Petra Lindberg Hultén älskar att undervisa i tyska och tysk kultur. Hon utgår gärna från den kultur som finns utanför klassrummet och gör uppgifter som leder fram till exempelvis opera-, teater- och företagsbesök.
Till startsidan
Eleverna passar på att göra en stretchövning mitt i lektionen medan de lyssnar på ett stycke musik ur ”Friskytten”. Från vänster Dante Vilcek, Theo Glad, Karin Nordenstedt och läraren Petra Lindberg Hultén.
Reportage I Petra Lindberg Hulténs klassrum finns det plats för både Göteborgsoperan, Folkteatern och Hagabion. Genom att ta med sina elever ut på stan och få riktiga kulturupplevelser väcker hon deras intresse för det tyska språket och kulturen.
Den storslagna musiken strömmar ut i klassrummet. Det är pukor, trumpeter, slagverk och full kör när tyskläraren Petra Lindberg Hultén spelar upp ett stycke ur den tyska operan ”Friskytten”. De nio ettorna på naturvetenskapsprogrammet får de sista förberedelserna inför morgondagens besök på Göteborgsoperan. Väl där, när de sätter sig på sina platser och väntar på att ridån ska gå upp, kommer de att ha full koll på vem kompositören Carl Maria von Weber var, om vad som kommer att hända på scenen och att man som operapublik inte får prassla med godis, men gärna applådera efter en fin aria.
Vi befinner oss på Öckerö seglande gymnasieskola i Göteborgs skärgård. Hit söker sig ungdomar som vill få chansen att göra riktiga långseglingar på segelskutan T/S Gunilla. När du läser det här har eleverna inte bara sett ”Friskytten” på Göteborgsoperan. De har också sett tyska filmer på Hagabion och gjort studiebesök på tyska företag. Framför sig har de ett besök på Folkteatern där de ska få se en talad svensk version av ”Friskytten”. Senare i vår väntar deras första seglingsäventyr när de ska segla hem Gunilla från Azorerna till Öckerö. Men tyvärr kommer de inte att få chansen att besöka någon hamn där det talas tyska.
Därför har Petra Lindberg Hultén tagit saken i egna händer och suger upp all tysk kultur hon kan hitta i Göteborg för att ge eleverna så mycket av Tyskland och det tyska språket hon kan.
– Många håller inte med mig, men jag tycker att tyska är vackert. Jag försöker hela tiden få eleverna att prata så mycket som möjligt och att få dem att förstå att de har mycket tyska med sig redan, säger Petra Lindberg Hultén.
Petra Lindberg Hultén älskar att undervisa i tyska och tysk kultur. Hon utgår gärna från den kultur som finns utanför klassrummet och gör uppgifter som leder fram till exempelvis opera-, teater- och företagsbesök.
Efter uppspelningen av ännu ett musikstycke får eleverna frågan om vilka känslor de får. ”Welches Gefühl spürst Du?” De svarar med olika adjektiv som ”hoffnungsvoll” och ”traurig”.
– Förstår ni vad ”traurig” betyder? Det hör ni nästan, väl?
– Sorgligt, svarar flera elever.
Att få in en repetition av adjektiv är en medveten strategi för att eleverna när de kommer i ettan behöver repetera mycket av tyskan eftersom de kommer från olika högstadieskolor. Men i stället för att göra lektionerna till ren repetition tar Petra Lindberg Hultén chansen att smyga in det i ett naturligt sammanhang.
– Jag tycker det är väldigt roligt att skapa uppgifter. Förra lektionen fick de lyssna på hela ouvertyren i tio minuter och skriva så många adjektiv de kom på.
”Jag försöker hela tiden få eleverna att prata så mycket som möjligt och att få dem att förstå att de har mycket tyska med sig redan.”
Den sorgliga musiken eleverna just hört är ”Trauermusik” av Richard Wagner som han skrev till Carl Maria von Webers begravning. Det blir bryggan till en text som handlar om hur Wagner såg Weber som sin stora förebild, något som överraskar eleverna eftersom de egentligen är mer bekanta med Wagner. Men efter fyra lektioner med introduktion till deras operabesök blir det förmodligen tvärtom. De kommer att kunna handlingen i ”Friskytten” utan och innan och veta att Weberoperor just nu spelas på nio olika scener i Tyskland.
För att nöta in handlingen har Petra Lindberg Hultén en uppsättning med olika uppgifter – ingen får komma in i klassrummet förrän de svarat på en fråga om hur Max, Agathe, eremiten och andra huvudpersoner hänger ihop. De får se en snabbgenomgång av handlingen från Youtube. De får ställa sig i en ring och läsa upp frågor och svar. De får skriva meningar till bilder från uppsättningen och gissa vad som kommer att hända.
Genom sin undervisning vill Petra Lindberg Hultén också ta skolans demokratiska och kompensatoriska uppdrag på allvar genom att erbjuda eleverna upplevelser av scenkonst, men också förmedla en bild av Tyskland i dag.
– Jag vill inte fokusera på nazismen och Autobahn, det kommer ändå i historieämnet, utan visa att det finns en modern tysk kultur utanför klassrummet, även här i Göteborg.
Det är sista tysklektionen innan besöket på Göteborgsoperan och föreställningen ”Friskytten”.
Hon berättar om biobesöken på Hagabion, som två gånger i månaden visat nya tyska filmer. Om när hon tog med eleverna ut och åt schnitzel och besökte Tyska kyrkan. Om hur hon tidigare fått stipendium för att åka till Berlin med sina elever som fått bo i tyska familjer.
Det här året har hon lyckats få Öckerö seglande gymnasieskola att bli en partnerskola till tysk-svenska handelskammaren, vilket innebär att eleverna får möta olika tyska företag i Göteborg där de ska göra studiebesök och intervjuer.
– Tyskland är vår viktigaste handelspartner och vi behöver fler som kan lite tyska. Man måste inte vara proffs på språket, men det är bra att ha en bas, säger Petra Lindberg Hultén.
Hon är oroad över en utveckling som verkar gå mot att allt färre inser vikten av ett andra främmande språk.
– Det är synd att så många har inställningen att det räcker med engelska. Det måste inte vara tyska, men vi är ett litet land och behöver fler som kan andra språk.
Själv upptäckte Petra Lindberg Hultén tyskan genom sin ingifta onkel som flydde Tyskland under andra världskriget. Han reste tillbaka till sin hemstad Kiel flera gånger om året och Petra Lindberg Hulténs familj åkte med ibland.
Ende gut. Alles gut. Petra Lindberg Hultén har precis visat en 90 sekunders resumé om handlingen i Friskytten.
– Han pratade tyska, skojade på tyska och var en riktig inspirationskälla, som gjorde att jag valde tyska i högstadiet. Sedan har jag rest mycket till Tyskland och fått många vänner där.
Nu tar hon med sig sin egen familj till Tyskland på semester minst en gång om året. Om de inte hälsar på hennes vänner, besöker de nya platser.
– Jag vill att mina söner ska få uppleva det som jag gjort. Att de ska träffa mina vänner och glädjen att upptäcka nya ställen. Det är samma sak med eleverna – jag vill att de ska förstå att språket öppnar möjligheter till möten med andra människor.
Några dagar efter operabesöket hör Petra Lindberg Hultén av sig och berättar att det blev succé.
– De var alldeles uppfyllda av både musiken och scenlösningarna. De sa också att det var bra att de redan visste så mycket om föreställningen eftersom det fanns så mycket som hände samtidigt på scenen. I pausen fick de morotskaka och samtal med en expert från Göteborgsoperan och ännu mer påfyllning av Friskytten-kunskap. Det kändes som att de växte lite efter det faktiskt.
Vera Bergqvist, Theo Hennig Glad och Dante Vilcek.
Vera Bergqvist
”Det här skapar en variation jag inte varit med om tidigare då det var mer av textbok och glosor. Vi får göra många övningar, vilket är inspirerande. Det är kul att jämföra det vi lär oss med hur de pratar på scenen och i verkligheten.
Som när vi varit på bio och sett en tysk film. Det har varit många tysktalande på plats och då får vi höra mer riktig tyska i vardagen.”
Theo Hennig Glad
”Tyskundervisningen blir roligare, annars hade det inte varit så roligt att jobba med tyska texter, men nu får vi fler vinklar till föreställningen och sedan se den på riktigt. Det ska bli kul att gå på opera och se hur texterna vi läst får liv.”
Dante Vilcek
”Det är roligt att göra saker med gruppen utanför skolan. Det är lättare att lära sig när vi först gått igenom handlingen i klassrummet och sedan får höra den igen. Då får vi fram mer nyanser och blir mer intresserade av tysk kultur. Vi blir ju mer allmänbildade också.”
LÄS ÄVEN
Tyskläraren om hur han tacklar utmaningarna
Så håller hon tyskan levande på skolan
Hon tar hela klassrummet till Tyskland
Debatt ”Ett av få moment som i praktiken garanterar att prestationen är elevens egen.”
Krönika ”Skapas en illusion av att språket bara betyder något i just ämnet svenska.”
Debatt Erik Cardelus: Bad Bunny visar något djupt relevant för skolan.
Debatt Tyskläraren: Elevernas förkunskaper är så låga – trots att de läst språket sedan årskurs 6.
Skrivkrisen Läraren: ”Det är katastrofalt. Vi får en generation som inte kan uttrycka sig.”
Skrivkrisen ”Vi måste sätta ner foten i en ny kursplan.”
Skrivkrisen Professorn: Stark felaktig föreställning att elever lär sig att skriva genom fri lek.
Skrivkrisen ”Inga skrivregler följs. Stor och liten bokstav blandas utan hänsyn. Ordföljden är bedrövlig.”
Skrivkrisen Rådgivaren: ”Det kan vara avstigmatiserande.”
Skrivkrisen ”Vi skjuter bara problemen framför oss.”
Krönika Svenskläraren: ”Det gör något med självkänslan att inte kunna.”
Krönika Redaktören: Det borde vara självklart att alla elever får med sig skrivandets byggstenar.
Debatt ”Våra hjärnor är formade för en helt annan miljö än dagens digitala verklighet.”
Krönika Svenskläraren gick från att vara Ipad-ivrare till att ha helt skärmfria lektioner.
Krönika ”Det märks faktiskt inte att läsning är viktigt, varken i skolan eller i samhället utanför.”
Debatt ”Behovet av europeisk samsyn och samhörighet har blivit akut.”
Forskning Professorn om nya studien: ”Oroväckande resultat”.
Debatt Läraren: Filosofi och psykologi bör göras obligatoriska på alla gymnasieprogram.
Debatt Uppmaningen: Bygg motståndskraft mot kortsiktiga lösningar och glättiga genvägar.
Krönika Svenskläraren: Likt Bambi på hal is försökte jag bara överleva.
Debatt ”År verkligen nyheten om repetitionens betydelse för lärande och så speciellt ny?”
Betyg Nya siffror: Så stor andel av betygen höjs efter NP – ämne för ämne.
Krönika Svenskläraren: Svårt att arbeta i en skolvärld som alla förstår bättre än vad vi lärare gör.
Debatt Lärarens tio tankar om läroböcker.
Krönika Svenskläraren: Hur kan det bli så?
Böcker Tips: Fem bra julklappar till lärare.
Lön Ny statistik: Här tjänar gymnasielärare och högstadielärare bäst och sämst.
Läsning Svenskläraren om arbetssättet där alla har en stor chans att delta.
Panelen Så ser de till att reglerna faktiskt följs.
Forskning Forskaren: Centralt för att alla elever ska utveckla ämneskunskaper.
Forskning Kravet efter Ämneslärarens granskning: ”Finns ingen annan väg att gå.”
Krönika Svenskläraren: Är det bara jag som är orolig för vad det här leder till?
Lektionstipset Religionslärarens grepp får fördomar att komma på skam: ”Dynamiskt och komplext.”
Betyg Svenskläraren om de rekorddåliga betygen: ”Måste läsa mycket mer”
Undervisning ”Jag har fått en nordisk dimension i min undervisning.”
Fokus Stor granskning: Därför vill 8 av 10 lärare dela upp elever i nivågrupper.
Fokus ”Det är oinformerat, svepande och ibland ideologiskt grundat.”
Fokus Läraren: Ledningen menade att vi gick emot Skolverkets instruktioner.
Fokus Låter 15 år gamla rapporter ligga kvar – trots att innehållet är vilseledande.
Fokus Forskaren: ”Dagens situation är förskräcklig.”
Fokus Här vittnar tio lärare om varför de vill nivågruppera eleverna.
Fokus Lärarna: De svagaste eleverna är de största vinnarna.
Krönika Redaktören om att det värsta stigmat är att inte förstå.
Krönika ”Att utsätta eleven för bedömning vid dessa tillfällen höjer stressnivån ytterligare.”
Krönika ”Många av eleverna var nergrävda i djupa skyttegravar.”
Forskning ”Undviker vi svåra frågor lämnar vi eleverna i sticket.”
Forskning ”Elever med annan etnisk bakgrund vänder sig delvis mot den här inbakade sensmoralen.”
Debatt Svenskläraren: Förälderns beteende visar hur läraryrket trivialiseras.
Läsning Lyckade modellen har gett alla elever daglig läsning i tio års tid.
Debatt Forskaren: Därför måste kunskap om AI in i alla ämnen.