Max Nylander, Sigge Martin, Melker Ljunggren, Charlie Bergendahl och Gustav Karlsson på Kungsholmens grundskola har fått öva sig på att berätta om sig själva och sina liv med fullständiga meningar – på franska.
Tipsen som får igång spontana samtal – på franska
Antoinette Elias använder en tydlig mimik och sitt kroppsspråk för att förklara när eleverna inte förstår. ”Det är viktigt att klassrummet fylls med energi men man blir lite uttömd efteråt”, säger hon.
Reportage
Elever som läser moderna språk har ofta svårt att föra samtal på målspråket. Men med stöd av forskning och fortbildning har läraren Antoinette Elias fått franskan att flöda i klassrummet.
– Även för de mest hämmade eleverna har det lossnat.
När det skrapande ljudet från 21 stolar har tystnat och alla nior har satt sig ned i klassrummet på Kungsholmens grundskola tar Antoinette Elias ordet.
– Bon après-midi tout le monde. Comment allez-vous? frågar hon.
Unisont svarar 15-åringarna – i kör, på franska – att allt är bra, tack. Sedan returnerar de frågan till Antoinette Elias som berättar att hon är glad för alla komplimanger som hon har fått i dag.
– C’est grâce à ma chemise, säger hon och pekar på sin franska fotbollströja.
De inledande artighetsfraserna är startskottet på en dialog som kommer att fortsätta hela lektionen.
Papper och pennor kommer att ligga orörda på borden. Inga lärobokstexter översätts och inga glosor skrivs upp på tavlan. Däremot pratats det, utan uppehåll, i 50 minuter – på franska.
Dagens samtalsämne: Grannsämja
En stor del av pratet står eleverna för men det är Antoinette Elias som introducerar dagens samtalsämne. Med stor inlevelse beskriver hon hur ett par förfärliga grannar flyttade in och förpestade hennes tillvaro.
Antoinette Elias
Gör: Undervisar i svenska som andraspråk och franska på Kungsholmens grundskola i Stockholm.
Ålder: 54 år.
På fritiden: Läser.
Det bästa med att kunna prata flera språk: Att vara flexibel i sitt tänkande.
Sedan vänder hon sig till eleverna med en rad frågor. Vad heter dina grannar? Hur länge har de bott bredvid dig? Brukar ni ha grillfester på sommaren? Tar de in er post när ni åker på semester?
– Avez-vous une bonne relation avec eux? undrar Antoinette Elias, som vill veta om grannsämjan är god.
Frågan upprepas högt av hela klassen, i kör, ord för ord, flera gånger tills den sitter. Sedan besvaras frågeställningen på samma sätt: högt, samstämmigt och med en fullständig mening.
Efter att ha härmat sin lärare några gånger får alla öva på den korta dialogen i par. Ett sorl av röster fyller salen innan Antoinette Elias avbryter dem och ber eleverna att resa sig – två i taget – för att spela upp konversationen inför klassen.
Elevernas önskan: Att kunna prata och förstå andra
Om de snubblar på ett ord eller glömmer en mening hjälper hon dem att upprepa den korrekta formuleringen en gång till på franska.
– För några år sedan hade jag aldrig kunnat föreställa mig att jag skulle kunna hålla i en lektion som bara bygger på att vi talar, säger Antoinette Elias när klassrummet återigen är tomt och tyst.
Antoinettes fyra tips
- För att få i gång samtal på målspråket där eleverna uttrycker sig korrekt och i fullständiga meningar behöver du få tid till fortbildning och förberedelser av lektionerna. Att vara påläst är viktigt. Om du känner dig osäker är risken stor att du återgår till gamla undervisningssätt och pratar svenska.
- Innan lektionen väljer du ut ett elevnära samtalsämne. Du kan utgå från ett tema i ert läromedel. Studera lärobokstexten och formulera frågor som rör elevens vardag som ni ska samtala om. Visa inte texten och skriv inte meningar på tavlan, utan introducera ämnet muntligt på målspråket.
- Låt eleverna härma dig. Upprepa de frågor och svar som du förberett flera gånger högt tillsammans. Låt eleverna använda uttrycken i samtal med varandra. Rätta och stötta genom att upprepa den korrekta frasen. Använd mimik och kroppsspråk för att förklara ord i stället för att översätta dem.
- Därefter kan eleverna lyssna när du läser lärobokstexten, men de ska inte ha texten framför sig. Prata om innehållet och låt eleverna läsa texten högt. Efter läsningen kan eleverna skriva texter på temat som utgår från deras intressen och vardag. Avsluta med att låta dem tala mer fritt om ämnet.
Även om hennes ambition alltid har varit att prata mycket på franska har hon – likt många andra lärare i moderna språk – brottats med att målspråket talats för lite i klassrummet.
Eleverna lärde sig ofta enstaka ord men hade svårt att sätta ihop dem till meningar och föra lediga samtal. Samtidigt är det just den muntliga förmågan som är viktigast för dem, menar Antoinette Elias.
– När jag frågar eleverna varför de vill lära sig franska svarar de direkt att de vill kunna prata. De vill förstå andra och själva göra sig förstådda.
Så när Fransklärarföreningen förra året erbjöd en kurs för att främja muntlig kommunikation nappade hon direkt.
Fortbildningen fokuserade på Approche neurolinguistique, ett undervisnings- och förhållningssätt som bland annat använts i Kanada med goda resultat.
Efter kursdagarna fick hon besök i klassrummet av föreläsaren, den kanadensiske professorn David MacFarlane, och under året har hon fortsatt förkovra sig i forskningen på egen hand.
”Allt kretsar kring det talade ordet”
Rustad med kunskap och nya verktyg har hon successivt lagt om sin undervisning. I dag börjar – och slutar – alla moment med att eleverna pratar. Läroböckernas texter och övningar har hon börjat fasa ut.
– Allt kretsar kring det talade ordet. Vi pratar innan vi läser och skriver. Och vi utgår från elevnära ämnen, så att de lär sig orden i en kontext.
Att eleverna den här dagen får berätta om sina grannar är ingen slump. Det är ett samtalsämne som knyter an till deras vardag och där uttryck som de lärt sig tidigare kommer till användning på nytt.
”Jag bjuder på mig själv och vi skrattar tillsammans när det blir tokigt. Det går inte att vara den perfekta talaren”, säger Antoinette Elias. Till höger berättar Clara Lindfors och Emelie Wendel om sina grannar för sina samtalspartners.
För att försäkra sig om att alla hänger med tar Antoinette Elias till en övertydlig mimik och yviga gester. Hon flaxar med händerna som små vingar för att illustrera att familjen åker på semester. Hon vattnar växter med en osynlig kanna och låtsas cykla som en brevbärare genom rummet.
Vid enstaka tillfällen, till exempel om en elev inte förstår komplex grammatik, förklarar hon även på svenska. Men för det allra mesta pratar hon bara franska.
– Jag känner mina elever väl och finns alltid nära dem som en hjälp och ett stöd. Jag lämnar dem inte vind för våg, men jag serverar dem inga översättningar.
Bygger på allas respekt och tålamod
Antoinette Elias ser många vinster med att det talade språket får en central plats i undervisningen.
Eleverna har blivit mer motiverade och det är lättare att bedöma deras muntliga förmåga när de pratar mer spontant på lektionerna. I våras, vid läsårets slut, hade både de svagare och de starkaste eleverna förbättrat sina resultat.
– Överlag har de utvecklat alla fyra förmågor; att tala, läsa, skriva och lyssna. Och så skrattar vi mer tillsammans. Alla lär sig att världen inte går under bara för att man säger fel.
Men det är inte alla elever som har känt sig bekväma med att släppa läroboken och prata mer. Förutom att förankra arbetssättet och förklara vikten av den muntliga förmågan måste läraren också skapa en trygg grupp där elever med talängslan vågar uttrycka sig, menar Antoinette Elias.
Antoinette Elias ser att elevernas motivation och resultat förbättras när de får träna mer på att kommunicera muntligt.
I hennes klassrum har eleverna enats om – och accepterat – flera regler: de visar respekt för varandra, har tålamod att invänta svar, de stöttar sina samtalspartners och vågar fråga igen.
– I början hände det att de skrattade åt varandra men jag bemötte det lågaffektivt. Jag bara fortsatte med lektionen och det upphörde. Eleverna har märkt att det inte finns utrymme för sånt.
”Att bara improvisera fungerar inte”
Antoinette Elias pressar inte elever, som till exempel har talstörningar, att ställa sig upp och prata inför klassen. Men hon är övertygad om att de allra flesta kan komma över taltröskeln.
– Det finns alltid undantag, men för majoriteten kommer det att gå över. Även för de mest hämmade eleverna har det lossnat.
Att det pratas mer på franska på lektionerna har gett henne en förnyad arbetsglädje. Men arbetssättet kräver också mycket tid och kompetensutveckling – två bristvaror för många lärare.
– Jag uppmanar alla att testa detta men att bara improvisera fungerar inte. Läraren måste vara påläst och ha tid att förbereda lektionerna. Det har varit oerhört berikande att tänka nytt men det är ingen ”quick fix”.
LÄS ÄVEN:
Fransklärarnas samtalssatsning: ”En wow-upplevelse”
Hård språklärarkritik mot statliga utredningarna
Så håller hon tyskan levande på skolan
Så vill han stoppa krisen för moderna språk
Debatt: Sverige halkar efter om inte språkämnena stärks
Forskning: AI-teknik får elever att slappna av när de språktränar
