Professorn: Därför ökar diagnoserna hos barnen
Större kunskap och högre krav är ett par sannolika skäl till att mängden diagnoser ökar, säger Sven Bölte.
Fokus Sven Bölte, professor i barn- och ungdomspsykiatrisk vetenskap vid Karolinska institutet, ger fem tänkbara orsaker till ökningen av adhd- och autismdiagnoser.
1. Ökad kunskap och medvetenhet
Det finns i dag en ökad kunskap och medvetenhet om autism och adhd hos både föräldrar och professionella vilket har lett till tidigare upptäckt. Förr väntade man ofta med att ställa diagnoser i väntan på att problemen kanske skulle växa bort. Men om barn har utmaningar i dag uppmuntras det i stället att utredas.
2. Diagnoser ställs tidigare
Man ställer diagnoser tidigare i dag, även vid mindre svårigheter, eftersom tidiga diagnoser ger tidiga insatser. Samtidigt har stigmatiseringen minskat vilket också bidrar. Både verksamheter, vårdnads-havare och personerna själva ber mer om hjälp i dag jämfört med tidigare.
3. Nyckel till extra stöd
Diagnoser har också en stor formell betydelse, det krävs ofta en diagnos för att få ökade resurser. Diagnoser har blivit en resursfördelningsnyckel, även om det egentligen inte ska behövas en diagnos för att få hjälp om man ser till lagtexterna.
4. Fler diagnoser på samma person
Nu för tiden är det också vanligt att det ställs flera diagnoser på samma person. Tidigare begränsades diagnosen till den som var mest framträdande. Nu är det i stället vanligt att ställa så många diagnoser som behövs för att täcka in en persons symtom och utmaningar.
5. Högre krav i samhället
Det moderna samhället ställer högre krav på kognitiva färdigheter. Avståndet mellan att vara välfungerande eller att ha problem är väldigt litet, gråzonen har krympt. Hur man hanterar de högre kraven blir tydligare ju äldre man blir. Att säga vad som är en funktionsnedsättning när man går i förskolan är svårare eftersom barnen där har en stor variation i utvecklingsgrad.
