar inte någons axel ur led, sitter de inlåsta på toa hemma för en magsjuka som slingrar runt som en listig huggorm på förskolan där du jobbar. Ingen lyckas fånga den.

Självklart är du en ambitiös förskollärare. Utan att säga ett knyst om det till någon har du säkert jobbat gratis på helgen för att kunna förbereda ett väl genomarbetat undervisningsupplägg. För det är väl den glöden som hållit dig på benen i alla år.

Anmäl tillbudet enkelt med QR-kod!

Det är särskilt ett mål i läroplanens avsnitt om naturvetenskap du reflekterat över när du varit ledig. Du har lagt ner massor av tid. Ändå rinner alla dina idéer mellan fingrarna när du kommer in i förskolans tambur på måndag morgon. Hur ska du kunna lägga grunden hos barnen för ett växande ansvar och intresse för hållbar utveckling och att aktivt delta i samhället – om det inte är särskilt hållbart för varken förskolan du jobbar på eller för barnens utbildning att du och dina kollegor jämt är borta? Hur gör det dina knattar till aktiva samhällsmedborgare?

Tänk vad fint det skulle vara om stressen som skapas av att nästan aldrig kunna vara den förskollärare man drömt om, och närapå aldrig kunna ge den höga nivå av undervisning man faktiskt är utbildad för, kunde resultera i ett dokumenterat tillbud. En QR-kod på en dekal från Sveriges Lärare som du med hjälp av ett klick på mobiltelefonen kunde ge dig en blankett du enkelt fyllde i på stående fot.

Nej, jag kunde inte nå upp till läroplanens ambitioner idag heller. Då skulle det gnagande dåliga samvetet också få någonstans att ta vägen. Jo, jag försökte faktiskt mitt bästa idag.

Erik Stenkula är lärare i förskolan i Norrköping

LÄS OCKSÅ:

Stenkula: En förskollärares arbetsdag är ett Super-G-lopp

Erik Stenkula: I en pressad förskola är det bra att vara lydig

Stenkula: Höj blicken innan du ställer krav ditt schema

Förskolan utvecklar barnens språk med hjälp av föräldrar

Lyssna på Förskolan här: