Till startsidan
Fredrik Sandström är svensklärare på högstadiet på Gäddgårdsskolan i Arboga, krönikör i Ämnesläraren och redaktör för Lektionsbanken.
Nationella prov I veckan genomfördes de nationella proven i svenska. Vi bad Ämneslärarens krönikör Fredrik Sandström, svensklärare på högstadiet, dela med sig av sina tankar om vad proven egentligen säger om elevernas kunskaper i ämnet.
Nu har årets nior precis genomfört nationella proven i svenska. Hur var årets upplaga av läsförståelsedelen?
– Läshäftet var sig tämligen likt. Läsprovet bestod av skönlitterära texter och ett antal facklitterära, med en svårighetsgrad och textlängd ungefär som tidigare år. En av de längre texterna har varit med tidigare, vilket jag hajade till inför. Några av eleverna kände igen den på grund av de memes som delades på Tiktok flitigt förra året. Kanske inte så smart att ha med den så nära inpå?
Något som sticker ut?
– Ja, trenden att frågorna består av fler flervalsfrågor än tidigare fortsätter. För 15 år sedan utgjorde de omkring 20 procent och de senaste åren 60–65 procent. I årets prov var 25 av 35 frågor just sådana. Likaså avkrävs eleverna allt kortare svar i de öppna frågorna. På 1–2 rader ska eleverna skriva sina svar, vilket inte är så mycket utrymme för till exempel analys och tolkning. Svaren blir bara mellan två och åtta ord långa ungefär. Vissa frågor var dessutom väldigt vägledande och ”stöttande”.
Vad tänker du om del C – skrivprovet?
– Det såg exakt ut som det alltid har gjort. Eleverna väljer en textform som de känner sig trygga med. Just formen är för övrigt något som man märker att både elever och lärare verkar lägga rätt så mycket fokus på. Jag scrollade flödet på Tiktok och det svämmar över av äldre elever och lärare som berättar hur viktigt det är med formalian.
Är det inte viktigt då? Ska inte eleverna träna på det inför proven och lära sig olika texters form?
– Självklart är textens form viktig, men en text utan ett angeläget innehåll blir rätt så torftig. Om svenskämnet fokuserar på texttyper blir ämnet tömt på innehåll. Skrivandets delar riskerar att förvandlas till något avcheckningsbart. Att skriva är att tänka med pennan. Det ska inte reduceras till att bli en mekanisk aktivitet.
Lägger skolan för mycket vikt vid nationella proven?
– Jag vet ju inte hur mycket lektionstid lärare lägger på att förbereda eleverna på nationella proven, men att döma av samtalen på sociala medier verkar det i alla fall som att texttyper fortfarande är viktigt för många lärare. Det är sorgligt att ämnet inte har en tydligare identitet och ett rikare innehåll än så, särskilt i ett land som Sverige med en så lång och fin tradition av fantastiska barn- och ungdomsförfattare.
Enligt Skolverkets senaste statistik klarar 94 procent av eleverna minst E på proven i svenska. Vad tänker du om det?
– Med tanke på att nästan 25 procent av våra 15-åringar har stora problem med läsförståelsen i internationella kunskapsmätningar är det anmärkningsvärt att så stor andel av niorna klarar proven. Resultatet på provets olika delar visar dessutom att normalfördelningskurvan hoppat några hack uppåt. Det beror sannolikt inte på att eleverna har blivit bättre. Kraven är för låga. Det visar genomsnittsbetygen för provet i sin helhet och för läsdelens lågt ställda poängkrav.
Varje delprov kan ge maximalt 18 poäng. För att få ett godkänt betyg måste eleven ha minst 16 poäng när delprovspoängerna för A+B+C adderas. Förra året lyckades 94,2 procent av eleverna få det i svenska och 73,7 procent i svenska som andraspråk. Så här många poäng fick de då i snitt på respektive delprov. A=muntliga, B=läsa, C=skriva. Källa: Skolverket
Vad säger du om att det inte finns någon gräns för E i läsprovet?
– Det är ju lite märkligt att i både det muntliga och skriftliga provet anges en provpoäng som motsvarar ett E, men inte för läsprovet. Provets konstruktion öppnar upp för att lärare ska sätta egna gränser, vilket blir tokigt. Elevernas läsförmåga borde bedömas utifrån standardiserade och normerade tester. Nu gissar lärare – är elevens en tredjedel rätt tillräckligt, eller inte?
Proven över för denna gång. Vad ska dina elever göra nu?
– Undervisningen fortsätter precis som vanligt. NP är bara ett tillfälligt hack i den ordinarie planeringen. I nian är det litteraturhistoria som gäller så vi läser bland annat fabler av Aisopos. I min åtta ska vi jobba vidare med ett deckartema och True Crime. I en sjua läser vi ”Som eld” av Sara Lövestam.
LÄS ÄVEN
Elever kan varken läsa eller skriva – godkänns ändå
Debatt: NP i svenska mäter skolans brister – inte elevernas
Debatt: Skrivkrisen kan inte chocka någon
Därför rättar lärare inte elevernas skrivfel
Debatt Erik Cardelus: De förstod att utbildning och utveckling hänger ihop.
Läroplanshaveriet Kommer inte göra ett omtag: ”Varit vårt uppdrag i alla år som Skolverket funnits.”
Läroplanshaveriet ”Tydligt att Skolverket värderar lärares beprövade erfarenhet väldigt, väldigt lågt.”
Läroplanshaveriet Professorerna om hårda kritiken: ”Vi måste bevaka vårt ämne.”
Panelen Så svarar tre lärare i svenska och samhällsvetenskapliga ämnen.
Forskning Forskaren: Eleverna efterfrågar läroböcker.
Forskning Forskaren: ”Man talar till exempel om att eleverna måste bli förberedda inför nationella prov.”
Reportage Tyskläraren: ”Jag försöker hela tiden få eleverna att prata så mycket som möjligt.”
Krönika ”De stora resurserna måste sättas in så tidigt som möjligt.”
Lektionstipset Engelskläraren om uppgiften som triggar både fantasin och språkkunskaperna.
Debatt ”Vi har pressat all luft ur systemet och kallar det effektivisering.”
Läsinlärning Ministern: ”Ingen elev ska längre få en Ipad eller hörlurar i stället för läsning.”
Forskning Expertens krav efter hårda kritiken mot skolmyndigheterna.
Debatt ”Ett av få moment som i praktiken garanterar att prestationen är elevens egen.”
Krönika ”Skapas en illusion av att språket bara betyder något i just ämnet svenska.”
Debatt Erik Cardelus: Bad Bunny visar något djupt relevant för skolan.
Debatt Engelskläraren: När eleverna når högskolan blir detta glapp smärtsamt tydligt.
Debatt Tyskläraren: Elevernas förkunskaper är så låga – trots att de läst språket sedan årskurs 6.
Skrivkrisen Läraren: ”Det är katastrofalt. Vi får en generation som inte kan uttrycka sig.”
Skrivkrisen ”Vi måste sätta ner foten i en ny kursplan.”
Skrivkrisen Professorn: Stark felaktig föreställning att elever lär sig att skriva genom fri lek.
Skrivkrisen ”Inga skrivregler följs. Stor och liten bokstav blandas utan hänsyn. Ordföljden är bedrövlig.”
Skrivkrisen Rådgivaren: ”Det kan vara avstigmatiserande.”
Skrivkrisen ”Vi skjuter bara problemen framför oss.”
Krönika Svenskläraren: ”Det gör något med självkänslan att inte kunna.”
Krönika Redaktören: Det borde vara självklart att alla elever får med sig skrivandets byggstenar.
Debatt ”Våra hjärnor är formade för en helt annan miljö än dagens digitala verklighet.”
Krönika Svenskläraren gick från att vara Ipad-ivrare till att ha helt skärmfria lektioner.
Krönika ”Det märks faktiskt inte att läsning är viktigt, varken i skolan eller i samhället utanför.”
Debatt ”Behovet av europeisk samsyn och samhörighet har blivit akut.”
Forskning Professorn om nya studien: ”Oroväckande resultat”.
Debatt Läraren: Filosofi och psykologi bör göras obligatoriska på alla gymnasieprogram.
Debatt Uppmaningen: Bygg motståndskraft mot kortsiktiga lösningar och glättiga genvägar.
Krönika Svenskläraren: Likt Bambi på hal is försökte jag bara överleva.
Debatt ”År verkligen nyheten om repetitionens betydelse för lärande och så speciellt ny?”
Betyg Nya siffror: Så stor andel av betygen höjs efter NP – ämne för ämne.
Krönika Svenskläraren: Svårt att arbeta i en skolvärld som alla förstår bättre än vad vi lärare gör.
Debatt Lärarens tio tankar om läroböcker.
Krönika Svenskläraren: Hur kan det bli så?
Böcker Tips: Fem bra julklappar till lärare.
Lön Ny statistik: Här tjänar gymnasielärare och högstadielärare bäst och sämst.
Läsning Svenskläraren om arbetssättet där alla har en stor chans att delta.
Panelen Så ser de till att reglerna faktiskt följs.
Forskning Forskaren: Centralt för att alla elever ska utveckla ämneskunskaper.
Forskning Kravet efter Ämneslärarens granskning: ”Finns ingen annan väg att gå.”
Krönika Svenskläraren: Är det bara jag som är orolig för vad det här leder till?
Lektionstipset Religionslärarens grepp får fördomar att komma på skam: ”Dynamiskt och komplext.”
Betyg Svenskläraren om de rekorddåliga betygen: ”Måste läsa mycket mer”
Undervisning ”Jag har fått en nordisk dimension i min undervisning.”
Fokus Stor granskning: Därför vill 8 av 10 lärare dela upp elever i nivågrupper.
