Här tvingas fyra av fem modersmålslärare bort

Antalet elever som läser modersmål i Klippans kommun minskade drastiskt mellan år 2020 och 2021, från 197 elever till 118 elever. Det innebär att knappt en av fyra berättigade elever deltar i kommunens modersmålsundervisning numera. I hela landet är motsvarande siffra 58,5 procent.

Det minskade söktrycket är det främsta skälet till att en av kommunens fem modersmålslärare förlorade sin tjänst den 16 september, samtidigt som de övriga fyra lärarna – som var heltidsanställda – tvingades ta ställning till nya och betydligt mindre tjänster på mellan 17 och 40 procent. Alla utom en tackade nej.

Kommunen hävdar arbetsbrist eftersom antalet elever som väljer modersmål är färre, vilket innebär att det blir mindre undervisningstid för de berörda lärarna, berättar Marie Gärdby, rektor vid Snyggatorpsskolan och ansvarig för kommunens modersmålsundervisning. Men vad det minskade söktrycket beror på har inte kommunen analyserat.

– Jag har också funderat på det. Det är bekymrande. Vi har inte analyserat orsakerna bakom det här, vilket är olyckligt, säger Marie Gärdby som tillträdde sin tjänst för ett halvår sedan. 

Självkritisk

Även Mattias Adolfsson på barn- och ungdomsförvaltningen i Klippan säger att de borde ha sett över vad det minskade intresset beror på. 

– Det känner jag nu, när jag pratar med dig.

Han betonar att kommunens modersmålsundervisning har varit underfinansierad i många år och att man ökade budgeten för två år sedan. Han är ganska säker på att det är pandemin som är orsaken till det minskade antalet elever. Under pandemin bedrevs inte undervisningen på ett optimalt sätt. En stor del av verksamheten sattes på paus. 

En annan anledning till det stora elevraset kan, enligt Mattias Adolfsson, vara det faktum att kommunen har formaliserat ansökningssystemet. Just den förändringen är en av de borttvingade modersmålslärarna Aneta, som egentligen heter någonting annat, mycket skeptisk till.

– Tidigare har föräldrarna kunnat vända sig direkt till oss för att få tillgång till undervisningen. Nu kan föräldrarna bara ansöka via internet. Man tar inte emot ansökningar skrivna på papper. Tänk dig, de flesta föräldrar är vanliga byggnadsarbetare och städerskor, de har inte kunskaper i datorer. Nästan alla behöver hjälp med sådant, säger Aneta och konstaterar att åldersspridningen också har blivit orimligt stor i vissa av hennes undervisningsgrupper.

– Nu har jag exempelvis en grupp där eleverna är mellan 7 och 12 år gamla, på samma lektion. Jag har 36 års erfarenhet som lärare men jag vet inte hur jag ska klara av det, säger Aneta.

Väldigt olika syn på situationen

Rektor Marie Gärdby hävdar att det inte stämmer.

– Vi har behövt anpassa kostymen utifrån antalet elever. Dessutom har vi haft väldigt små grupper tidigare – tre till fyra elever. Nu kommer grupperna att bestå av omkring 15 elever. Men låg-, mellan- och högstadiet kommer att vara uppdelade i olika grupper, säger hon. 

Ser du inga nackdelar med så stora grupper?

– Nej, vi tror att det kan skapa bättre dynamik i grupperna.

Marie Gärdby säger att alla elever ska erbjudas modersmålsundervisning på sin skola och den ligger, enligt henne, alltid i anslutning till ordinarie skoldag.

Aneta säger att det inte stämmer och berättar att vissa av hennes elever redan nu får vänta i två timmar efter att deras ordinarie skoldag är slut, vilket leder till att de yngre barnen inte alltid orkar med undervisningen. Hon säger även att hennes elever har ökat i antal. 

– Jag jobbar på tre skolor i kommunen. Förra terminen hade jag och en kollega hand om 65 elever. Just nu har vi 74. 

Aneta uppskattar att hennes tidigare tjänst bestod av 60 procent modersmålsundervisning och 40 procent studiehandledning. Nu, under den sex månaders långa uppsägningstiden, gäller det omvända. 

– Innan jag blev uppsagd blev jag erbjuden en tjänst på 40 procent som modersmålslärare. Studiehandledningen fick jag sköta själv, sa de, och uppmanade mig att kolla runt och förhandla med rektorer på andra skolor i kommunen. Och sedan skriva särskilda avtal, som timanställd, med varje rektor. 

Skippar studiehandledare

När de fyra modersmålslärarna lämnar sina tjänster i mars ska det finnas nya lärare på plats, men antalet är oklart. Det är behovet som styr, säger Marie Gärdby.

De nuvarande modersmålstjänsterna består av en kombination av modersmålsundervisning och studiehandledning, även om det rent formellt står modersmålsundervisning på de kontrakt som snart löper ut. Hur stor omfattningen av studiehandledning ska vara framöver avgör de enskilda skolorna i kommunen.

På Marie Gärdbys skola kommer den studiehandledning som tidigare har skötts av modersmålslärare inte att ersättas. 

– Det finns inga lärarkrav på studiehandledare och här har jag redan folk på plats. Jag är inte bekymrad över det. Vi har personal som kan olika språk men som har ägnat sig åt annat tidigare. Vissa är pedagogutbildade andra inte. De tidigare modersmålslärarnas arbete som studiehandlare var till viss del ett sätt att fylla ut deras tjänster, säger hon.

Var de tidigare studiehandledarna överflödiga?

– Nej så skulle jag inte säga. Man kan alltid hjälpa till lite till, säger Marie Gärdby.

Lärarnas uppsägningstid går ut i mars. Lärarnas riksförbund har haft samverkansmöten med Marie Gärdby och säger att de inte har kunnat kan hjälpa modersmålslärarna i Klippan eftersom arbetsgivaren hävdar arbetsbrist, vilket inte är felaktigt rent juridiskt.

LÄS ÄVEN

Språkmetoden som får nyanlända att lära sig snabbare

Sva-elever på lågstadiet har tufft med avkodningen

Hårdsatsning tvingar fram läslusten

Språklärarnas kritik av nya timplanen