Stor granskning av arbetsmiljön på förskolorna

Förskolornas bristfälliga arbetsmiljö är välkänd hos Arbetsmiljöverket och en avgörande orsak till varför man gör den stora tillsynsinsatsen just där.

– Vi ska granska både primärvården och förskolan, förhoppningsvis kommer vi att hinna besöka drygt 300 förskolor över hela landet fram till årsskiftet. 

Att göra en sån här landsomfattande tillsyn av föreskrifterna om arbetsanpassning är ett relativt nytt inslag i verkets arbete, den första gjordes 2022 och berörde delar av den privata sektorn. Och den gav mersmak. 

– Vi kunde visa att bara fyra av tio inspekterade arbetsgivare följde reglerna om arbetsanpassning. Och många av dem fick därmed krav på åtgärder.

Hur kan det tänkas se ut på förskolorna?

– Det är det vi ska ta reda på! Syftet är att fler arbetsgivare ska känna till och följa reglerna om sitt ansvar för arbetsanpassning.

Anställda i förskolan sticker ut

Mycket talar för att det är si och så med arbetsanpassningar inom förskolan. För sambandet är tydligt: ju bättre en arbetsgivare är på att införa arbetsanpassningar, desto större chans att sjuktalen sjunker. Och på förskolorna är de avskräckande höga.

Arbetsmiljöverkets undersökning från 2023 visar att hela 65 procent av landets förskolepersonal uppger att de inte kommer att ”jobba fram till pensionsåldern på grund av arbetsmiljön”. Motsvarande siffra inom samtliga yrken är 47 procent. 

– Även bland andra yrkesgrupper inom välfärdssektorn är siffran hög, men gruppen anställda inom förskolan sticker ut, säger Eric Storbjörk.

Psykiska besvär vanliga

Hälften av alla anmälningar om arbetssjukdomar bland förskolepersonal är orsakade av psykiska besvär, ”framför allt till följd av mycket hög arbetstakt och problem i relationer på arbetsplatsen”, skriver Arbetsmiljöverket.

Är hälften en hög andel?

– Jo, det måste man säga, inom primärvården är det knappt en tredjedel som uppger psykiska besvär som orsak. 

Vad säger då arbetsmiljölagen om arbetsanpassning när en medarbetare ska komma tillbaka till arbetsplatsen efter en sjukskrivning? Först måste arbetsgivaren ta reda på vilka behov personen har, sedan lägga upp en åtgärdsplan.

– Den kan innehålla olika saker som ändrat schema, kortare arbetstid, mer handledning eller kanske införandet av något hjälpmedel beroende på vilka behov som finns. 

Och när en sådan plan finns, kan medarbetaren förvänta sig att arbetsgivaren gör det som står i planen?

– Ja. Den plan man kommer överens om ska löpande följas upp – och den kan behöva ändras allt eftersom om behov uppstår. 

Fokus på förebyggande insatser

I sin tillsyn kommer Arbetsmiljöverket lägga extra fokus på förebyggande åtgärder, alltså insatser som bör göras på arbetsplatsen innan någon blivit sjukskriven.

– Det är arbetsgivarens ansvar att se tidiga tecken på om något behöver ändras. Det förebyggande arbetet är en bärande princip i arbetsmiljölagen, det sker i första hand i samband med det systematiska arbetsmiljöarbetet.

Vad skulle det kunna handla om på en förskola?

– Vi vet till exempel att många har problem med buller, så man kanske kan installera akustikplattor i ett rum, sätta dämpare på möbler, eller lägga en matta i legohinken. 

Åtgärder som gynnar alla?

– Exakt. Och samtidigt måste arbetsgivaren se till riskerna för varje enskild medarbetare. Kanske ska den med hörselnedsättning undvika rummet med högst ljud innan akustikplattorna är på plats. Arbetsanpassning tar vid där de generella åtgärderna inte räcker till för enskilda individers behov.

LÄS OCKSÅ:

”Våra kroppar tar stryk av styrsystemet i förskolan”

Larmet: Barnen riskerar att skadas varje dag

Sara Agne: Vi blir allt fler som inte passar in i förskolan

Lyssna på Förskolan här: